Svenska
Gamereactor
recensioner
The Dark Pictures: Man of Medan

The Dark Pictures - Man of Medan

Efter att ha tillbringat några kvällar tillsammans med Man of Medan har en doft av otvättad matros börjat störa Wigerts nattsömn...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ
HQ

För fyra år sedan gick TV-spelshatande partners, rumskamrater, styvfarsor och ekonomiassistenter tillsammans in i en hemlig union som de själva inte ens kände till. De hade alla råkat få syn på någon i deras närhet som tittade på en vettig skräckfilm, fast uppenbarligen så låg valet kring om huvudkaraktären skulle gömma sig för mördaren eller kubba för sitt liv i publikens händer. TV-spelshatarna satte sig nonchalant på soffkanten för att kika en stund och förväntade sig att tröttna efter bara några minuter - som de alltid hade gjort när menyträd och planlöst fiendemördande följde den snygga mellansekvensen. Tre timmar senare satt de kvar med lätt väta i kalsipperna och vrålade ut åsikter kring vem av Josh eller Ashley som skulle dödas. Supermassive lyckades alltså charma upp en stor skara icke-spelare med filmspelstiteln Until Dawn och nu är britterna tillbaka med ett lir i nästan exakt samma tappning som kommer med både förbättringar och försämringar sedan den fyra år gamla collegeskräckisen.

Den här gången får vi följa en aningen mer målmedvetna ungdomar som ska iväg på äventyr. Någonstans runt Franska Polynesien så ligger det enligt rykten ett tidigare outforskat vrak som paret Alex och Julia vill dyka ner till. Den utåtriktade men samtidigt lite osäkra Alex har med sig sin brorsa Brad som är smart men blyg, och den dykduktiga Julia har också med sig en bror (Conrad) som är bortskämd, kaxig och skön på samma gång. Fyrmannagänget möter upp bruden Fliss som har gått med på att skjutsa ut dem på havet med sin kapitalistmotorbåt och det dröjer inte speciellt länge innan de plockat fram både rebreathers och grodfötter för att undersöka havsbottenskrapet. I och med hur kraftigt spoilerkänsligt ett lir som Man of Medan är så kan vi säga så här: Att tack vare lite otur och dumdristighet råkar gänget hamna på en fullständigt enorm plåtskuta och tvingas strosa omkring i maskin- och lastrum som är så mörka att jag knappt plåtat en enda vettig bild till recensionen.

The Dark Pictures: Man of Medan
Relationsmätarna är tillbaka och såvitt vi minns har de nu en något större inverkan på karaktärerna.
Detta är en annons:

Stämningen är sannerligen på topp. Jag styr den regelorienterade sjökaptenen Fliss medan något sattyg följer efter mig genom rostiga och mäktigt ljussatta skeppskorridorer. Jag måste fly på något sätt, hitta mina kamrater och gärna undvika att bli spetsad på en söndervittrad rörpipa - samtidigt som Supermassive också injicerar frågan kring vad fan som egentligen har hänt på Söderhavets egna Finlandsfärja. Överallt hittar jag loggboksanteckningar, utdrag från dagböcker som bit för bit förklarar det högupplösta eländet som omringar mig. Nej, atmosfären är det verkligen inget fel på.

Supermassive har gjort en ganska stor konceptuell ändring i The Dark Pictures - Man of Medan då en genomspelning enbart tar fem timmar och fokus ligger så klart på att du ska få ut de fem ungdomarna levande men framförallt att lösa mysteriet kring vad som egentligen hände på rosthögen. Du kommer inte lösa gåtan under första genomspelningen, eventuellt under den andra. För att lyckas behöver du finkamma vartenda lastutrymme och sjukhusflygel vilket blir en frustrerande sak då karaktärerna inte ens kan småjogga och då du inte har någon kontroll över spelkameran. Dock panorerar den skamligt snyggt medan jag rör mig igenom snoriga korridorer och samspelet med den strålande ljussättningen skapar ruskigt snygga scener.

The Dark Pictures: Man of Medan
Istället för Totems kommer du hitta målningar här och där som ger en kort tarotläsning in i framtiden. Om sekvensen detaljgranskas kan du med viss klåfingrighet undvika det hemska ödet som väntar ungdomspacket.

