Svenska
Gamereactor
recensioner
Starships

Starships

Strategiveteranen Sid Meier är tillbaka med en andlig uppföljare till Beyond Earth. Denna gång tar du befäl över ett par rymdskepp i ett av Civilization-skaparens mest avskalade äventyr någonsin

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Sid Meiers besynnerliga förmåga att fullkomligt tillintetgöra ens lediga tid och ödelägga diverse sociala evenemang är vida känd. Sätter du dig ner för att lira ett spel som bär hans namn kommer gamle Sid i egen hög person plötsligt uppenbara sig under ditt skrivbord för att låsa fast två kolossala cementblock till dina fötter. Han kommer sedan resa sig upp, viska något sensuellt i ditt öra som "One more turn" för att sedan sakta evaporera. Där sitter du sen. Fastklistrad framför datorn i en smärre oändlighet. Om du förväntar dig samma typ av trevliga besök från Sid när du startar Starships kan jag berätta att du kommer vänta förgäves. Han kommer inte. Men det är nödvändigtvis inte en dålig grej.

Innan jag går in på djupet vill jag klargöra för alla att Starships är inte ett Civilization-spel. Det är däremot en spin-off till Civilization: Beyond Earth. Detta innebär att det finns en tydlig förbindelse mellan titlarna, både spel- och storymässigt. Många karakteristiska drag som definierar ett Civilization-spel finns med här, dock i ett mer strömlinjeformat utförande. Fast låt dig inte luras, Firaxis sedvanliga förmåga att skapa djupa och taktiska spel i sann 4X-anda kvarstår.

Den taktiska biten börjar redan vid inledningen i och med val av ledare. Det finns åtta möjliga ledare att välja mellan och var och en erbjuder en mindre spelmekanisk fördel. Dessa fördelar kan vara allt från att erhålla två slumpmässiga teknologier direkt från start till att få förmånen att reparera sina farkoster till halva priset. Omedelbart inser man att dessa fördelar är grupperade i två olika sätt att spela på. Antingen väljer man en ledare som är mäktig från start eller så väljer man en ledare vars fördelar blir mer uppenbara längre in i spelet. I början var jag orolig för att ledarna inte var tillräckligt balanserade men jag insåg snabbt att nyckeln till framgång är att para ihop rätt ledare med rätt "Affinity".

Starships
Valet av ledare respektive "affinity" kommer vara grundstommen i din strategi.
Detta är en annons:

"Affinity" är ännu en spelmekanisk valbarhet från din sida. Dessa kommer i form av "Purity", "Supremacy" och "Harmony", precis som i Beyond Earth. Till skillnad från Beyond Earth, spelar inte dessa "Affinities" någon som helst politisk roll utan agerar endast som ännu en valbarhet för att skräddarsy din spelstil.

Efter val av spelstil är det dags att ställa in ett par väldigt simpla parametrar. Hur stor är galaxen? Vad ska svårighetsgraden vara? Och hur vill du vinna? Den senare parametern är en ganska intressant diskussion. Firaxis har som sagt valt ett mer strömlinjeformat utförande den här gången, ändå har de valt att implementera möjligheten att vinna på fler än ett sätt. Jag förstår att man vill erbjuda spelaren varierande förfaranden att vinna på, men vi alla vet att det finns egentligen endast ett sätt att segra på och det är genom att få fienden gråta sig till sömns för att man obarmhärtigt utplånat dem från jordens yta. Eller i detta fall galaxens. Resterande sätt att vinna på är inte bara ointressanta utan även uselt integrerade. För oavsett vilken typ av vinst du siktar på, måste du ändå kriga dig fram till det. Vilket känns ganska ogenomtänkt.

Starships
Direkt från start har du möjlighet att expandera din federation genom att slutföra uppdrag på närliggande planeter.

När du är klar med val av ledare, Affinity och spelvillkor är det dags för det roliga. Framför dig nu kommer du se spelbrädan i form av en galax där du startar på din "hemplanet", din huvudbas, din speciella lilla hörna i universum. I samma galax finner du ett stort antal planeter med oerhört medryckande namn som till exempel Trianguli 51 och Arietis 82. Planeterna är till en början neutrala och tillhör ingen federation. Just ja, i Starships spelar man som federation - inte ett folkslag, som man brukligt annars gör i spel från Firaxis.

