Svenska
Gamereactor
recensioner
Battlefield 1

Battlefield 1

Medan industrin tågar framåt, mot futurism och science fiction, tar Dice några steg tillbaka för att återbesöka kriget som förändrade allt. Oliver Thulin har satt betyg på Battlefield 1...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Timingen för Dice nästa del ur deras oerhört populära multiplayerkrigsserie kunde inte ha varit bättre. Det första fröet för vad som skulle komma att bli Battlefield 1 såddes redan år 2008, berättade de för mig när jag besökte dem i deras Stockholm-kontor. Då var de aktuella med Battlefield: Bad Company, vilket för mig känns som en smärre evighet sedan. Jag var fortfarande tonåring och det är knappast en överdrift att säga att mycket har hänt i spelvärlden sedan dess. Modern krigsföring hade blivit det nya heta i och med Call of Duty 4 som släpptes året innan och med med hela tre Battlefield-uppföljare som följde det mönstret, tillsammans med ändlösa konkurrenter som Medal of Honor och Homefront började marknaden mättas. Det gick helt enkelt inte att urskilja spelen från mängden.

Industrins lösning på denna sinande intresse för samtida krig var att föra det in i framtiden. Spel som Titanfall tog de första lyckade stegen till science fiction-eran av multiplayershooters som vi idag befinner oss i och det dröjde inte länge innan gigater som Call of Duty hakade på. Bataljer utkämpade med M16-gevär, M1 Abrams-stridsvagnar och USAS-12:or kändes plötsligt lika passé som foppatofflor, ananaskassler och Adam Sandler. Nu var det jetpacks, partikellasrar och kraftigt ökad rörlighet som gällde.

Battlefield 1
Även om det första världskriget inte behandlats av Dice förut känns det ändå lite som att de går tillbaka till sina rötter.

Nu börjar historien dock upprepa sig och den stora massan började snabbt vända ryggen mot framtidskrigandet och började leta sig efter mer avskalade upplevelser. De fantastiska reaktionerna på avtäckningstrailern för Battlefield 1 var ett högt skrikande tecken på att Dice var på rätt spår. Det första världskriget var den perfekta basen för deras nästa stora Battlefield-spel och jag kunde själv inte göra annat än att stämma in i de medhållande nickningarna. Jag har älskat serien sedan originalet men kände att Battlefield 4 inte riktigt levde upp till sina föregångare - mycket på grund av att det väldigt mycket kändes som en enkel vidareutveckling på trean, även om jag givetvis inte för sekund tror att spelet var "enkelt" att utveckla.

Detta är en annons:

Att Dice nu valt att vrida tillbaka klockan nästan ett sekel känns fantastiskt. Allting har en underbar analog känsla och en tanke som ständigt kom till mig under min tid med spelets multiplayer var att det kändes som en "Best of Battlefield". Här finns det spår av de bästa idéerna från de flesta av deras största släpp och när Battlefield 1 känns som bäst kan det faktiskt vara bättre än serien någonsin varit förut.

Vapnen kan höra till de skönaste skjutdon jag har fått nöjet att avfyra i en virtuell miljö. Modellerna i sig är kärleksfullt återgivna och jag fann mig själv med att hålla mig till repetergevären som man måste ladda om kula för kula - helt enkelt för att jag älskade omladdningsanimationen. Att jag ofta blev ihjälskjuten under denna animation gjorde liksom inget. Rekylen känns övertygande och det känns som att vapnen generellt kräver mer skicklighet att använda ordentligt vilket stärker känslan av mer primitiv vapeninjengörskap.

Battlefield 1
De nya Elite-klasserna är roliga att spela som och känns aldrig för övermäktiga. Favoriten är Tank Hunter-klassen som har ett gevär som kan skjuta sönder fordon.

Attachments har hållits till ett minimum här istället för att proppa spelet med tretton olika kikarsikten, ljuddämpare, bottenmonterade granatkastare och annat som bara ställer till det för balansen. Här finns en handfull av sikten att daska på gevären, valet om bajonett eller inte bajonett och skins - som allihop känns lämpliga och tidsenliga. Förvänta dig inga bubbelgumsfärgade hagelbössor, med andra ord. Det minskade antalet av extra krimskrams att behöva tänka på är precis vad jag efterlyst i åratal och spelar återigen in i hur underbart avskalat spelet känns.

