Capcom Beat 'Em Up Bundle

Jag har alltid gillat att dänga folk. Fightinggenren hör till mina absoluta favoriter än idag, men innan den på allvar slagit igenom var det framför allt beat 'em ups som lockade. Jag spelade bland annat Kung-Fu, Double Dragon och Streets of Rage där jag av hjärtats lust slog folk på käften. Både hårt och innerligt. När fightinggenren slog igenom på allvar efter att Super Nintendo-versionen av Street Fighter II släppts år 1992 så blev det mer sådant för mig, men minnena och kärleken till beat 'em up består.

Under 90-talet kom de bästa spelen i genren, däribland de senare delarna i Streets of Rage-sviten, Burning Fight samt Alien vs Predator. Sistnämnda kom från Capcom som väl får sägas är en av de verkliga giganterna i denna subgenre, i synnerhet tack vare Final Fight, men även nyss nämnda Alien vs Predator och det absolut mästerliga Dungeons & Dragons: Shadow over Mystara.

Med detta i åtanke var det väl kanske inte så konstigt att jag slog klackarna i taket över att Capcom Beat 'Em Up Bundle utannonserades härom veckan. En samling fylld med företagets finaste stunder i genren. Eller... en samling som borde ha varit fylld av företagets finaste stunder i genren. För faktum är att inga licensspel är med, och det betyder att varken Alien vs Predator eller något av de båda Dungeons & Dragons-spelen finns med.

Istället hittar vi Captain Commando, Final Fight, King of Dragons, Knights of the Round, Warriors of Fate, Armored Warriors och Battle Circuit. De båda sistnämnda sticker ut av den enkla anledningen att aldrig tidigare släppts för hemmabruk, vilket såklart är trevligt, och eftersom det inte är fler spel än så tänkte jag gå igenom dem individuellt.

Som namnet på samlingen indikerar är alla dessa spel beat 'em ups, det vill säga spel där du går från vänster till höger och klappar en ohygglig massa trut längs vägen. Om vi tar dem i alfabetisk ordning så är Armored Warriors först ut. Det är en andlig släkting till Cyberbots med ett hysteriskt skoningslöst tempo och en överdos av ljuvliga japanska robotar att spela som och spränga till mekaniskt strössel. Musiken är av det lite skränigare hållet, men grafiken fortfarande häftig och pixelarbetet makalöst. Var beredd på hög svårighetsgrad, så fyll gärna alla tre platser för maximalt med assistans och kaos. Sammantaget är detta ett av samlingens tre bästa spel.

Battle Circuit är liksom Armored Warriors ett CPS2-spel som aldrig släppts för hemmabruk tidigare, och jag tror mig ana varför. Capcom har förmodligen inte sett någon marknad för detta våldsamt japanska scifi-spel där du kan välja bland prisjägare som utomjordiska växter och en rosa struts. Sedan gäller det att ta sig an uppdrag som att besegra ett gäng som har en floppydisk (för inget skriker scifi så mycket som floppydiskar!) som kan förinta världen. Allt med detta spel är märkligt, men det är faktiskt även underhållande och stödjer upp till fyra personer samtidigt.

Nästa spel är en av mina personliga favoriter, trots att jag mig veterligen inte alls spelade det när det begav sig i mitten av 90-talet utan först till PSP långt senare. Jag fastnade nämligen för Captain Commando i Marvel vs Capcom: Clash of Super Heroes till Dreamcast och blev nyfiken på den coole figuren. Det här är spelmässigt samlingens bästa spel och det har förvånansvärt mycket finesser med superattacker, vapen och en rimlig portion japanskt vansinne (som karaktären Baby som är just en baby bakom spakarna på en robot som kan köra en ännu större robot). Det är färgglatt, varierat, lagom utmanande och en klassiker som står sig.

Final Fight är väl spelet som egentligen inte behöver någon närmare presentation. Det är på något sätt urtypen för genren med sjaskiga bakgator, nedklottrade tunnelbanor, slagsmål med järnrör och en trio kämpar bestående av den asiatiske kampsportsexperten, den snygge jänkaren som även råkar veta hur en trut ska klappas samt ett äldre übermuskelberg redo att slita sönder varenda arm krake som ställer sig i hans väg. Till detta kommer sedan en och annan livgivande pizza, läcker pixelgrafik, grym musik och minnesvärda bossar. För mig är det nog i slutändan ändå så att Final Fight tyvärr åldrats mer än jag nog vill erkänna och spelkontrollen är verkligen inget finlir. Topp tre på samlingen är det fortfarande - men inte bäst.

King of Dragons är väl det som kommer närmast Dungeons & Dragons och känns väl mer än något annat som ett direkt svar på Golden Axe. Men trots levelsystem och fin pixelgrafik, klickar inte detta riktigt för mig. Det är en aning identitetslöst och känns som att det inte klarat tidens tand särskilt väl. Jag skulle kunna skriva ganska exakt samma rader om Knights of the Round, som dock är lite roligare med sitt 'Riddarna kring runda bordet'-tema.

Till sist är det sedan Warriors of Fate, vilket baseras på mangan Tenchi wo Kurau (precis som mer kända Dynasty Warriors också gör). Det känns fortfarande väldigt underhållande med bland annat strider till häst och en grafikstil samt menyer som för tankarna till Street Fighter II. Helt klart spelvärt och blir som bäst på tre personer.

Alla dessa spel har onlinestöd, med brasklappen att det åtminstone till Switch fungerar milt sagt bristfälligt. Dessutom är det arkadspel gjorda för att du ska mata in pengar i dem. Du måste alltså dö och de är därföre utmanande. Att alls spela online kommer redan tuffa spel väldigt mycket värre. Det är offline med polare som dessa spel verkligen kommer till sin rätt - och då ska man ändå veta att redan på platt-TV med trådlösa handkontroller så är fördröjningarna i knapptrycken klart längre än de var i arkadhallarna under 80- och 90-talet.

Det går inte att bortse från att varken Alien vs Predator eller något av de båda Dungeons & Dragons-spelen finns med i en samling som heter Capcom Beat 'Em Up Bundle. Ungefär som att Nintendo släppt en Mario Platform Bundle med gamla Mario-spel men hoppat över Super Mario Bros 3 och Super Mario World. Med det sagt så är det fortfarande titlar som motstått tidens tand ganska väl och som dessutom gör sig otroligt bra i portabelt skick till Switch. Vet du med dig att du gillar genren är det därför köprekommendation.