Svenska
Gamereactor
recensioner
Morphite

Morphite

Crescent Moon imponerar med ett superstilistiskt rymdäventyr som lånar lika stora delar från Metroid Prime som från No Man's Sky

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

No Man's Sky verkade ju på förhand som det perfekta äventyret. Jag minns hur extremt sugen jag var på att få utforska Hello Games stiliserade rymdvärld innan det släpptes. Det tog dock bara ett par timmar för mig att tröttna på det planlöst tomma, enformiga upplägg som det spelet dessvärre erbjöd och även om det idag uppdaterats, uppgraderats, förbättrats och förfinats till förbannelse - är jag inte sugne att återvända. Crescent Moons nysläppta rymdäventyr Morphite är lite som en blandning av Metroid Prime och No Man's Sky med grafik hämtat från gamla Star Fox (fast med en annan typ av färgpalett som mestadels består av pastellfärger). Det är stilistiskt, minimalistiskt och skickligt utfört. Det är dessutom äckligt dyrt till Ipad (och Iphone, såklart) och därmed går det utmärkt att ställa högra krav här än de flesta andra titlar som vi recenserat till iOS det senaste året. Morphite kostar 85 kronor och det krävs bara en kvart tillsammans med spelet för att begripa varför. Jämfört med 98% av alla mobiltitlar som släpps är detta ett riktigt spel. Ett stort spel. Ett ambitiöst sådant. Ingen neddummad, minkig liten miniupplevelse inte. Inte alls.

MorphiteMorphite
Det ser som sagt ut som en ljuvlig mix mellan Metroid Prime och No Man's Sky.

När Morphite börjar får vi veta att vi axlat rollen som Myrah Kale, en ung rymdfarare som uppfostrats av en gammal farbror ombord på ett fraktskepp ute i den kolsvarta rymden och via ett helt vanlig standarduppdrag råkar snubbla över en upptäckt som kommer att förändra hela hennes världssyn. Precis som i No Man's Sky kryssar Myrah mellan en rad olika planeter som slumpmässigt genereras och alltså skiljer sig från olika spelomgångar och spelare, väl där måste hon utforska, mäta saker som djurliv och växtlighet med sin scanningspickadoll samt skjuta sig igenom dröser av ilskna galaxmonster. Det finns enklare pussel utmed äventyrets gång som Myrah måste lösa och rent tempomässigt är detta en uppvisning i hur man skapar nerv, spänning och hela tiden uppmuntrar spelaren att fortsätta utforska. Jämfört med hur planeterna kändes i No Man's Sky är Morphite mycket tightare och mycket mer koreograferat vilket skapar ett driv i hur spelet utvecklas.

Morphite
Det finns massor av variation här sett till de olika planeterna som Myrah besöker.
Detta är en annons:

Rent uppläggsmässigt spelas Morphite ur ett traditionellt förstapersonsperspektiv och när det gäller touch-spelkontrollen här, behöver jag inte överdriva det minsta när jag kallar den för bäst. Hittills. Det finns en känslighet i hur det känns att kontrollera Myrah som gör att det inte sällan känns som att äventyra i en smörbytta, något som de flesta förstapersonsspel till formatet inte lyckats lika bra med (Nova-serien är väl ett av få undantag). Likt i flertalet andra titlar i samma genre styr man Myrahs ben med vänstertummen och hennes gevär/sikte med den högra. När man vill scanna en märklig växt, en sten eller ett förbipasserande rymddjur, byter man mellan plasmapistol och scanner genom att klicka på vapensymbolen i det nedre vänstra hörnet och även om det tar lite tid, fungerar allting mekaniskt i det här spelet utmärkt.

Morphite
Striderna hade kunnat vara lite vassare sett till spelmekaniken och dynamiken.

berättelsen i Morphite är välskriven och detaljerad. Allt berättas via riktiga röstskådespeleri vilket inte heller hör till vanligheterna när det kommer till den här typen av spel till Iphone/Ipad och det är välgjort, rakt igenom. Det finns gott om överraskningar i denna story och rikligt med minnesvärda ögonblick som ofta saknas i spel till våra kära mobiler, kan jag tycka. Visst känns det lie som om dialogen saknas det där lilla extra i några av nyckelscenerna men överlag känns det påkostat och ovanligt väl utfört.

Morphite
85 spänn kostar Morphite till iOS vilket gör det till ett av de dyraste spelen som släppts till formatet i år.
Detta är en annons:

Den negativa aspekten som drar ned helhetsbetyget här stavas spelets stridsmekanik som trots god spelkontroll inte riktigt lyfter. Fienderna rör sig inte sällan extremt grundläggande vilket gör att det räcke med att stå stilla och panga ett par laserbulor mot dem. Det räcker inte, riktigt. Och här skulle jag velat se att utvecklarna lagt mer tid på att hitta ett sätt att skapa mer inlevelse, mer spänning och framförallt dynamik. Bortser vi från det är dock Morphite ett superambitiöst och minnesvärt spel som till Ipad enkelt skåpar ut det mesta som släppts under året.

08 Gamereactor Sverige
8 / 10
+
Fantastisk atmosfär, läcker design, trevlig berättelse, massor av utforskande, stilren presentation
-
Ickeengagerande stridsmekanik, stundtals knagglig dialog
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

1
MorphiteScore

Morphite

RECENSION. Skrivet av Petter Hegevall

Crescent Moon imponerar med ett superstilistiskt rymdäventyr som lånar lika stora delar från Metroid Prime som från No Man's Sky



Loading next content