Detta är en annons:

Medan en planets status är neutral kommer planetens befolkning erbjuda spelarna uppdrag. Dessa uppdrag är ganska underhållande, många till antalet och kraftigt varierande. Ett uppdrag kan till exempel vara att eliminera en grupp med fiender, ett annat kan handla om att säkert eskortera ett transportskepp och ett tredje kan handla om att kontrollera tre viktiga punkter på kartan. Lyckas du slutföra ett uppdrag kommer du förutom att få en belöning även få inflytande på planeten. Fyra tårtbitar av inflytande och planetens befolkning kommer ansluta sig till din federation.

Under tiden du åker från en planet till en annan och slutför uppdrag (eller inte) kommer besättningens moral att falla. Desto fler åkturer, desto sämre moral. När din besättnings moral träffar botten vankas det myteri. Ditt enda alternativ för att återställa stridsmoralen är att klicka på Shore Leave-knappen. Detta kommer avsluta din omgång och låta fienderna göra sitt drag. Nu kommer den erfarne Civilization-spelaren kanske tänka "Varför Shore Leave?" och inte gamla hederliga End Turn? Jo, det är nämligen så att galaxen är inte din enda spelplan. Det finns en till. Det är där striderna sker.

När du valt ett uppdrag eller en planet du vill annektera kommer du förflyttas till den andra spelplanen. Denna utspelar sig utanför den valda planeten och består av ett stort cirkulärt hexagonnät som är fyllt av slumpmässigt placerade asteroider och maskhål. Detta är inte det enda som är slumpmässigt. Varje planet har en säregen egenskap som till exempel att asteroider blockerar mer skada än vanligt eller att det finns extra många maskhål att utnyttja. Planetens slumpmässigt formade spelbräda samt dess säregna egenskap gör att varje strid är den andra olik. Inte nog med att detta erbjuder spelaren omväxling, det medför även en uppsjö av olika strategiska val när det vankas strid.

Starships
Lyckas du bemästra den ädla konsten att styra en torped, kommer du vara en rejäl nagel i ögat på fienden.

Som du kanske märkt har jag använt mig av ordet spelplan ganska ofta, när det rent kontextuellt är en karta jag syftar på. En anledning till varför jag använt det ordet är för att det är just så jag ser det. En enorm intergalaktisk spelplan. Detta leder till den uppenbara frågan: "Vad är spelfigurerna?".

Det är inte svårt att gissa, framför allt när det står i speltiteln, att rymdskeppen är en spelfigurer. Du börjar med två rymdskepp (finns ett undantag till detta). Dessa har flera olika moduler du kan uppgradera med resursen Energy, samma resurs som behövs för att köpa fler rymdskepp. Detta innebär att du kan välja att föra befäl över få men kraftfulla rymdskepp eller en hel armada av svaga. Eller något mittemellan, om man så vill.

När du är klar med dina skräddarsydda rymdskepp är de redo för strid. Här kan Starships vara vansinnigt underhållande. Att försöka överlista fienden i en form av episk intergalaktiskt omgång av schack (här har vi den där spelplanen igen) kan vara riktigt fängslande. Vid ett tillfälle bestämde jag mig för att utplåna en hel federation genom att förgöra dess hemplanet. Jag råkade klicka mig förbi menyn som visar mig hur stor chans jag har att vinna slaget samt den andra menyn som visar mig hur många skepp jag kommer möta.

Till min stora förvåning möttes jag av en svärm av rymdskepp, medan jag endast hade två till mitt förfogande. Det hela förvandlades till en katt och råtta-lek där jag försökte hålla mina två huvudskepp långt borta från svärmen av fiender medan mina små fighters cirkulerade runt och sprejade laserskott i fiendens bakdel (man tar mer skada bakifrån respektive från sidan). Efter nästan 40 minuter av intensiv strid kom jag ut som segrare. Det är just vid dessa tillfällen som jag verkligen rådiggar spelet. Tyvärr är dessa tillfällen en bristvara. Detta innebär att många strider är ganska lama och nästintill fullkomligt ointressanta. Detta är bara en av flera svagheter med Starships.

