Tio snyggaste omslagen: Sega Mega Drive

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Epost *

Namn *

Efter att ha avhandlat allt från Super Nintendo till PC har tiden äntligen kommit för Mega Drive. Nej, vi har självfallet inte glömt av Segas claim to fame. Den svarta hingsten som dominerade stora delar av marknaden under tidiga 90-talet och orsakade Nintendo en hel del huvudbry. Det coola alternativet för alla snorungar som inte brydde sig om småfeta rörmokare, sjukligt glupska gröna dinosaurier eller rumsrena maskotar.

Och den resan började redan på butikshyllan med spelomslagen. Den kanske viktigaste komponenten av allt, ett konstverk ämnat att fånga ens blick och övertyga om de otroliga äventyr som väntade. Och just här lyckades Sega skapa något alldeles eget, med en klart tuffare, kaxigare attityd än Super Nintendo. Nej, här snackar vi konvolut som verkligen tog ut svängarna och blandade friskt mellan amerikanska serietidningar, japansk anime, klassiska fantasyillustration och renodlad heavy metal-estetik

Resultatet blev omslag som ofta såg mer ut som filmplanscher eller album covers än traditionella spelboxar. Titta bara på hyllan i en gammal leksaksbutik från 1991, vilken var fylld av barbröstade hjältar, futuristiska rymdskepp, neonbelysta gator och robotar. Det var dramatiskt, färgstarkt och ibland nästan löjligt överdrivet - men just därför också så minnesvärt. Handmålade och otroligt minnesvärda - förärade med en helt annan känsla än de digitala, sterila omslag vi ofta ser idag.

Nä, här snackar vi personlighet och själ. Mega Drive-omslagen var så mycket mer än reklam, de var magi och här tio av de absolut snyggaste rackarna som nådde vårt avlånga land - utan någon inbördes ordning. Så nu kör vi.

Super Thunder Blade

Omslaget till Super Thunder Blade är ett skolexempel på hur Mega Drive kunde sälja ren och skär action genom en enda bild. Här kastas vi rakt in i ett ösigt inferno som bara skriker actionfilm. Parallellerna med Blue Thunder (filmen alltså) är oundvikliga. Skyskrapor, explosioner och ett dramatiskt perspektiv som får den bepansrade helikoptern att nästan flyga ut ur omslaget. Dessutom lyckas man med nästan kirurgisk precision att faktiskt fånga arkadkänslan.

Toki Going Ape Spit

Bara det faktum att titeln på spelet lyckas vitsa till det är tillräckligt för att väcka mitt intresse. Men faktum är att Toki också råkar vara ett av de mest färgsprakande och livliga omslagen till konsolen. En djungel fylld av monster och intrig, växter som slingrar sig och allting stöpt i en viss grotesk känsla av Joie de vivre. Ett omslag som verkligen lyckas med konststycket att få en att stanna upp och fundera, det väcker nyfikenhet och sticker omedelbart ut från det mesta annat.

Golden Axe

Var det någon som sa episk fantasy? Självfallet Golden Axe hemma på listan över de coolaste, snyggaste omslagen till konsolen. Och även om uppföljarna inte går av för hackor de heller så är konsten som dekorerar det allra första spelet ren och skär perfektion. Svullna muskler, skinande svärd och välformade behagligheter. Det är omöjligt att titta på omslaget och inte bli helt kollrig av lycka och det hade lika gärna kunnat vara ett skivomslag från Manowar eller något annat samtida band.

Truxton

Med en extremt intensiv färgpalett och ett gigantiskt fiendeskepp (eller varelse?) så kittlar detta min estetiska nerv något kopiöst. De starkt blå och mörka tonerna mot den eldigt orangea bakgrunden, gift med blixtrande laserstrålar. Jo, man tackar ja. En extremt smart och väl avvägt komposition som hade fungerat lika bra idag som den gjorde då. Det är ett konvolut som inte bara ser bra ut, utan verkligen skapar en explosiv energi och genuint KÄNNS farligt.

