Svenska
Gamereactor
recensioner
Eastward

Eastward

Släpp allt du håller på med och hoppa på tåget som leder till Eastward. Vi har betygsatt ett av årets hetaste indiespel, och det här är en åktur du inte vill missa.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Det brukar komma något spel per år som får en att haja till. Ni vet det där liret som tvingar en att stanna upp i ens spår, får en att blinka dumt mot TV-skärmen och tänka efter, "Det här är något ut över det vanliga..." Det släpps visserligen otroligt många bra, roliga och prisvärda titlar under varje tolvmånadersperiod, men så fort eftertexterna har rullat så är det för det mesta vidare till nästa äventyr utan så mycket som en nostalgisk tillbakablick i backspegeln. I fallet Eastward är det däremot annorlunda. Detta mysiga pixeläventyr har nämligen fått mig att stanna upp, att hänföras av stundens flyktiga njutning och ifrågasätta vad som verkligen krävs för att få en fullpoängare i betygskolumnen.

Eastward
Stämningen är magnifik från start till slut.

Det första som slår en när man tar sig an Eastward är givetvis den magiska grafiken. Den ljuvliga pixelkonsten brer nämligen ut sig över skärmen likt ändlösa museiväggar fyllda av mästerverk, och varje ruta är så fullproppad med identitet, charm och finess att det nästan blir övermäktigt till en början. Allt känns verkligen handgjort och planerat in till minsta detalj, och att bara röra sig i miljöerna är en fröjd för ens sinnen då det alltid finns något nytt att beundra och fascineras över. Animationerna är även de briljanta då karaktärerna rör sig med en smidighet som känns påkostad och levande. Visst, det finns såklart fortfarande en hel del begränsningar när det kommer till styltiga pixlar kontra följsamma 3D-modeller, men man lyckas ändå få individerna att kännas färgstarka och organiska i sitt sätt att föra sig via otroligt små medel. Ljussättningen är dessutom ljuvlig då man inte bara får till en underbar kontrast mellan ljus och mörker (speciellt i scener som utspelar sig i grottor och tunnelsystem) utan man får även emellanåt till en känsla av rymd via ett flertal olika ljuskällor som integrerar med landskapet och föremålen där i.

EastwardEastward
Variationen mellan de olika skådeplatserna är hög.
Detta är en annons:

Designen är sedan minst lika genial då platserna vi får färdas till osar av personlighet och variation. I början får vi till exempel tillbringa en massa tid i en stad under jorden där alla bor i nedfallna husvagnar och sysslar med gruvarbete, och i nästa stund anländer vi till en avskilt bondesamhälle ovanför ytan där gamla fiskebåtar agerar bostäder samtidigt som de är en påminnelse om hur världen såg ut innan apokalypsen anlände. Adderar vi sedan faktumet att soundtracket är lika delar magnifikt som strålande med sina medryckande melodier och Stranger Things-doftande synthmattor så kan ni kanske förstå att presentationen i detta välsvarvade indiespel förtjänar absoluta toppbetyg.

Eastward
Det finns ett spel inuti spelet (fullt spelbart) som går under namnet Earth Born. Det utspelar sig likt ett äldre rollspel och det finns även en detaljerad manual att läsa.

Storymässigt så finns det även här en hel del att beundras över. Vi får axla rollen som John, en tystlåten man som en dag hittar en mystisk ung flicka vid namn Sam som han väljer att ta hand om och vårda likt sitt eget barn. Sam besitter sedan magiska förmågor, och det står snabbt klart att det kan finnas ett samband mellan dessa krafter och den katastrof som har raderat mycket av livet ovanför jordytan. Ett par år senare eskalera situationen kvickt till det sämre efter det att John och Sam hamnat i diverse konflikter med sin omgivning, och att försöka lista ut hur världen har kunnat förfalla och vad det är som har gjort att Sam har fått sina förmågor är en av stöttepelarna som hela berättelsen vilar på. Jag ska givetvis inte avslöja för mycket om hur händelserna utvecklar sig efter detta, då halva njutningen är att pussla ihop ledtrådarna själv, men med detta sagt får vi mota ett par berättarmässiga vänsterkrokar genom det 30 timmar långa äventyret, och det finns därtill ett par känslofyllda scener som verkligen fick en att känna gråten ansamla sig i struptrakten. Gör dig dock redo för en resa som besitter ett tämligen lågt tempo, framförallt i inledningen. Jag själv tycker förvisso att avsaknaden av fart gifte sig väl med stämningen man ville måla upp, men jag kan absolut se hur vissa kan uppfatta den låga hastigheten och de omfattande dialogerna som avtändande. Se det som en varning helt enkelt, men inte nödvändigtvis ett minus.

