Det var väl i och med att jag faktiskt fick sätta mig ned med Doom på allvar hösten 2017 som det faktiskt slog mig; grafiskt blytunga spel fungerar alldeles utmärkt till Switch. Och sedan dess har det egentligen bara rullat på. Främst från Bethesda, men även andra har passat på att släppa sina krävande titlar till Switch i häpnadsväckande fina versioner. Mortal Kombat 11 har jag till exempel spelat mer till Switch än de andra konsolerna.
Därför blev jag egentligen inte särskilt överraskad då CD Projekt Red och Nintendo bekräftade vad det redan ryktats om under lång tid - The Witcher 3: Wild Hunt kommer till Switch. Jag var ärligt talat inte ens skeptiskt eller fundersam över hur det skulle bli. Mitt förtroende för CD Projekt Red är grundmurat, Switch har mer kräm än man tro - och att kunna ta med sig ett av de senaste tio årens absolut bästa äventyr i fickan är ärligt talat en smått bisarr dröm.
Men hur bra är det då? Jag tänkte försöka fokusera mer på att berätta om denna versionen av spelet istället för att återigen recensera ett äventyr jag redan har recenserat tidigare. Spelet som sådant är ju identiskt, så frågan är vad som ingår, hur tekniken levererar, hur det är att spela i bärbart skick där bland annat text ofta blir oläsligt liten och hur Joy-Cons fungerar som alternativ till en traditionell handkontroll (nej, försök inte lura i mig att rollspel som The Witcher 3: Wild Hunt kommer till sin rätt med mus och tangentbord).
Innan du sätter igång med det roliga, kan det vara värt att känna till att spelet inte är anpassat särskilt väl för det inbyggda Switch-minnet. Det är 31 gigabyte stort och jag utgår från att vi här liksom i alla andra spel kommer få räkna med patchar och annat framledes som ökar på storleken ytterligare, även om det inte lär bli tal om något nytt innehåll. Se alltså till att investera i ett stort SD-kort innan du börjar ladda ner kalaset.
Så hur är det att spela då? Jag hör till dem som faktiskt föredrar att spela med två Joy-Cons och ett Comfort Grip framför en Pro Controller, vilket jag vet gör mig till en rejäl minoritet. I just fallet The Witcher 3: Wild Hunt, kan jag dock tipsa om att satsa på en Pro Controller istället av den enkla anledningen att komforten blir så mycket bättre under lång tids spelande. Och detta är ett smått monstruöst stort spel du får vara beredd att investera i alla fall över 100 timmar i. Det är något jag törs lova att du kommer göra med glädje, men som du förstår är komfort då viktigt.
Om du spelat detta tidigare med framför allt en Xbox One-handkontroll, så rekommenderar jag att du försöker använda muskelminne istället för prompter-tips. Orsaken är såklart att Nintendo har kastat om bokstavsordningen på sina handkontroller sedan urminnes tider (även till NES kom B före A om man läser från vänster till höger), och att det därför inte stämmer överens med hur du tidigare spelat. B-knappen på Joy-Cons gör alltså samma sak som A-knappen till Xbox One-handkontrollen.
Lyckligtvis går det snabbt att bli varm i kläderna och komma igång med monsterjagandet även i denna version. Bilduppdateringen flyter oftast på i pressade lägen, men det finns andra situationer med mycket liv och rörelse då spelet hackar betänkligt. Lyckligtvis inget som stör upplevelsen nämnvärt just för att det oftast är i lugnare passager som städer eller när ny grafik ska laddas in. I dockat läge rullar spelet på i 700p och jag måste säga att det faktiskt ser överraskande bra ut. Visst, det rår inte på en fin PC eller Xbox One X med 4K-upplösning såklart, men grafiken blir inte så bantad att det blir svårt att njuta av äventyret.
Det kan det dock bli i bärbart skick ibland. Till och med Nintendos egna spel såsom Fire Emblem: Three Houses har problemet att typsnittet inte anpassas för den mindre skärmen, med följden att jag spelar och ser ut som jag gör ett syntest samtidigt där optikern just frågat om jag kan läsa vad det står på den nedersta raden. Just att ha The Witcher 3: Wild Hunt i fick är ju dessutom ett av de stora dragplåstren med spelet. Många har redan lirat igenom det, men att kunna ta mig sig Geralts eskapader på flyget, till släkten över jul eller för att fördriva rasterna i plugget är faktiskt något som försvåras med övriga format.
I bärbart skick skalas grafiken ner till 540p. Det kan låta fruktansvärt lågt, men då ska man minnas att du spelar på en 6,2 tum stor skärm. Mycket av det du saknar skulle alltså inte synas oavsett. Och faktum är att jag under recensionsperioden spelat detta i huvudsak på detta vis, och glatts åt att CD Projekt Red återigen visat hur skickliga de är som utvecklare. De har nämligen tänkt på att anpassa användargränssnittet efter den mindre skärmen (vilket rent av kan upplevas störande på en TV eftersom det där blir för stort), och därför fungerar detta galant. Tyvärr tar dock det mäktiga ljudet en hel del stryk bärbart, och jag rekommenderar att du spelar med hörlurar.
Jag tycker att du med The Witcher 3: Wild Hunt till Switch får ganska precis vad du kan vänta dig. Ett av världens bästa rollspel med lägre prestanda, komplett med möjligheten att ta det med dig överallt. Har du inte spelat detta tidigare är det hög tid att göra det nu, och har du redan gjort det tidigare men kanske inte de båda DLC-äventyren Hearts of Stone och Blood and Wine samt/eller vill ha en bärbar version - så tycker jag också detta är köpvärt. Suveränt jobbat, CD Projekt Red.