Alisia Dragoon

Där Golden Axe är episkt så är Alisia Dragoon elegant. Långt mer så än många andra spelomslag till Mega Drive, med den titulära hjältinnan i centrum och den massiva draken bakom henne. Det är klart mjukare och aningen mindre överdrivet, nästan filmiskt och drömskt med en nickning åt japansk anime och manga. Det är lika kraftfullt som det är stilrent på en och samma gång. Visst, som liten grabb hade jag nog inte plockat upp det (tjejbaciller var farligt på den tiden), men med vuxna ögon är Alisia Dragoon en pärla av rang.

Two Crude Dudes

Om något omslag fångar början av 90-talets överdrivna actionestetik så är det Two Crude Dudes. Mitt i en sönderbombad stad står två enorma muskelberg till hjältar redo att slå sönder allt som rör sig. De antagligen coolaste snubbarna någonsin, med exakt noll självdistans eller ett uns av subtilitet. Vilket också är exakt varför omslaget är så förtvivlat charmigt. Det är lite som om någon tog lika delar Mad Max och Les Edwards, slängde i mixern och körde på full blend. Som liten grabb hade man baxnat av detta. Ett perfekt exempel på hur Mega Drive-omslagen ofta vågade vara skandalöst överdrivna, högljudda och helt jävla underbara.

Streets of Rage

En annan klassiker av rang. Ärligt talat blir det väl knappast mer ikoniskt Mega Drive än så här? Streets of Rage är ett destillat av allt som Sega stod för under 90-talet. Känslor, rörelse, passion och hinkar av "jädrar anamma". Lika mycket serietidningsomslag som konvolut, med två (av de tre) hjältarna - Axel och Blaze - gör upp med stadens ruskprickar. Mitt bland eld, skyskrapor och neon. Adam fick dock av någon anledning inte vara med.

Quackshot Starring Donald Duck

Mitt bland svärd, monster och explosioner dyker Quackshot upp och påminner oss om att Disney också kan - och vill vara med och leka. Men det är inte gamla vanliga "tråk"-kalle här, nej här är han istället en kaxig äventyrare, helt i linje med Segas attityd. Komplett med safarihatt och bestämdhet i blicken. Släng dig i väggen Indiana Jones. Omslaget lyckas dessutom balansera mellan barnvänligt och stilfullt. Det känns charmigt utan att bli barnsligt - och just därför står det fortfarande som ett av de mest tidlösa Mega Drive-omslagen.

Phantasy Star III: Generations of Doom

Här har vi ett omslag som jag tydligt minns fångade ens blick i dåtidens leksakskataloger. En ensam hjälte mot en till synes övermäktig fiende på toppen av en trappa som verkar leda upp i stjärnhimlen. Det finns något nästan melankoliskt över scenen, som om den antyder ett mycket större öde än bara ett vanligt äventyr, och ärligt talat påminner det nästan om ett omslag till en roman snarare än ett Tv-spel. Minnesvärt och episkt med en härlig mystik och otroligt väl valda färger. Sen är det så klart ett plus i kanten att spelet dessutom är så där löjligt fantastiskt.

Street Fighter II: Champion Edition

Nog för att Street Fighter II-omslaget till Super Nintendo har sin charm och dessutom är direkt löjligt ikoniskt. Men Mega Drive-versionen är ta mig tusan på en helt annan nivå. Vassare, vackrare och laddat av explosiv energi. Illustrationen lutar tydligt åt det mer japanska hållet och Bison med sina glödande händer i bakgrunden ser så där härligt hotfull ut - som sig bör. Ärligt talat så kan det mycket väl vara det snyggaste Street Fighter-omslaget någonsin, så pass bra är det.

Ja, Mega Drive biblioteket är förstås fullt av flera fantastiska omslag och att koka ner detta till tio stycken var i sanning ingen vidare enkel uppgift. Så jag vill ändå passa på att nämna några av spelen som med nöd och näppe missade listan, vilka bland annat inkluderar Castle of Illusion Starring Mickey Mouse, Turbo Outrun, Gynoug och Sonic the Hedgehog 2. Och jag har självfallet säkert missat minst lika många andra, så det lämnar jag upp till er kära läsare att påminna mig om.

Hur som så påminner detta oss om att Mega Drive inte bara var en fantastisk konsol utan också var hem för några av de absolut snyggaste spelomslagen i historien. Eller vad säger du?

Vilka omslag missade jag, vilka hade du velat se nämnas på listan?