Samsung Odyssey G9 Neo

Jonas Mäki älskade G9:an när den först släpptes under förra sommaren. Vi pratar passionerad, dedikerad, rå, ren kärlek. Om inte Samsung snabbt efter publicerat test tvingade oss att skicka tillbaka fjolårets G9:a hade redaktör Mäki mest troligt fortfarande suttit bredvid den, naken, och smekt sidan av monitorn med sin vänstra kind. Du kan därmed också räkna ut hur långt ned hans mungipor sjönk när jag meddelade honom att jag planerade på att själv recensera uppföljaren G9 Neo. Lika glad som G9:an gjorde honom, lika genuint sorgen har han varit över att jag suttit och myst i simulatorrummet med Neo-modellen den gångna månaden. Men nu är det slut med det. Över. Finished. Den har under dagen packats ihop och efter dryga 100 timmar med Neo är jag därmed redo att sammanfatta och dela ut ett betyg.

G9 från 2020 var bra. Eller nej, den var superb. G9 Neo är bättre, rent prestandamässigt. HDR 2000 istället för 1000. Mini LED-panel istället för LED och 240Hz uppdateringsfrekvens är vad som erbjuds i Ultra Wide-format och 49 tum med en upplösning på 5120 x 1440 pixlar. Skiftet av panel, till Samsungs nya Mini-LED-teknologi, har vid första anblick inte gjort allt för stor skillnad men det tar bara ett par minuter tillsammans med det ursnygga Automobilista 2 (med alla grafikinställningar på Ultra) för att jag ska inse hur mycket bättre framförallt svärtan är i denna nya panelteknik. Samsung Odyssey G9 Neo är sotsvart, snudd-på OLED-klass. Den är ljusstark, färgmässigt härlig (även om den inte är neutral ur kartong, men det är ju nästan inga av Samsungs produkter som alla är lite blå och då framförallt i lågdagrarna) och hanterar rappa rörelser ganska precis hur bra som helst. Som spelmonitor är det helt klart svårt att hitta något bättre. Väldigt svårt. Det hade dock varit trevligt om Mini LED som panelteknologi varit bättre på att rendera exempelvis typsnitt och fotodetaljer (som IPS-panelerna alltid varit superba på), för då hade ju denna monitor med enkelhet gått att nyttja som både kontorsskärm och gaming-gigant, samtidigt. Det hade gjort den klart mer allsidig.

När det gäller skärmens design och olika materialval är den identisk med förra årets version vilket jag tycker är en smula synd med tanke på hur stora bilduppgraderingarna är i och med Mini LED-tekniken. priset har dessutom gått upp sju tusen kronor från förra året vilket i min värld borde ha inneburit att själva chassit borde ha designats i mer påkostade material än den vita hårdplast som Neo är gjord av. Det känns lite... Billigt, när man skruvar fast bordsstativet och klickar på menyknapparna på skärmens undersida. Ingenting som rimmar på prislappen på 23 000 (!) kronor, direkt. Jag tycker även att skärmens ram, "bezel", är lite för tjock för att sitta på en skärm med den här prislappen och här borde Samsung ha arbetat bort minst hälften av den från förra året. Det hade sett klart mer lyxigt och påkostat ut om bezel-kanterna hade varit tunnare än vad de är idag.

Att spela i 49" Ultra Wide i 5K-upplösning på en Mini LED-panel är som sagt en upplevelse i sig. Särskilt när vi pratar simulatorracing som passar perfekt i denna ratio, då det verkligen känns som om du sitter i bilen, omsluten av instrumentpanelen. Det kräver såklart HDMI 2.1-sladd för att dra nytt av 240Hz-funktionen, via Displayport hamnar man annars på 120Hz vilket såklart knappast är fy skam det heller. Ljusuniformiteten i Neo-modellen är flera, flera gånger bättre och mer jämn än i fjolårets modell eftersom Samsung kunnat stoppa in över 2000 dimmingzoner i panelen jämfört med tio (!) stycken i föregångaren. Det är en väldigt bra spelmonitor som skåpar ut i princip allting vi tidigare testa här på redaktionen. G9 Neo är superb. Jag hade dock velat se en blygsammare prislapp (ökningen från föregångaren är ärligt talat rätt bisarr) och ett chassi och en design som andas mer "premium" och mindre Transformers/Oblivion.