Så, hur läskigt är Man of Medan egentligen? För mig kommer ett lir som byter ut sekvenserna där jag blir jagad i stil med exempelvis Resident Evil 7: Biohazard, Alien: Isolation eller Outlast mot mellansekvenser och Quick Time Events ha svårt för att vara mäskerklassläskigt men visst tusan har jag slungat upp handkontrollen i taket ett par gånger tack vare jumpscares. Vissa är billiga, vissa är bra, men de är ett nödvändigt ont för att hålla spelaren på lina. Jag är alltså rädd för att bli rädd, och det funkar för att skjutsa upp stämningen. Sedan finns det ett par scener med mer psykisk skräck men absolut inte tillräckligt många eller tillräckligt kreativa för att lämna någon bestående mörkerrädsla hos mig. Jag hade velat se mer rysligheter i stil med Kojimas P.T. eller något lika smart som när Peter Stormare frågade vad spelaren var rädd för i Until Dawn och sedan levererade. Det finns nämligen en typ av värd för The Dark Pictures-antologin som snackar direkt till mig som spelare efter varje kapitel och meddelar hur det går. Fjärde väggen är redan bruten, så varför inte spela vidare på den? Lek med mig, så jag tvingas till att titta mig över axeln hemma i saccosäcken.

Detta är en annons:
The Dark Pictures: Man of Medan
Värden för The Dark Pictures-antologin (Pip Torrens) gör ett kanonjobb, och likaså skådisarna bakom Conrad och Brad. Det största bekymret är dock att karaktärerna är väldigt platta och vissa händelser känns inte speciellt genomtänkta.

En klar förbättring är däremot sekvenserna när de utsatta ungdomarna måste stå blickstilla med truten igentäppt för att gömma sig från ohyggligheter. I Until Dawn skulle Dual Shocken hållas så stilla som möjligt för att lyckas (vilket gick att fuska sig igenom genom att daska ned plastdosan i knät), men nu är de utbytta mot att knapphamra i takt till karaktärens hjärtslag. Pumpet blir mer och mer frekvent ju närmare skräcken kommer och om jag misslyckas galltjuter en hjärtstoppston á la valfri sjukhusfilm så högt att jag blir upptäckt. Mina manikyrerade kontorslabbar har blivit uppriktigt svettiga av de sekvenserna och de är lagom svåra där misslyckandet alltid ligger på en hundradels avstånd.

The Dark Pictures: Man of Medan
Att baka en prilla mitt under en mellansekvens eller att ägna sig åt andra njutningsfrämjanden resulterar ofta i misslyckade Quick Time Events, och i förlängningen ond och bråd död. Gör inte det.

Som sagt ligger spellängden på runt fem timmar vilket rimmar fint med de trehundra spänn som titeln kostar, och tanken är samtidigt att du ska spela igenom äventyret minst två eller tre gånger för att piska ut hela sanningen från mysteriet. Jag hade älskat det konceptet. Kärat ned mig totalt och inte kommit ut från min oduschade sunkmisär förrän vartenda scenario var utlagt framför mina svartringade ögonhålor. Men Supermassive har misslyckats med speltempot under mittenpartiet. Nästan alla karaktärer har en kopiös mängd med utforskande framför sig ombord på båten och redan vid andra försöket höll jag på att få dåndimpen av hur tråkigt det var att pulsa igenom de identiskt lika korridorerna, leta ledtrådar och få upp hoppet om att springa på någonting nytt och sedan bli besviken - alltsammans utan att ungdomarna ställs inför några smarriga ödesval för att tillföra lite nödvändig variation.

Detsamma kan dock inte sägas om inledningen, den sista akten och ett par klimaxmoment. Där är Man of Medan riktigt bra och utefter vad jag har sett finns det en hel rad med olika vändningar som berättelsen kan ta och jag vet med mig att ett gott gäng med scener och konsekvenser inte har hänt mig, trots tre genomspelningar och ett dussin med omstarter från olika kapitel för att få uppleva så mycket som möjligt.

The Dark Pictures: Man of Medan
Skruva upp ett rejält blås i högtalarna, för Man of Medans ljudbild är riktigt läcker.