Detta är en annons:

Ljudet är givetvis helt sinnessjukt välgjort. Och det kommer väl inte som en överraskning för någon som är bekant med Dice verk, deras ljuddesign får verkligen precis allt annat att låta fjösigt. Akustiken, motorerna och de olika vapnen låter verkligen helt, helt fantastiskt. Särskilt vid ett tillfälle hänfördes jag över hur det dova, kraftfulla ljudet av luftvärnet jag använde mot fiendeflyg över mig studsade mellan bergsväggarna på banan Monte Grappa. Att inte spela Battlefield 1 med ett par bra lurar eller högtalare är att göra sig själv en björntjänst av rang.

En annan aspekt som bättrats markant är användargränssnittet som är både snyggare, renare och mer användarvänligt än förut. En av mina favorittillskott i det här avseendet är hur man nu kan se flaggornas övertagningsarea på minikartan, vilket gör att man lätt kan se var man kan stå och göra sig redo för motattack utan att råka gå för långt bort från flaggan du försöker erövra. Även spawn-skärmen känns riktigt välkonstruerad då den numera är en 3D-representation av slagfältet snarare än en statisk karta, vilket gör att du när du väl hoppar tillbaka in i kriget redan från första sekund har en bra uppfattning av riktning och punkter av intresse på banan. Även träffmarkörerna gör ett bra jobb med att kommunicera vad som händer för spelaren, där en liten markör signalerar mindre skada och en röd signalerar en lyckad kill.

HQ

I Battlefield 4 kändes det som att Dice hade lite svårt för att designa banor som fungerar lika väl med samtliga spellägen, med varierande resultat. Och det är ju trots allt en ganska bred repertoar av vitt skilda lägen vi pratar om, så det kan inte vara en lätt uppgift. Jag känner dock i dagsläget att de lyckats bättre här. Visst finns det banor som gör sig bättre i ett läge än ett annat här - Argonne Forest blev exempelvis snabbt en favorit i Domination medan Monte Grappa gjorde sig snäppet bättre i Conquest än Rush - men jag har inte stött på ett fall som föregångarens Operation Locker som är en enda kaotisk katastrof i Rush och perfekt för Team Deathmatch.

Jag gillar verkligen banorna i Battlefield 1 men det var särskilt två som stod ut ur mängden för mig. Den första heter Amiens och är en stadsbana baserad på en fransk stad med samma namn. Den påminde mig om Seine Crossing, med gott om små trånga gator och en stor bro i mitten i anslutning till ett större torg. Denna banan gav verkligen en världskrigskänsla med brinnande och rasade byggnader. Den andra heter Argonne Forest, som jag redan nämnt, och är den snyggaste skogsbanan jag sett i ett spel sedan Endor i Star Wars Battlefront.

Battlefield 1
När en Behemoth, exempelvis ett luftskepp, sänks är det en syn att minnas.

Imponerande nog var samtliga av de problem jag hade med beta-versionen som bortblåsta i den slutgiltiga produkten. Buggar som att spelet hängde sig i någon minut så fort man fick för sig att pausa var åtgärdade och både Medic- och Support-klassen har gjorts betydligt mer effektiva. I den förstnämndas fall har det gjorts lättare att se när någon i ditt lag behöver återupplivas då en tydlig ikon visas över deras kropp så fort de dör, medan man i betan var tvungen att manuellt be om hjälp. Support-klassen har i sin tur fått tillgång till skiftnyckeln som kan reparera fordon, vilket gör denne till en självklar klass för de grupper som gillar att rulla runt i pansarvagnar.

Att flyga i Battlefield 1 är roligare än det någonsin varit och det är också mycket tack vare valet av tidsera att försätta spelet i. Ni förstår - på början av 1900-talet fanns det inga fiffiga vapensystem som värmesökande missiler så i Battlefield 1 kan man faktiskt, till skillnad från i föregångarna där man inte kunde vara i luften längre än tio sekunder innan sju motståndare började låsa fast på dig med raketkastare, göra nytta som pilot. Vill någon bli av med dig får de minsann göra det på det gamla hederliga sättet; med stationära luftvärn eller ett eget plan. Detta resulterar också i att dogfighting blir oerhört mycket roligare, dels för att ni bara har kulsprutor att tillgå men även för att det i vissa plan finns plats för andra spelare som kan hjälpa till med egna kulsprutor. Det blir liksom mer av en lagaktivitet på så vis.

