Forza Motorsport 3

Det börjar med en Toyota Yaris. Fjuttigt, löjligt, larvigt, jobbigt. En guldfärgad Yaris med 1,6-liters motor (88 hästkrafter). Snabbspola 20 timmar och... det slutar med en Japan GT Advan-350Z, Top Secret-kittad och med en hårt överladdad (och strokad) motor på 4,4 liter (988 hästkrafter). Forza 3 är inte ett särskilt kontrastfyllt racingspel, men att ställa min usla startbil mot den som precis tuggat i sig en hel drös Japan GT-kärror (och spottat ur dem igen) sätter givetvis allt tragglande i karriärläget i ett alldeles särskilt perspektiv.

För det är ju där köttet och pärerna finns. Maten alltså. I karriärläget, som i Forza 3 döpts till Season Play och likt Juiced delats in i ett smidigt kalendarium där man tävlar sig igenom veckorna för att i slutet på varje månad delta i ett världsmästerskap. Varje vecka kan man välja mellan tre olika tävlingar i tre olika klasser för att sen i slutet på månaden ingå i ett världsmästerskap med chans att vinna de stora prispotterna.

Forza 3 gör det mesta bättre än sin föregångare, men skillnaderna är inte stora. Inte alls. Turn 10 har putsat lite här, pillat lite där... i slutändan är detta en gedigen och välskapt produkt som alla racingtorskar bör kika närmare på. Förvänta dig ingen stor spelmässig evolution jämfört med Forza Motorsport 2 bara, för då kommer du att bli besviken.

Studion bakom Forza-serien heter Turn 10 och ägs av Microsoft. Deras vältalige starkeman heter Dan Greenawalt. Bilglad entusiast som kör en fyra år gammal S4:a på helgerna och vandrar (enligt honom själv) omkring med bensin i blodet.

Dan kan inte sluta skryta om Forza Motorsport 3 då Gamereactor träffar honom i Stockholm. Han menar att inget annat spel simulerar verklig bilfysik så exakt som Forza 3, mycket eftersom det renderar fysikuträkningar för chassi, fjädring, tyngdpunkt, däck och vridmoment i hela 360 Hz. En imponerande siffra med tanke på att simulatorgenrens till synes oslagbara gigant, GTR 2, erbjuder bilfysik uträknad i knappt halva den hastigheten. Dan erkänner att han verkligen gillar Simbins superba simulatorer, men går sedan över till att prata om sitt eget spel igen, och påstår igen att Forza 3 innehåller världens mest verklighetstrogna bilfysik.

Det stämmer ej, men Dan är duktig på att trollbinda en skrivsugen presskår.

Bilfysiken i Forza Motorsport 3 imponerar stort dock, utan att vara "världens mest verklighetstrogna". Små förbättringar från Forza Motorsport 2 har gjorts vilket känns redan efter det första varvet. Däcken svarar bättre mot underlaget än i Forza 2 och det märks att bilarna har en mer konsekvent tyngdpunkt som går att flytta på ett mer realistiskt sätt genom snabba inbromsningar och accelerationer.

Turn 10 behöver fortfarande lite mer tid ute på asfalten, i verkligheten, tror jag. Även om bilfysiken i Forza Motorsport 3 är riktigt bra. Saknas gör den där emuleringen av G-krafterna man givetvis aldrig känner sittandes i soffan. Turn 10 är duktiga på att simulera bilar och bilars uppförande, men mediokra på att simulera en verklig körupplevelse. Saknas gör även en tydligare emulering av tyngdpunkten och dess förflyttning, något som framförallt GTR 2 lyckades helt sinnessjukt väl med. Forza 3 är, precis som Gran Turismo 5: Prologue lite för stabilt, lite för säkert och känslan i bilarna är lite för... tam. Alla som suttit i en bil med 500+ hästkrafter och rullat ut på banan och klippt sin första kurva vet att riktig racing innehåller en mer intensiv känsla av kraft, momentum och fart - något som Turn 10 fortfarande inte helt lyckas förmedla.

