Vi spelar Eternal Sonata

Vi har äntligen fått Namco Bandais kommande rollspel, Eternal Sonata, till redaktionen. Efter lite tjafs om vem som skulle få äran att recensera det föll lotten på undertecknad. Jag är ju inte någon snåljåp, så häng med på spelets första timme!

Som bekant är Eternal Sonata ett rollspel där vi som spelare träder in i en dröm som kompositören Frédéric Chopin har under sina sista timmar i livet. Verklighetens Chopin dog rätt ung av tuberkulos, och lämnade flera underbara pianostycken efter sig.

Slagsmålssystemet i Eternal Sonata är turbaserat och har en actionprägel på sig. Varje spelbar karaktär har en tempometer som tickar ner så fort du styr eller slår med karaktären. Om du vill fundera en stund är det bara att släppa spelkontrollen, så slutar tempometern att ticka neråt. Man kan även använda sig av specialattacker, blockera fiendens attacker samt använda sig av föremål.

Specialattackssystemet i Eternal Sonata är lite lustigt. Beroende på om karaktären du styr befinner sig i skuggan eller ute i solljuset, kommer denne att ha olika specialattacker. Specialattackerna dränerar tempomätaren konstant, till skillnad från de vanliga attackerna som faktiskt kan öka på den om man får in en riktigt lång slagkombination.

Där slutar min allra första timme med Eternal Sonata. Intrycken hittills är ganska positiva. Spelet är supersnyggt, har en bra stämning och får mig att sukta efter mer. Håll i hatten, spelet släpps om lite mindre än en månad och vi kommer självklart ha en matig recension klar tills dess!