Super Mario Party Jamboree

Fram till och med Mario Party 8 var serien hel genial i all sin enkelhet. De släpptes i ett relativt högt tempo och förändrade egentligen ganska lite, vilket är otypiskt för Nintendo (som dock ändå försökte med bland annat röststyrda minispel). Men variationen får vi ju ändå genom mängder av minispel och spelplaner, och det tycktes vara exakt vad fansen ville ha.

Men... till Mario Party 9 tog NDcube över utvecklingen från Hudson. Även om många av de anställda kom från just Hudson, så märktes det direkt då upplägget ändrades i grunden. Sedan dess har Mario Party-serien inte varit riktigt lika populär, förrän vändningen kom i samband med Super Mario Party från år 2018. Här backades bandet och mycket av det som gjorde Mario Party till vad det var kom tillbaka. Och när Mario Party Superstars - som bara bestod av klassiska grenar och spelplaner från serien lanserades år 2021 - var serien tillbaka på allvar igen.

Jag har utan att överdriva spelat sistnämnda ända sedan dess varje månad åtminstone, och jag har spelat samtliga tidigare delar i serien. Super Mario Party Jamboree har därför varit ett av mina mest efterlängtade spel, och lyckligtvis kan jag redan nu slå fast att det lever upp till förväntningarna, och mer därtill. Frågan är om inte detta rent av är seriens bästa spel.

Grundpremissen är fortfarande densamma med brädspel som ska avnjutas i goda vänners lag, spelandes som klassiska Nintendo-maskotar (vilka trevligt nog är fler än någonsin förr här, men de är inte längre spelmässigt olika som i föregångaren där de hade sina egna tärningar), på jakt efter stjärnor. För den som har flest stjärnor vinner. Och du köper dem som vanligt av Toad - eller ännu hellre stjäl dem av dina medspelare.

Här har du hela sju stycken spelplaner att lira, varav två är remakes av klassiska Nintendo 64-original, och totalt finns över 120 minispel. Även efter tre veckor av flitigt spelande så har jag inte hunnit med att testa riktigt alla ännu. En stor nyhet är att inställningarna inför varje parti nu är betydligt bättre än tidigare, där du till exempel kan stänga av rörelsekänsliga grenar eller välja något som kallas Pro Rules, vilket i praktiken betyder att du kraftigt bantar slumpens inverkan.

För min egen del trodde jag att jag skulle uppskatta sistnämnda mer än jag faktiskt gjort, men jag insåg snabbt att Mario Party mår bra av den totala orättvisan ibland, vilket får folk att kastas mellan hopp, förtvivlan och framför allt skratt. Men oavsett detta finns betydligt mer strategi att ta till denna gång. Det finns fler föremål att välja på med väldigt specifika funktioner, du kan ofta sätta ut fällor längs banorna och de kompanjoner (en av spelets nyheter, mer om dessa strax) du kan få kastar om förutsättningarna ganska ordentligt.

Till detta kommer att banorna är betydligt mer genomtänkta där dina val faktiskt får betydelser och konsekvenser och inte längre bara handlar om alternativa vägar. Bäst är spelets jättelika köpcentrum Rainbow Galleria där det är stor rea var femte runda, vilket gör det förmånligt att hålla koll på butikerna och där du inte vill passera start förrän du fått så många stämplar som möjligt genom att gå runt överallt. Varuhuset består av tre våningar och det går verkligen att ställa till det för andra med bra planering.

Men tillbaka till kompanjonerna. Dina karaktärer har som sagt inga egna tärningar längre och spelas alla på samma sätt. Med det sagt kan alla dyka upp på banorna som kompanjoner du kan få med dig (om du spelar som Luigi, kommer inte just han dyka upp dock). De står och väntar någonstans på banan likt stjärnförsäljaren Toad, och när någon passerar blir det ett minispel om vem som ska få med sig kompanjonen, där personen som kom fram får en extra fördel.

Dessa minispel skiljer sig helt från övriga Super Mario Party Jamboree och är mer att betrakta som något slags miniatyräventyr där du med Wario ska spela något som definitivt är en hyllning till WarioWare med tio mindre grenar, och du hos Yoshi ska ha ett race upp på ett berg i vad som bara kan beskrivas som ett välgjort plattformsspel. Kompanjonerna ger dig sedan diverse fördelar som kan handla om bonuspengar, fler föremål, extra fällor och annat som kastar om förutsättningarna i din favör.

Det viktigaste är dock att du får göra alla event två gånger, från Lucky Space till butiker, stjärnköpande och till och med spöken. Sistnämnda är intressant eftersom du kan komma till Boo med för lite pengar och använda första besöket till att stjäla pengar varpå du får nog för att stjäla en stjärna andra besöket. Lömskt! Så är de orimligt bra? Nej inte alls, allt som krävs för att ta över en kompanjon är att du går förbi personen som har den. Efter fem rundor sticker de dessutom.

Banorna är genomgående bra dock där endast Goomba Lagoon är sämre enligt min ringa mening eftersom det är för lätt att fastna på en ö efter ett vulkanutbrott och sedan bara kunna gå runt en liten palm i flera rundor som nästan säkert gör att du inte längre är med och tävlar om topppstriden. Jag vill även slå ett slag för den Mario Kart-inspirerade banan Roll 'Em Raceway, som går ut på att köra fort. Toad växlar mellan två ställen och gör den lättplanerad, men det är lätt att välja fel i konkurrensen om att hinna först. Här finns även en kvadrupel svamp som gör att du får slå fyra slag - men du stannar i gengäld inte för något. Vågar du blåsa på med 23 steg kvar till Toad, eller kommer du bara blåsa förbi honom och behöva vänta ett varv till?

Super Mario Party Jamboree är som sagt det bästa Mario Party-serien någonsin varit med suveräna minispel och banor, men här finns även andra förbättringar med såsom nya menyer som tydliggör allt. Det inkluderar bland annat småsaker som att du hela tiden ser vems tur det är härnäst och när det är dags för minispel. Möjligen att texten och ikonerna är i minsta laget dock, och på en mindre TV lär det kunna bli lite plottrigt.

Utöver detta finns dock massor av annan underhållning som Minigame Bay med alla dagliga utmaningar (den Mario-inspirerade Arkanoid-hyllningen och Warios flipper borde båda vara egna spel) och oerhört välgjorda onlinelägen, mer utformade i battle royale-anda snarare än brädspel. Nintendo har till och med lagt till traditionella Achievements denna gång - vilka dock naturligtvis bara gäller för detta spel eftersom Switch inte stödjer något övergripande.

Med detta sagt så är Super Mario Party Jamboree seriens hittills bästa spel, och jag övervägde faktiskt ett tag att sätta betyget tio. Det finns dock som vanligt några riktiga rötägg bland minispelen, och jag hade velat ha lite fler än sju spelplaner för att dunka på med maxbetyget - men nära är det. Kort sagt, se till att skaffa detta till din Switch, och har du ingen Switch så skaffa en. Det här kommer underhålla i åratal framöver och bättre lokal multiplayer är svårt att hitta.