What If...? (S03)

När Marvel i och med Avengers: Endgame öppnade dörren för multiuniversum tog de i från tårna och två år senare presenterade de något vi hittills inte sett från studion. What If...? var det första animerade projektet och en av de första TV-serierna från filmbolaget, och även fast alla episoder inte var av bra kvalitet var det en tveklöst godkänd första säsong. Andra säsongen hade dessvärre inte lika mycket gott att bjuda på och nu är en tredje och sista säsong släppt, men frågan är om den lyckas bättre?

Den första säsongen hade flera intressanta idéer där Peggy Carter blev Captain America istället för Steve Rogers, Doctor Strange som desperat försökte hitta ett liv tillsammans med Christine och, framför allt, en värld som drabbades av en zombieapokalyps. Alla dessa smarriga koncept var dessvärre som bortblåsta i den andra säsongen men i den sista är det om möjligt ännu värre. Så gott som inget avsnitt fängslar mig och med tanke på vilka möjligheter Marvel har här, är det helt ärligt pinsamt att man inte kan komma på något bättre än det här.

Den seriösa tonen som fanns i tidigare episoder har för det mesta ersatts av pajig humor som sällan fungerar i den tredje säsongen. Ett avsnitt utforskar ett scenario där Agatha Harkness rånar Eternals på deras krafter men kretsar mestadels runt ett dansnummer mellan henne och Kingo. Ett annat tar reda på hur det hade kunnat se ut om Red Guardian stoppade Winter Soldier från att mörda Tonys föräldrar vilket mynnar ut i ett tramsigt äventyr där den ryske kopian av Captain America tramsar runt och är så där pinsamt töntig och tråkig som han var i Black Widow. Var är egentligen ambitionen, Marvel? Varför kan vi inte få se ett avsnitt där Thanos vann i Avengers: Endgame, ett där alla hjältar signerade Sokovia-dokumentet från Captain America: Civil War eller varför inte ett där Captain America skapades av Hydra? Det finns ju så mycket spännande att utforska men istället får vi se Howard the Duck göka med Darcy och skaffa barn tillsammans. Bryr sig någon om detta?

Det enda avsnitt som jag faktiskt anser hålla måttet är episod fem där Mysterio kontrollerar världen (eller det som finns kvar av den åtminstone) med sina illusioner och den enda som kan stoppa honom är Riri Williams. I övrigt känns det som att ett gäng noviser suttit runt ett bord och bara brainstormat och bestämt sig för att ta de sämsta idéerna och realisera dem. Seriens slut är dessutom ett enda stort antiklimax som varken känns belönande eller intressant. Det blir här också övertydligt att Marvel vill satsa på sina kvinnliga karaktärer där Peggy Carter, Storm och de nyskapade karaktärerna Kahhori och Byrdie sätter stopp för det ultimata hotet på vakaren Uatus framtid som jordens iakttagare. Med andra ord känns avslutet mest som en politisk agenda och levererar inte ett rörande slut, som TV-bossen Brad Winderbaum tidigare snackat om.

Ett stort problem för mig är även säsongens huvudkaraktärer som aldrig känns särskilt intressanta. Marvel har skrotat Spider-Man, Captain America, Iron Man, Black Widow, Star-Lord, Ant-Man och alla andra giganter i Marvels cinematiska universum för att istället fokusera på nykomlingar som Kate Bishop, Agatha Harkness, Kingo, Ying Nan, U.S. Agent och de nyskapade hjältarna. Med andra ord är det för det mesta tidigare sidokaraktärer som hoppar in i förarsätet men de hinner knappt etableras som nya karaktärer i dessa alternativa universum innan avsnitten är över och man glömmer dem lika fort.

Sammanfattningsvis är den tredje säsongen av Marvels What If...? inget annat än en monumental besvikelse som till och med är sämre än den andra säsongen. Marvel visade ju i och med seriens början att det fanns många roliga ''tänk om''-scenarier att ta del av men verkar redan ha fått slut på idéer, vilket jag finner ytterst märkligt. Jag kan väl bara vara tacksam över att de nu avslutar en serie vars potential de ändå inte vill utnyttja. Har du inte fastnat tidigare, lär du definitivt inte göra det nu och håller du tummarna för en episk final kommer du inte bli annat än gruvligt besviken. Så skippa för allt i världen detta magplask.