Medan bilarna överstyrde en aning för lätt i Forza 2 (precis som de gör i Need for Speed: Shift) känns de i Forza 3 mer understyrda. Oavsett bilmodell. Med tanke på att så gott som varje serietillverkad bil som idag byggs först tappar greppet i framvagnen och inte bak, är denna lilla förändring en god sådan även om den nödvändigtvis inte innebär att Forza 3 är roligare att spela än sin föregångare.

Medan man i Forza 2 ofta brottades med sladdrig bakända då man gick in i en kurva i för hög fart (eller skar den i fel linje) kanar man mer på framdäcken, rakt igenom kurvan i Forza 3. Detta är realistiskt, ja, så till vida man inte har ett bakhjulsdrivet drifting-monster och ligger lågt inför kurvan och knäcker upp bilen på bredden med hjälp av handbroms, vill säga.

Det handlar, precis som det ska vara, om att snabbt lära sig grunderna i asfaltsracing. Aldrig tvinga däcken att göra flera saker samtidigt, lära sig bilens balans och hitta det optimala spåret. Kan man detta, begriper man detta, är Forza 3 relativt enkelt. Och framförallt väldigt belönande. Det handlar om att bromsa tidigt och hårt, gå snävt genom kurvorna för att sedan gasa sig ut. Detta fungerar precis som det gör i verkligheten och gör Forza 3 mycket underhållande.

Även skillnaden i fysik mellan olika drivlinor imponerar mer än någonsin i Forza Motorsport 3. Klargöras bör, återigen, dock att detta inte är en hardcore-simulator på samma sätt som GTR 2 eller GT Legends även om det i stort ger en känsla av realistiskt racing. Där Forza-serien, liksom Gran Turismo-spelen, tappar i ren realism är beträffande stabiliteten i bilarna samt den konstanta kontakten med underlaget.

Alla som kört en snabb bil runt en snabb bana nog många varv vet att riktig racing innefattar en mer hektisk känsla av ovisshet då man pressar hårt, att riktig racing inte är lika jämn, stabil och till viss del förutsägbar som i dessa semi-simulatorer och att däck tappar eller vinner fäste beroende på asfaltstemperatur, däcktemperatur och slitage. Den exakta simulation av exempelvis Nissan 350Z som görs i svenskutvecklade GTR 2 kan Forza 3 fortfarande inte mäta sig med, men det tror jag (oavsett förhandsskryt från Dan Greenawalt) heller aldrig att Turn 10 siktat på.

Givetvis innebär simuleringen av verklig bilfysik också något annat då man som i Forza-serien tillåts trimma varje bil i spelet till absoluta maxgränsen. Något som Forza 3 lyckas bättre med än något annat spel i genren. Först och främst är tuning-biten perfekt indelad och ger tillsammans med alla inställningsmöjligheter en grymt bra inblick i hur en motor fungerar. Simuleringen av hur en bil blir då man skjuter på för mycket vridmoment men inte hakar på en starkare koppling (till exempel) är välavvägd i Forza 3 och straffar spelaren precis lagom mycket för att denne ska intressera sig för de förändringar som sker inuti bilen.

Att ta exempelvis en Evo IX och skrämma upp den till 900 hästkrafter är roligt och intressant av flera anledningar. Dels är det skoj att se hur väl fyrhjulsdriften fördelar den nyvunna kraften på ett smart sätt, precis som den enligt dem som testat även gör i verkligheten. Sen är det även intressant och roligt att se hur bromsarna, oavsett uppgraderingar, inte hänger med och i viss mån gör bilen svårkörd eftersom det trots allt inte är tänkt att man ska tredubbla antalet hästkrafter i en bil som denna. Även om den givetvis är betydligt mer trimvillig och förberedd för eftermarknadsförändringar än många andra betydligt tråkigare bilar som finns med i spelet.