Samtidigt har Supermassive tagit den enkla vägen förbi ett gäng olika scener. Vissa saker känns bara fel för en karaktär att säga utifrån vad som hade hänt tidigare, men bitarna föll sedan på plats när jag lyckades få dit en helt annan person i samma sekvens varpå citaten matchade. Likadant så är klippningen rätt undermålig då karaktärer teleporteras en bit ibland eller ändrar ansiktsuttryck totalt när en klippning sker mitt i en scen.

Även om The Dark Pictures - Man of Medan är som bäst under kapitelavsluten så har det tyvärr inte gått hela vägen rent tekniskt, för när klimaxen tar form med snabba rörelser och smaskigt skräckmums så laggar bilden till den grad att det verkligen stör... Detta kommer förmodligen vara bortpatchat lagom till spelsläppet men min spelupplevelse har klart försämrats. I övrigt har utvecklarligan fått ut rejält med grafikkräm ur Unreal-motorn. Ficklamporna som strålar mot de rosttuggade väggarna är en fröjd att se oavsett hur tråkigt det nu kan bli att utforska samma ställe under tredje genomspelningen och de låsta kameravinklarna är i världsklass till trots det begränsade utrymmet.

The Dark Pictures: Man of Medan
Online-läget har vi tyvärr inte kunnat testa på men däremot kommer Movie Night-spelläget vara ett schysst tillägg för alla som vill njuta av filmspelet tillsammans med ett polargäng.

The Dark Pictures-antologin ska berikas med fler lir på regelbunden basis och jag hoppas att testpersonal såväl som studion tycker som jag och har insett att de kan ta ut svängarna mer när det kommer till skräckscener, och framförallt att putsa upp speltempot så att flertalet genomspelningar känns roligare att ge sig på. Å andra sidan har studion levererat en fantastisk ljudbild, grafiskt läckra scener, och spännande upplösningar som kan gå lite hur som helst i ett klassiskt Butterfly Effect-manér. Så som helhet är Man of Medan en helt okej inledning på den snart titeltjocka skräcksamlingen.

HQ
06 Gamereactor Sverige
6 / 10
+
Fantastiska kameravinklar, grymt ljud, en del läckra skräckmoment, snygg grafik
-
Dåligt mittenparti, många klimaxscener laggar fram, oputsad klippning, platta karaktärer.
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

En andra åsikt

Joakim Sjögren
Jag ska erkänna att jag inte är den största fantasten när det kommer till skräckgenren. Det är nämligen något extremt oattraktivt, i mitt tycke i alla fall, med att aktivt behöva hålla koll på sina ringmuskler samt riskera en sprängd kalsongbudget varje gång man ska "koppla av", och inte blir det lättare såklart när man har en historik av att bli rädd av underhållning i samma kaliber som Lilla Sjöjungfrun och Skönheten och Odjuret. Until Dawn var dock en sån där märklig titeln som jag faktiskt uppskattade när det begav sig, och det har således funnits ett intresse gällande om Supermassive Games kunde återskapa magin i kommande Man of Medan, eller inte. Svaret? Inte riktigt, men ändå inte långt ifrån. För det märks tydligt att utvecklaren försökt utnyttja sin redan beprövade modell även i denna spökhistoria, fast nu är det tyvärr med betydligt mindre tid för karaktärerna att växa samt med tillsynes färre resurser att leka med för att hålla upplevelsen i topptrim. Precis som André skriver så känns själva ensemblen lite tunn emellanåt och storyns mittsektionen är verkligen spelets sämsta beståndsdel tillsammans med en del frustrerande prestanda-missar. Jag uppfattade dessutom att det kunde förekomma en del märklig karaktärsutveckling (som när en snubbes flickvän dog, men som minuten senare skämtade för sig själv om hur han borde ha en stuntman varje gång det vankades fysisk aktivitet) och det förtog lite av dramatiken som hade byggts upp under resans gång. Man of Medan är dock i slutändan en spännande mumsbit att utforska under ett par timmar, och även om skräcken aldrig riktigt funkar (inte ens för en fegis som undertecknad) så finns det en intressant berättelse att upptäcka för alla som tycker om studions tidigare projekt. 6/10

Relaterade texter

9
The Dark Pictures - Man of MedanScore

The Dark Pictures - Man of Medan

RECENSION. Skrivet av André Wigert

Efter att ha tillbringat några kvällar tillsammans med Man of Medan har en doft av otvättad matros börjat störa Wigerts nattsömn...



Loading next content