Svenska
Gamereactor
artiklar

Tidernas 10 sämsta blockbusters (2)

Här kommer den andra delen av listan där vi på Gamereactor korar tidernas tio sämsta storfilmer...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Här hittar du den första delen av denna lista!

Tidernas 10 sämsta blockbusters (2)

(05) Wild Wild West
När Will Smith fick frågan om vilken som var hans sämsta film så svarade han utan någon som helst betänketid, Wild Wild West och vem kan säga emot honom? Cowboyfesten som kom av sig var så skrattretande genomrutten att vi helt tappade sugen på att se westerns efter det och inte bara det. Den horribla titellåten med huvudrollsinnehavaren själv såg till att all vår livsglädje långsamt rann ur oss. För den hade ju målats upp som något utöver det vanliga. En svindyr och stjärnspäckad westernfilm som skulle placera konkurrensen sex fot under jord men så blev det ju inte. I stället fick vi en film som var i det närmaste osebar. Smith och Kevin Kline som federala agenter skickade för att stoppa en megalomanisk, rullstolsbunden steampunkig forskare som reste runt i vilda västern i sin gigantiska robotspindel. Det var ju så urbota dumt att klockorna bokstavligen stannade och överspelet visste inga gränser. Alla spelade över och trots att det var en komedi så fanns det ingen humor överhuvudtaget. Möjligen om man var åtta år gammal och på tal om åtta. Åtta Razzies var den nominerad till och den kammade hem fem av dem så bra jobbat, typ. Det var bara att konstatera att Little Gerhard hade rätt i Den siste mohikanen, vilda västern blev ej som förut.

Tidernas 10 sämsta blockbusters (2)
Detta är en annons:

(04) Catwoman
Den kattastrofala Catwoman-floppen från 2004 har lärt oss många viktiga saker sedan det släpptes. Att inte lita på regissörer med mononymer var exempelvis en nyttig läxa. Vi lärde oss också att man inte ska låta en hjärnskadad apa med grov epilepsi redigera filmer. Framförallt lärde vi också oss att gränsen mellan stekhet Oscarsvinnare och superhjälteklåpare kan vara riktigt hårfin, vilket var fallet för stackars Halle Berry. Att falla från Monster's Ball-älskling till BDSM-bimbo med ryggen före kan inte ha varit ett lätt kliv och även om hon bara förlorade ett av sina nio liv var det svårt att tvätta bort hennes värdelösa insats från våra minnen. Catwoman skets helt enkelt ut i kattlådan i en era där Hollywood fortfarande inte riktigt kunde få till riktigt bra serietidningsfilmer och denna hårboll till filmproduktion var ett extra praktexempel på industrins aningslöshet. Catwoman som film var riktigt odräglig i sitt frenetiska musikvideoberättande och strök oss mothårs så fort regissören hade chansen. Världen hade mått bäst av att slänga Catwoman i en säck och sedan slänga det i närmaste brunn.

Tidernas 10 sämsta blockbusters (2)

(03) The Last Airbender
Att den en gång högt ansedda M. Night Shyamalan skulle dyka upp här var väl föga förvånande för sajtens filmfanatiker. Att däremot rangordna Shyamalans megakalkoner har visat sig vara en desto svårare uppgift, men vi var alla rörande överens om att våldtäkten av The Last Airbender här till den ojämne filmmakarens allra mörkaste stunder. Shyamalan var tydligen ett stort fan av Nickelodeon-succén, vilket dessvärre inte märktes det minsta under den smärtsamma filmatiseringen. Där den prisbelönade TV-serien ständigt förundrade och överraskade var filmen mer en själlös imitation som inte förstod sig på förlagans magi överhuvudtaget och det känns mer som att en artificiell intelligens knåpade ihop en filmadaption, då det hela kändes mekaniskt och omänskligt framställt. Effekterna såg mest ut att vara gjorda i MS Paint och här finns så många inkompetenta sekvenser och hemska skådespelarinsatser att vi genast ville försegla oss i en isbit likt Aang (vars namn inte kund uttalas rätt under hela filmens gång). I korthet är det få adaptioner som kan mäta sig med Shyamalans patetiska filmtolkning av en annars suverän familjeshow...