Eastward
Ljuset, färgerna, designen - allt andas briljans.
Detta är en annons:

Det bästa med Eastward är dock alla karaktärer och hur de bygger upp världen de lever i och får en att känna sig investerad i det som sker. För det finns så otroligt många vrickade och bedårande individer att förälska sig i här, och det är verkligen i paritet med de bästa rollspelen från förr. Det finns liksom inte en enda varelse som inte känns unik, och även om det bara rör sig om någon allmän karaktär på gatan så har denne ett eget namn, en säregen design och dialog som är specifik för just den personen. Att dessa figurer dessutom erbjuder nya repliker beroende på hur långt man har tagit sig i berättelsen fick världen att kännas så pass levande att jag var tvungen att prata med alla jag såg hela tiden, och då ska ni dessutom veta att jag ofta finner dialoger med NPC:s som ett ont måste då de sällan skrivs med särskilt mycket kärlek eller kreativitet. I Eastward är det de däremot mycket av behållningen att småprata med allt och alla, och det är en bedrift jag sannerligen inte kan applådera nog åt.

Eastward
Du kommer aldrig stöta på en karaktär som ser ut precis som en annan, allt är unikt.

Allt är dock inte guld och gröna skogar, tyvärr. Även om mycket av betoningen ligger på att bekanta sig med världen och dess invånare samtidigt som berättelsen sakta fläker ut sig i ens medvetande så finns det givetvis även en traditionell spelbarhet att ta del av. Detta ter sedan sig likt ett klassisk äventyrsspel sett från ovan (tänk er The Legend of Zelda: A Link To The Past), och här blandas det friskt mellan action och lättare pussel att lösa. Komponenterna som utgör dessa moment gör sedan ett relativt gott jobb med att erbjuda variation från det annars så tunga världsbyggandet och story-fokuset, men just actionsekvenserna är förmodligen spelets svagaste punkt om vi ska vara ärliga. Det rör sig absolut inte om någon katastrof såklart, men då jag fann att fienderna kunde vara väldigt snabba och aggressiva, detta samtidigt som du är rätt långsam och ovig själv, så blir många bataljer haltande då du aldrig känner någon direkt frihet att tackla motståndet med någon större finess. Det finns visserligen en del olika verktyg i din arsenal (hårdträffande stekpannor, kraftfulla hagelbrakare och svepande eldkastare) men då du själv är rätt rigid i ditt rörelsemönster handlar det mest om att cirkulera fienderna och försöka maximera skadan efter att inkommande anfall. Bosstriderna lider sedan lite av samma sak, och ibland kunde det dessutom vara oklart om man orsakade någon skada överhuvudtaget då vissa av dessa monster krävde unika tillvägagångssätt för att plockas ner, och då utan allt för mycket vägledning som skvallrade om hur. Det är visserligen en ytterst liten detalj i sammanhanget, i alla fall för mig personligen, men om du mer är ute efter djupa stridssystem och smidiga kontrollmöjligheter i stil med Hades eller Children of Morta så är Eastward inte spelet du letar efter.

Eastward
Myspys!

Är du däremot ute efter ett spel som drar tankarna till klassiker som Earthbound och The Legend of Zelda samtidigt som man kryddar med lätta The Last of Us-toner så finns här ett underbart litet äventyr att tillbringa höstmörkret tillsammans med. Få spel har nämligen känts så mysiga, inbjudande och mörka på samma gång, och jag har verkligen njutit av att ackompanjera John och Sam från deras hembygd i väst till eftertexterna vid slutet av järnvägsspåren i öst. Det är vrickat, annorlunda, säreget och unik på ett sätt som många titlar bara kan drömma om att vara, och när andra spel kommer och går genom ens liv utan att lämna något bestående intryck så känner jag att resan jag tog genom Eastward kommer finnas kvar i mina tankar under en lång tid framöver. Nej, Spelet är inte helt perfekt, men man kan verkligen inte komma mer snuddande närande perfektion än så här.

Eastward
Att Earthbound är en inspirationskälla är en illa dold hemlighet.
09 Gamereactor Sverige
9 / 10
+
Underbar pixelkonst, mysiga karaktärer, unik design, ljuvligt soundtrack.
-
Medelmåttigt stridssystem.
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

4
EastwardScore

Eastward

RECENSION. Skrivet av Joakim Sjögren

Släpp allt du håller på med och hoppa på tåget som leder till Eastward. Vi har betygsatt ett av årets hetaste indiespel, och det här är en åktur du inte vill missa.



Loading next content