Spirittea

Redan vid förhandssnacket var jag fast. Spirittea jämfördes med Spirited Away, en seriös kandidat till att vara Studio Ghiblis bästa film någonsin, och Stardew Valley, ett av de spel jag spenderat mest tid i under de senaste tio åren. Här är det japanskt lullull som gäller rakt igenom när jag förväntas ta över ett högt och avlägset badhus någonstans i Japan, och där gästerna utgörs av just den typ av klientel vi mötte i ovan nämnda Spirited Away - nämligen andar, spöken och annat ockult av olika slag.

Att stiga in i Spirittea-världen är som att själv besöka en kurort, en resa som balanserar mellan att vara en visuell odyssé och lugnande förströelse. Här bjuds vi på en vacker historia i mysig natur och harmoniska byggnader, allt presenterat med en konstnärlig och förtrollande. Min resa som föreståndare för ett badhus tar sin början i en by som senaste tiden upplevt märkliga fenomen. Den visar sig vara full av rastlösa andar och det är för att lugna dem jag axlar rollen som badhusföreståndare.

Spirittea erbjuder en unik twist på ett ganska bekant gameplay som är enkelt och subtilt lockande, utan att göra avkall på speldjupet. Dess fokus ligger på att utforska dessa natursköna omgivningar med ett syfte att lösa ganska enkla, meditativa pussel och samla ingredienser för att brygga te. Detta enkla koncept leder till en spelupplevelse som påminner om en form av digital mindfulness, en stillsam och avkopplande stund bortom den hektiska spelvärlden.

Men... innan badhuset verkligen känns som ett harmoniskt och väloljat maskineri, finns mycket som behöver göras. Badhuset är nedgånget och kan inte köras för full kapacitet. Mitt jobb blir därmed att rensa upp och sakta men säkert göra det till en stor och trivsam slutdestination för våra oroliga andar. Sistnämnda har dessutom massor av olika preferenser, och alla passar inte ihop, och det är inte alltid det lättaste att veta vilka som kan sitta bredvid varandra. Ju nöjdare kunder, desto mer pengar tjänar du, och desto mer att du bygga ut och modernisera ditt badhus. Vips har du en vanebildande och mysig spelloop som fått mig att vilja spela vidare på daglig basis.

Spiritteas styrka ligger definitivt i dess atmosfär och visuella presentation. Varje miljö är målad med en palett av färger och ljus som förtrollar och lockar till utforskande - även om jag kanske hade önskat lite mindre av just kulören brunt. Dessutom har finns även gott om riktiga människor att bekanta sig med, som ofta behöver hjälp av just mig med spökrelaterade spörsmål, och ofta har de en riktigt fin historia att berätta av ett betydligt djupare snitt än jag på förhand hade väntat mig. Dessutom finns en hyggligt stor spelvärld samt diverse minispel (karaoke!) att utforska. Kombinera detta med den avkopplande musiken som liksom sömlöst får allt att kännas som en självklar helhet, och du har en spelupplevelse som lockar till att stanna upp, andas in och absorbera skönheten.

Fullpottare på gång? Nja, tyvärr kan Spirittea kännas lite begränsat i sin omfattning och djup, i synnerhet jämfört med Stardew Valley som fortfarande är regerande herre på täppan i denna kategori spel. Trots sin charm och avslappnade natur saknar spelet en utpräglad variation i gameplay och utmaningar, vilket gjorde att jag efter två veckor ändå kände mig ganska klar med äventyret (i rättvisans namn ska jag dock tillägga att det finns oerhört mycket innehåll). Dessutom känns menyerna onödigt omständliga, åtminstone till konsol, något jag dock hoppas kommer fixas åtminstone delvis med en uppdatering längre fram nu när det står klart att Spirittea blivit en stor succé.

Spirittea är definitivt inte för alla med sin avslappnade och enkla spelstil, men det är också en unik och vacker upplevelse som erbjuder ett välbehövligt avbrott från den vanliga spelvärlden. Detta är så långt från mikrotransaktioner, stress och krav man kan komma. För de som söker en stunds avkoppling och stillhet i en digital värld - förslagsvis i samband med en ledighet - lär Spirittea vara det perfekta valet.