Klassiska lägen som Conquest, Rush, Domination och Team Deathmatch återvänder och särskilt de två förstnämnda känns precis lika värsvarvade som vanligt. Till skillnad från i beta-versionen räknas kills in i poängen vilket gör att det blir lättare att bidra till lagets chanser för vinst oavsett vilken typ av spelare man är. I Rush har Dice implementerat ett system som tillåter för slumpmässig placering av radiostationerna, som de angripande trupperna försöker förstöra, så att de inte alltid är placerade på samma ställen - även om de givetvis alltid håller sig till en viss area.

Bland de nya lägena finner vi först och främst det heltokiga War Pigeon som baserats på faktumet att soldater under första världskriget fick lov att förlita sig mycket på brevduvor för att få livsavgörande meddelanden levererade till sina överhuvuden. Det är ett mindre läge som Domination, där en duva slumpmässigt spawnar på banan varpå båda lagen måste ta kontroll över den. När en spelare har plockat upp duvan behöver denne skriva ett meddelande, som representeras av en mätare på skärmen, och detta görs snabbare om spelaren står still - vilket gör det livsviktigt för resten av laget att sätta upp ett ordentligt försvar snabbt och effektivt. När meddelandet är skrivet behöver duvan släppas fri - och då får motståndarlaget ett litet kort ögonblick på sig att skjuta ner den. Lyckas de börjar processen om och om duvan undkommer får laget som släppte den en poäng.

HQ

Det är ett hektiskt och rätt festligt läge (inte minst för att det är bisarrt att höra en brittisk dam om och om igen signalera för laget att en duva, av allt, har plockats upp eller tappats) men jag ser det mer som ett sidospår. Det är i det nya läget Operations jag tror folk kommer tillbringa mest tid bland de nya lägena. Det är en salig blandning mellan de två stjärnlägena Conquest och Rush där ett lag angriper och det andra försvarar. I början av matchen presenteras spelarna för en narrativ resumé av vad det stundande slaget handlar om och vad som står på spel.

Ungefär som i Rush kommer angriparna behöva ta kontroll över två mål men istället för radiostationer att förstöra är det här istället två flaggor som måste tas över och hållas samtidigt - och om det lyckas går de vidare till nästa fas av matchen där två nya (eller tre, eller en) flaggor ska tas över. Det är givetvis försvararnas jobb att se till att det inte händer och om de lyckas kommer angriparna få en ny chans - denna gång med understöd i form av en Behemoth. Dessa slag är dock inte över efter bara en bana, utan det går vidare till en ny bana som fortsätter det pågående narrativet och om angriparna har bränt alla sina extrachanser på första banan måste de ta nästa bana helt utan att misslyckas. Dessa matcher tenderar givetvis att bli lite längre än i andra lägen och det är lite charmen med det. Det känns som ett större slag med riktiga insatser.

Battlefield 1
Första världskriget var riktigt, riktigt skitigt och detta har Dice fångat väl.

Grafiken är, som förväntat, superb. Dice egna motor Frostbite levererar visuell briljans som vanligt - det kan alla som spelat exempelvis Star Wars Battlefront skriva under på. Jag älskar hur vapenmodellerna täcks av lera när vi ligger och kryper i de gyttjiga skyttegravarna, med fiendens eldgivning susandes över huvudena och artilleriexplosioner gör det läskigt att ens titta upp. För en sekund glömmer jag att jag spelar ett spel och börjar oroa mig om leran på vapnet kommer mixtra med mitt gevärs förmåga att fungera ordentligt och det slår mig hur löjligt imponerande det är att Dice lyckas erbjuda så oerhört snygg grafik - till både PC och konsoler - i sextio bilder i sekunden, på enorma slagfält med 64 spelare när konkurrensen ser ut som den gör.

Vädereffekterna är dessutom inte bara visuellt övertygande, de gör faktiskt sitt för att tvinga spelarna anpassa sig och ändra spelsätt. Ta sandstormen som rullar in ibland på ökenbanan Sinai Desert som exempel - när stormen har omslukat spelplanen går det inte att se mycket längre än några meter framför sig och att flyga plan eller vara en effektiv krypskytt blir snudd på omöjligt. Plötsligt tvingas jag verkligen vara extra försiktig och hålla koll på min omedelbara närhet. En liknande effekt märks av på den italienska kustbanan Empire's Edge, där en tjock dimma kan lägga sig som ett täcke över planen.