Kommer du ihåg den där ogenomtänkta biten med olika förfaranden att vinna på? Samma typ att bristfälliga tänk kan man finna i rymdskeppens moduler. Du kan till exempel uppgradera en modul som gör att ditt skepp blir osynligt, en intressant spelmekanisk idé i teorin. Men i praktiken innebär det att du klickar på en knapp och ditt skepp blir osynligt... framför näsan på din fiende. Tekniskt sätt är man osynlig, med vad spelar det för roll när jag vet exakt var du befinner dig på spelplanen? Flyttar du skeppet försvinner osynligheten och då måste du aktivera det på nytt. Vad är då meningen med osynligheten? Dessutom, spenderar man resurser på endast en uppgradering av modulen sensorer då kan man upptäcka osynliga fiendeskepp en bra bit bort. För lång bit bort. Det lönar sig med andra ord inte alls att uppgradera modulen osynlighet (eller sensorer för den delen) i förhållande till vad alla andra moduler erbjuder.

Starships
Gränssnittet är horribelt. Lågupplösta texturer, menyerna har extremt mycket dött utrymme och texten är nästan oläsbar.

En annan kraftig svaghet är presentationen. Inte nog med att stridseffekterna är fula och tama, menyerna och typsnitten är fullkomligt vedervärdiga. Det finns hur mycket tomrum som helst i menyerna och texten är så otydlig att du måste ha en legitimerad optiker sittandes bredvid dig för att tolka allt. Många kommer kanske anse att detta är en petitess men om man spelar på en PC då kan man inte blunda för det. Just ja... PC. När jag startade spelet för första gången hamnade jag i fönsterläge. Inga problem tänkte jag, jag går bara in i inställningar och ändrar det till helskärm och medan jag är där inne kan jag öka upplösningen och ändra andra smågrejer.

Till min stora förvåning fanns det inga som helst inställningsmöjligheter bortsett från några reglage för ljudet och en ruta du kan kryssa för att ha helskärmsläge... i fönsterläge. Detta i kombination med att spelet inte har någon form av tangentbordsstöd (seriöst, du kan inte ens klicka på mellanslag för att avsluta din omgång) gjorde att jag insåg att Starships till PC, egentligen är en usel portning. Detta innebär att spelet är ursprungligen anpassat till handhållna enheter som till exempel Ipad. Nu har jag inte testat att lira på en handhållen enhet, men jag kan tänka mig att det är bra mycket skönare än till PC.

Nej, förvänta dig inte att Sid Meier kommer på besök. Du kan däremot förvänta dig att en av hans praktikanter dyker upp och skriker "one more turn! Snälla!" medan han försöker hålla ner dig i stolen. Lyckligtvis anställer Sid inte några starka praktikanter så du kan enkelt sätta honom på plats. Precis bredvid optikern. Sedan kan du snällt förklara att spelet är ganska roligt... under rätt förhållanden och på rätt plattform. Annars lämnar det mer i övrigt att önska.

06 Gamereactor Sverige
6 / 10
+
Varierande stridsmiljöer, taktiskt djup, roliga uppdrag, lättbegripligt spelupplägg
-
Uruselt gränssnitt, ogenomtänkta idéer, undermåligt stöd till PC
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

2
StarshipsScore

Starships

RECENSION. Skrivet av Aldin Sadikovic

Strategiveteranen Sid Meier är tillbaka med en andlig uppföljare till Beyond Earth. Denna gång tar du befäl över ett par rymdskepp i ett av Civilization-skaparens mest avskalade äventyr någonsin

1
Sid Meier berättar om Starships

Sid Meier berättar om Starships

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Det var bara helt nyligen Sid Meier-titeln Starships utannonserades (vilket vi rapporterade om), men då var det knapphändigt med information. Nu har dock självaste Sid...



Loading next content