
Även om jag givetvis verkligen brinner för TV-spel, så vet du som följt mig länge att jag även spelar brädspel. Men oftast tycker jag inte om när dessa världar korsas. Brädspel är sällan särskilt bra överfört till det digitala formatet, och brädspel baserade på TV-spel känns ofta som ganska ytliga licensprodukter som egentligen inte tillför något.
Console Wars: The Card Game lyckas dock med bedriften att vara ett slags välgjort mellanting. Tack vare att det egentligen inte baseras på ett enskilt spel, så finns heller inga förutfattade meningar om vad som måste finnas med och hur saker och ting ska fungera. Här kastas du istället ut i verkligheten (nåja) för att axla rollen som tungviktare i spelindustrin, där du ska ge ut egna spel och hålla fansen på gott humör - vilket som vi alla vet är omöjligt. Arga konsolkrigare står alltid redo att göra livet surt för folk som bara vill spela och ha kul. Efter att ha spelat i några omgångar med kollegor och vänner står det ganska klart att detta inte bara är ett ironiskt koncept för gamers som lever på en kul premiss. Det är faktiskt ganska smart utformat. Och väldigt roligt.
Console Wars: The Card Game är, som titeln antyder, en tydlig drift med hela den infekterade diskussionen om konsolplattformar, exklusiva titlar, fanboys och utgivarbeslut beslut som ingen egentligen vill ha, men alla har åsikter om, vare sig dumheterna ska försvaras (egna laget) eller sågas (upplevda motståndare). Du spelar kort sagt för att slåss om marknadsandelar, heta spelsläpp och om fansens gunst, allt paketerat i en presentation full av parodiska blinkningar till riktiga titlar som Starview Alley, Agitated Birds, Candy Ca$h, Car Tourismo och Resident Devil - vilket bara är några av mina favoriter.
Det är denna typ av kort du spelar för att bygga upp din exklusivitetsportfölj som förhoppningsvis ska vinna över publiken. Målet är att vara den första spelaren som når fyra unika och kompletta genrer i sin portfolio, och resan dit är smart, nördig och väldigt spännande. Jag vet inte riktigt om jag gör bäst i att jämföra med andra TV-spel eller andra brädspel, men ska jag absolut dra till med något, tycker jag det är Marioo Party möter Exploding Kittens.
Reglerna är väldigt enkla och allt du behöver kunna står på ett litet hjälpkort du kan ge varje spelare, medan resten av korten är självförklarande. Grundpremissen är att du får dra två kort varje gång det är din tur och göra upp till tre handlingar (i princip detsamma som att spela tre kort). Spelrundorna går därför snabbt, men rymmer förvånansvärt mycket strategi. Ska du satsa på att snabbt bygga dina starka spelserier, skaffa massor av fans eller försöka sabba för dina motståndare?
Att köra på en förutbestämd strategi är svårt eftersom du bör navigera efter det som händer på brädet. Det finns få saker som är mer retliga än att nästan vara i mål, bara för att ha någon annan stjäla det man skapat och i ett drag vända ett givet överläge till förlust.
En sak jag vill lyfta fram är hur välgjort allt är. Kortens kvalitet är hög både sett till tryck och papper, illustrationerna är charmiga (många kräver att du kan din spelhistoria för att du ska förstå vad som åsyftas), och det är lätt att komma igång. Enda invändningarna är att de allra yngsta lär få svårt att spela eftersom det ändå innehåller en del text samt att jag sörjer att den medföljande kartongen är så snålt tilltagen att den inte rymmer korten efter att du sleevat dem - något jag gör med i princip alla mina spel.
Console Wars: The Card Game känns komplett som det redan är, men det talas redan nu om expansioner, vilket charmigt nog kallas DLC. Förhoppningsvis kan det här bli ett levande spel som kan få följa med under lång tid, och inte sedan Boss Monster: The Dungeon Building Card Game har jag lirat något TV-spelsinspirerat brädspel som varit lika underhållande och kärleksfullt utformat. Alla vi som tagit del av konsolkrigen på diverse spelforum och/eller sociala medier lär ha extra roligt och samtidigt kanske känna oss lite träffade.
Detta är nämligen ett av de mest träffsäkra, skrattframkallande kortspelen jag testat på länge. Det kombinerar högt tempo, elak humor och en kärleksfull drift med en spelvärld som ibland tar sig själv lite för seriöst. Rekommendation utfärdad.
Betyg: 8 av 10
Kolla in en regelpresentation på denna länk.