The Boys - Säsong 4 [E01-07]

I den fjärde säsongen fortsätter Butcher och resten av gänget det hemliga kriget mot den amerikanska dödsguden Homelander, men den här gången måste karaktärerna ta ett steg tillbaka innan de verkligen slår till. Med andra ord måste majoriteten av figurerna spela med i Voughts politiska spel och samtidigt tampas gamla demoner från sitt förflutna för att lyckas komma åt alla korrupta superhjältar. Detta gör att ångtåget som ju vanligtvis är seriens drivkraft bromsas ned något, men som ändå lyckas bjuda på massor av personlighet och nattsvart humor.

Kladdigt övervåld, dödliga super-höns, cakefart-porr... i ett allt mer stelnande TV-klimat är det ibland uppfriskande med en utflippad serie där det är helt normalt att yttra repliker som "Den här mannen är inte i skick att knulla ett får". The Boys har länge varit det där sköna undantaget, det där anti-Marvel-pillret vi svalde för att slippa den geggiga sentimentaliteten i media och den fjärde säsongen är egentligen inget undantag. Det är lite mörkare, mer politiskt, men inte mindre löjligt för det.

Manusförfattarna har väldigt mycket att leka med denna gång: förutom nya medlemmar till The Seven som bland annat involverar ett geni (Seven) som måste lobotomera sig själv för att njuta av livet och en kristen konspirationsknäppis (Firecracker) som riktar sin ammunition mot abort-stödjare, är The Boys upptåg galnare än någonsin. Det kan tyckas vara svårt att toppa penisar stora som pytonormar eller brutalt bröstmjölkande, men här det finns våldsamt roliga sekvenser så det räcker och blir över. Min favorit är förmodligen den juliga On Ice-musikalen i tredje avsnittet som urartar totalt, samt en scen där Kimiko försöker kommunicera med en annan karaktär genom att hitta passande boktitlar i ett mindre bibliotek.

I skrivande stund har jag fått tillgång till sju av åtta avsnitt, vilket har gett mig mer än tillräckligt att smaska på när det kommer till den syrliga satiren. Säsong fyra färgas av ett alltmer politiserat USA där man antingen är en vänstervriden libtard eller en högerextrem incel - något som våra älskvärda antagonister såklart utnyttjar till fullo under seriens politiska stridigheter och valkampanjer. Det drivs återigen friskt med Marvels evighetslånga filmplaner och hur hårt sociala medier har satt sina klor djupt i den lättmanipulerade massan, där mycket egentligen är väntat men som fortfarande har mycket humoristisk energi.

Men när kommer historien ta slut, är frågan? Man kan inte dra ut på Butchers hämnd hur länge som helst och säsong fyra känns i detta sammanhang som lite mer lugn utfyllnad före den verkliga stormen. Framförallt blir det lite segt när tittaren exempelvis måste dras med Frenchies snyfthistoria, som inte tillför så hemskt mycket till själva handlingen. Karaktärerna springer också på varandra så mycket att man undrar varför inte Homelander bara gör slut på alltihop med sina laserögon, där och då. Man skulle kunna argumentera för att The Boys handlar om mycket mer än bara att ta kål på Homelander, men jag ser gärna att hjältedriften inte blir uttjatat i längden.

Jag har dock ingenting emot att det saktar ner lite när karaktärsgalleriet är så färgstarkt och roligt som det är. Det är fortfarande kvickt, skruvat, psykotiskt och framförallt rasande underhållande. Det är nämligen svårt att bli trött på denna cyniska superhjälte-hantering eftersom The Boys sällan tar enkla genvägar. Ett dilemma i den här serien kan exempel gå från sällsamt drama till en ångestframkallande mardröm på ett ögonblick, vilket fortsätter visa hur självsäker The Boys är i sett till karaktärerna. Det är helt enkelt en show som fortsätter att vara sitt kompromisslöst sinnessjuka jag och jag ser äckligt mycket fram emot säsongsfinalen. Den fjärde säsongen av The Boys får premiär den 13 juni på Amazon Prime Video.