Jag kan knappt bärga mig tills spelet släpps och resten av världen kan börja fylla servrarna, för Battlefield 1 är verkligen helt briljant i multiplayer. Men sedan har vi ju även en kampanj att prata om och det var här som jag förväntade mig att Dice inte skulle kunna leverera ordentligt. Jag har aldrig tyckt att de lyckats med konsten att bringa Battlefield-upplevelsen till enspelarkampanjen så ni förstår säkert min förvåning att jag när jag startade upp Battlefield 1-kampanjen för första gången möttes av en förvånansvärt snyggt regisserad och välberättad historia.

HQ

Eller fem, rättare sagt. Dice har gått en lite annorlunda väg med kampanjen den här gången och istället för att följa en ensam protagonist som är världens bästa pansarvagnsförare, pilot och krypskytt på samma gång följer vi här istället olika personer med olika personligheter, bakgrunder och situationer. Jag finner mig själv sittandes i helspänn och faktiskt bry mig om vad som händer med de (oftast unga) människorna som spelets "War Stories" följer.

Jag känner att några av uppdragen kan bli något utdragna, visserligen. Och det är synd att många av kampanjens banor är återanvända multiplayerbanor men om det var något som överraskade mig å det grövsta under min tid med kampanjen är hur välsvarvad den är. För första gången känns det faktiskt som att jag tar del av en berättelse som Dice faktiskt vill berätta, medan jag i föregångarna alltid känt att det snarare är något de har trott sig vara tvungna att inkludera för att hålla goda försäljningssiffror.

Spelmässigt har Dice gjort ett mycket bättre jobb på att få kampanjen att kännas som ett Battlefield-spel. Borta är de trånga korridorerna till förmån för öppna slagfält, där du får ta över flaggor och köra fordon fritt. Det finns även bra stöd för stealth där du kan ta dig upp till ett utkikstorn för att markera ut fiender och punkter av intresse - inte helt olikt hur det sköttes i Crysis eller Metal Gear Solid V: The Phantom Pain.

Battlefield 1
Ansiktsanimationerna briljerar i kampanjen. Utbytta blickar säger mer än dialog kan, när det görs snyggt.

Allting är dessutom så respektfullt gjort och ingen nation målas nödvändigtvis ut som "den onda" i dramat, utan spelet belyser att även de fiendestyrkor du mejar ner med en stationär kulspruta är människor. Man ser soldater bryta ihop på slagfältet och skrika efter mamma (det är åtminstone vad jag föreställer mig att de gör, svårt att höra under all eldgivning) och jag får en klump i magen som inget annat Battlefield-spel lyckats ge mig. Jag lär mig även saker om vad som hände under kriget och musiken är stundtals hur vacker som helst.

På det stora hela är de små klagomål jag har med Battlefield 1 just nu just det - små klagomål. Det finns ett par buggar som stör något. När man lyckas skjuta ner det stora luftskeppet kan det hända att lite bråte fastnar i luften och "hoppa-över-kant"-animationen är inte helt konsekvent men det är synd att hänga upp sig på sådant, känner jag. I slutändan har jag inte varit såhär upprymd över ett Battlefield-spel på länge. Detta var precis vad jag tror att serien behöver.

09 Gamereactor Sverige
9 / 10
+
Fantastisk vapenkänsla, industriledande ljud, superb grafik, väldesignat användargränssnitt, vacker och bombastisk musik, förvånansvärt välgjord kampanj
-
Något utdragna kampanjuppdrag, viss återanvändning av banor
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Medlemsrecensioner

  • Tobbe91
    Snygg FPS med tunt innehåll. Denna WWI Shooter har sina delar men låt oss börja med War Stories! Detta är ett fruktansvärt exempel på en... 6/10
  • weeqo789
    Fantastiskt spel. DICE har verkligen gjort ett bra jobb med detta klassiska spel. Dedikerade servrar gör det hur lätt som helst att komma in i ett... 10/10

Relaterade texter

Battlefield 1Score

Battlefield 1

RECENSION. Skrivet av Oliver Thulin

Medan industrin tågar framåt, mot futurism och science fiction, tar Dice några steg tillbaka för att återbesöka kriget som förändrade allt. Oliver Thulin har satt betyg på Battlefield 1...

5
Battlefield 1 får 4K-stöd till Xbox One X

Battlefield 1 får 4K-stöd till Xbox One X

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Via det officiella Twitter-kontot för Battlefield 1 får alla ägare av Xbox One X nu goda nyheter. Där meddelas nämligen att Dice just nu filar på en 4K-uppdatering till...



Loading next content