Arise: A Simple Story

Arise: A Simple Story är spanska spelstudion Piccolos debutspel och det blandar friskt mellan estetiken från That Game Company-äventyren Journey och Sky med upplägget från fjolårssuccén Gris, där det handlar om förmågan att kontrollera tiden för att påverka sin omgivning. Precis som titeln antyder är det en mycket simpel historia som vi får ta del av här, men inte simpel på ett negativt och platt/tunt vis som inte drar in mig som spelare och förtrollar, utan tvärtom. Piccolo har varit smarta i hur de norpat delar av flertalet otroligt stilistiska indietitlar som under de senaste åren gripit tag i mig med små, enkla men förträffligt skickligt utförda medel. Old Man's Journey blandas med Gris, Journey, Sky, Tearaway samt Lost Ember och slutresultatet är ett sällsamt vackert och gripande sådant, även om det saknas utmaning.

Arise: A Simple Story tar sin början under huvudkaraktärens egen begravning och i form av en ande får vi chans att resa genom våra egna mycket tårfyllda, finstämda, ibland ruskigt rogivande och atmosfäriska minnen. Det handlar för det mesta om att spola tiden framåt eller bakåt för att se till så att det börjar snöa för att nå nivåer som är omöjliga att bestiga innan, eller smälta snö för att kunna ta sig fram genom terrängen. Att kontrollera tiden gör att jag kan ställa om hur solen står på himlen vilket får blommor på ett vackert, prunkande knallgrönt fält täckt av brandgula solrosor, att röra sig olika och därmed göra det möjligt att hoppa från blomblad till blodblad. Den ande som man kontrollerar varierar i storlek, ibland är han stor som en människa, ibland är han liten som en lus, och i kombination med variationen i olika typer av upplägg och mekaniker känns Arise aldrig enformigt, platt eller långsamt - tvärtom. Det finns en utforskaranda som får lov att styra mig som spelare under min tid med Arise, en nyfikenhet som gör att jag inte kunnat lägga från mig handkontrollen.

I grunden är Arise ett plattformsspel med fokus på enklare pussel och i grunden fungerar det förträffligt förutom det faktum att Piccilo aldrig låter mig kontrollera spelkameran. Jag begriper absolut varför, för de vill regissera varenda sekund och bjuda på bilder som bygger stämning och väcker känslor och även om detta fungerar, uppstår en del problem längre in i äventyret. Precisionshoppen fungerar ärligt talat inget vidare eftersom det är svårt att avståndsbedöma utan möjlighet att styra kameran. Minus detta fungerar det spelmekaniska alldeles utmärkt och det är en fröjd att spela Arise.

Musiken är skriven av David García (Hellblade: Senua's Sacrifice, Rime) och den är tillsammans med grafiken den bästa delen av detta ljuva äventyr. Varenda liten sekund av Arise har tonsatts och det finns så mycket känsla och atmosfär i dessa stycken att jag råder dig att avnjuta hela äventyret i hörlurar eller på en ordentlig ljudrigg. Grafiken är precis lika fenomenal. Stilistisk, minimalistisk och proppad av karaktär på ett sätt som gör att jag känner hur jag dröjer mig kvar i vissa av de tjusigaste miljöerna bara för att insupa mer av den ljuvliga stämning som här existerar.

De minnen som Arise utgörs av är minnen som många av oss kan relatera till. Kärlek, lojalitet, sorg och saknad är några av de teman som avhandlas och precis som i Gris eller i Old Man's Journey fungerar det fenomenalt väl tack vare god fingertoppskänsla och snillrik regi signerat utvecklarna. Arise: A Simple Story är ett av de där ursnygga, speciella indie-upplevelserna som du som Playstation 4-ägare verkligen inte får missa. Bortsett från ett par dryga bekymmer gällande spelkameran är Arise verkligen underbart minnesvärt och fyllt av känsla och atmosfär.