Spelen som Hollywood borde ta sig an
Det har kommit otaliga riktigt bra spelfilmatiseringar senaste åren, men redaktör Mäki tycker fortfarande det finns för mycket som bara ligger och väntar...
Länge var film och spelvärlden lite som olja och vatten, och gick överhuvudtaget inte ens att kombinera. Antalet filmer som blev bra spel och spel som blev bra filmer från 80- 90- och 00-talet är därför lätträknade. Men någon gång under de senaste fem-tio åren har koden till synes knäckts för hur man bäst filmatiserar spel och idag råder nästan det motsatta förhållandet, där det kommer fler bra projekt än dåliga.
Därför är det just nu huggsexa kring licenser på spel som ska filmatiseras, och ibland hinner titlarna överhuvudtaget inte ens släppas innan vi hör om sugna filmbolag. Ingen idé är heller för obskyr, och svenska utvecklaren Embark Studios vittnar om ett rejält intresse från Hollywood för Arc Raiders, trots att det är en utpräglad multiplayer-titel som bara funnits ute på marknaden en kortare tid.
Det här har fått självaste Nintendo att släppa på de annars så strama tyglarna med Mario-filmer och härnäst Zelda, där de redan sagt sig vara sugna på mer av detta. Men... det dräller fortfarande av spel som aldrig filmatiserats och som verkligen hade förtjänat chansen. Här är spelfilmatiseringarna jag hade velat se.
Golden Axe (Sega, 1989)
Att det här inte blivit filmatiserat redan är faktiskt halvt ofattbart. I över 20 år har Hollywood letat arvtagare till Sagan om ringen. Om Golden Axe uppfyller detta är väl oklart, men det har en mycket trevlig och ganska råbarkad fantasyvärld med en del mer ovanliga inslag samt en design som drar åt klassiska Conan-äventyr. Kort sagt hade det kunnat bli en rulle med barbari, magi och hämnd. Perfekt för en rå, mytisk film med drakar, demoner och halvnakna ikoniska hjältar.
Star Fox (Nintendo, 1993)
Spelet med det mytomspunna Super FX-chipet borde helt klart vara nästa filmatisering från Nintendo. Det har soundtracket, all action och karaktärerna samt vidunderlig design. Det här skulle fungera både som en lite lättsammare helrenderad film eller något som påminner mer om Avatar-looken, när vi följer Fox McCloud och hans vänner i hjältemodiga strider mot Andross. Det skulle dessutom vara en film som hade kunnat bli extra häftig att se med de idag alltmer ratade 3D-glasögonen.
Shinobi (Sega, 1987)
Under 80-talet drällde det av ninjas, genomgående spelade av västerländska skådisar med samma kunskap om japansk kampsport som jag har om kambodjanska dialektmysterier. Det var skitsamma dock, för ninjas är alltid coolt. Idag finns dock otaliga skådisar med otroliga kampsportskunskaper och det är hög tid att släppa loss Joe Musashi på vita duken i ett hämndäventyr fyllt av japansk mumbojumbo, snygga hoppsparkar, kaststjärnor och stealth-mord. Gärna med lite storymässig inspiration av John Wick.
Titanfall (EA, 2014)
Electronic Arts verkar helt ointresserade av att göra något kul med Titanfall-universumet. Så varför inte ge det till Hollywood istället för ett riktigt fläskigt actionäventyr med mech-piloter, hårda strider och framför allt enorma mechs. Allt medan mänsklighetens utposter i galaxens utkanter står på spel. Rätt skött hade detta kunnat bli en enormt stor filmserie - som ironiskt nog hade kunnat vara vad som behövs för att ett nytt spel ska bli av.
A Plague Tale (Asobo Studio, 2019)
Det här är väl nästan överkvalificerat. På flera sätt har det ju ett manus klart redan, samt en protagonist som ligger helt rätt i tiden, och med fördel kunde spelas av Stranger Things-stjärnan Nell Fisher. Sedan hade vi kunnat njuta av en biotolkning av fransk medeltida historia utan riddare och annat uttjatat, där strikt överlevnad stod på schemat med en närmast skräckdoftande premiss.
Red Dead Redemption (Rockstar, 2010)
Man kan förvisso argumentera för att det inte behövs, spelet är redan filmiskt och mästerligt, men det finns så många historier kvar att berätta i väntan på att Rockstar ska göra ett tredje spel (lär inte ske på den här sidan av 2030-talet). I synnerhet Marstons historia förtjänar att utforskas bättre, och bra western på vita duken brukar kunna vara direkt magiskt.