Tidernas 10 sämsta blockbusters (2)
Detta är en annons:

(02) Battlefield Earth
John Travolta hoppades ju såklart på att skapa historia med filmatiseringen av scientologpappans science fictionbok från 80-talet. Det gjorde han också, men inte på sättet de hade hoppats på och idag anses Battlefield Earth inte bara vara en tidernas största filmfloppar - det kunde inte ses som något annat än ett enda stort skämt. Likt många av dagens "så-usel-att-den-blir-bra"-upplevelser är Battlefield Earth utsökt i sitt blodiga allvar, särskilt när allt annat osade fränst med rövsmet. Att både regin och kameran hanterades av ett fyllo som vinklade varje förbaskad bild hjälpte såklart inte, men det indikerade samtidigt att ett alkoholiserat tillstånd var det enda korrekta sättet att se Battlefield Earth på. Battlefield Earth är nämligen renodlad komediguld, där box office-giftet Travolta bjöd på både ost och skinka som den överspelande säkerhetschefen Terl i Bob Marley-frissa och som tycktes suga ur all talang från sina kollegor med sin koncentrerade ruttenhet. Scener som när Terl skrikandes trycker in en råtta i Berry Peppers trut, i tron om att råttor var en del av mänsklighetens matpyramid, skrikskrattar vi så att vardagsrummet vinklas 50 grader och det finns så många idiotiska beslut i manuset att filmskolor världen över borde studera de idiotiska dialogerna för att förhindra att en film i samma värdelösa klass som Battlefield Earth ska släppas lös i världen igen.

Tidernas 10 sämsta blockbusters (2)

Tidernas sämsta storfilm:
(01) The Happening
Mark Wahlberg har själv erkänt det. Att The Happening är en genomusel rulle och att han ångrar sin medverkan och egentligen borde det räcka med citatet "You know, hot dogs get a bad rep. They got a cool shape, they got protein. You like hot dogs, don't you?" för att cementera detta påstående men det finns så mycket att ösa ur från denna outtömliga källa av elände att vi inte riktigt vet var vi skall börja, eller sluta. Nu skall det ju även sägas att Marky inte går fri från skuld här för även om M. Night Shyamalans manus där träden var mördaren stank som en gödselstack i sommarsol så gjorde även hans skådespelarinsats det, för att uttrycka sig snällt. Han såg skitnödig och förvånad ut på samma gång, med ständigt rynkad panna och höjda ögonbryn. De stela dialogerna, ibland med människor andra gånger med en fikus (Reds anm: växten). Då och då fick vi nypa oss i armen för att se om vi trots allt inte befann oss i en veritabel mardröm men så var det ju tyvärr inte. Det var på riktigt och vi fick genomgå terapi hela filmredaktionen. Det tog sedan många år, fram tills i dag faktiskt innan vi kunde prata om vår upplevelse. I stället försökte vi förtränga det och låtsas som om det aldrig hänt, att något så ohyggligt aldrig kan ha ägt rum men det är ju så med traumatiska händelser, att de har en förmåga att komma tillbaka och bita en i arslet när man minst anar det så tack för det André och din artikelidé.

Nej, alla inblandade borde förstås ha stoppats. Med en stol i ansiktet. Eller det borde i alla fall ha satts ner en rejäl fot och någon borde ha vrålat att "nej, nu får det vara nog, har ni en skruv lös hela bunten?" Åtminstone borde någon ansvarig sagt att om filmen trots allt skall få grönt ljus så kan den inte under några omständigheter kallas thriller eller skräck, möjligen satir. Då hade man i alla fall kunnat rädda ansiktet någorlunda. Inte för att filmen hade varit bättre för det, för det hade fortfarande varit en styggelse av sällan skådat slag men då hade man åtminstone inte sålt den på falska premisser. Vi kan ibland fortfarande vakna mitt i natten, samtidigt, i olika städer, kallsvettiga och skrika unisont rätt ut i mörkret, THE TREES DID IT! Det är svårt att sätta ord på en sådan här härdsmälta men Mark sade det faktiskt bäst själv, "Fucking trees, man. The plants. Fuck it."

Vilka är de tio sämsta storfilmerna du någonsin sett?



Loading next content