Men medan tuning-biten imponerar, så är styling-delen hopplöst ignorerad och påminner i Forza 3 om den i Need for Speed: Shift där endast ett extremt litet urval eftermarknadsprodukter finns att tillgå. I vissa fall, när det gäller vissa av bilarna i spelet, innehåller Forza 3 faktiskt mindre styling-delar än föregångaren och med tanke på hur välbyggd själva lackeringsverkstaden är har jag svårt att förstå varför Turn 10 inte arbetat hårdare på att få in styling-tillverkare som Top Secret, Greddy, Advan, BlackMagic, Rieger och Stillen i spelet.

Visst är det roligt att lackera sin bil till ett konstverk eller i knasiga färger och åka runt i en grisskär Mustang, men jag vill kunna utrusta mina kärror med kolfiberdelar, byta ut hela karosspartier mot lättare material, köpa fräcka Japan GT/Top Secret-delar i glasfiber och kanske till och med skulptera mina egna delar, som det gått att göra i inte mindre än fem olika Need for Speed-spel ("autosculpt").

En del som regerar i Forza Motorsport 3 är den extremt utbyggda och innehållsrika onlineracingvärld som medföljer. Precis som i Forza 2 kan man köpa och sälja bilar, fota kärrorna för att visa kort för varandra, inspireras av extremambitiösa stylingprojekt eller delta i svulstiga online-turneringar med finfina priser.

Det är, än en gång, just här som Forza 3 blåser bort den befintliga konkurrensen, även om jag faktiskt hade velat se ännu fler nyheter. En större och mer genomtänkt racingorganisation med regelrätta team, och managers hade jag velat ha den här gången. Jag hade även velat se möjligheten att skulptera sin egen styling (jag tjatar, jag vet... men ändå) för att sedan sälja i auktionskammaren, något som jag vet att det snackats om men uppenbarligen inte realiserats.

När det gäller innehållsmängden och djupet i Forza 3 så är det svårt att inte imponeras över det djup som här finnes. 400 bilar som alla tar realistisk skada av kollisioner, en hel drös med välmodellerade bucklor, tusentals möjligheter att skapa de mest vansinniga dekalerna till sin bil samt flertalet spellägen. Dessutom har Turn 10 klämt in över 30 olika banor att köra på, vilket såklart borgar för en riktigt bra hållbarhet. Låt mig säga såhär: En mer komplett racingupplevelse till Xbox 360 är svår att hitta.

Helt perfekt är det dock och medan både Mugello Grand Prix Circuit och Mazda Raceway Laguna Seca finns med saknar jag ändå Spa (Belgien) som är världens bästa bana, samt Brands Hatch, som också är en av mina absoluta favoriter. Det hade även varit trevligt om Donington inkluderats, och varför inte Rimg Knutstorp eller Mo i rana? Istället finns Sebring Grand Prix Course med, som är den mest bedrövliga racingbanan som någonsin byggts.

När det gäller utbudet av bilar har Turn 10 som sagt inkluderat mängder av riktigt läckra vrålåk inklusive mängder av ohyggligt välgjorda Ferraris och Porschar. Min favoritbil blir snabbt Advans Japan GT-Skyline från 2003 som vrålar av motorstyrka och erbjuder de mest kraftfulla bromsarna ihela spelet (förutom LeMans-kärrorna då förstås).

Tyvärr har dock Turn 10 glömt bort den för mig viktigaste bilen av dem alla - Nissan GT-R V-Spec (R35). Tydligen ska Nissan ha vägrat dela med sig av denna drömbil till Microsoft eftersom den kommer att pryda omslaget till kommande Gran Turismo 5. Sorgligt, är vad det är, då R35:an just nu är den bil jag allra helst hade kört, trimmat och lärt känna i Forza 3.

En ganska stor nyhet i Forza Motorsport 3 är möjligheten att spola tillbaka tiden och på så sätt göra om de eventuella misstag som man begår under tävlingens gång. Ja, precis som i Race Driver: Grid eller Colin McRae: Dirt 2. Detta är en grymt bra funktion att använda sig av i Codemasters attitydfriska och furiösa arkadspel, men passar inte alls in i den verklighetstrogna bild av racing som Turn 10 försöker förmedla i Forza 3. Faktum är att det inte sällan känns som kvalificerat fusk att använda sig av den här funktionen medan man avancerar genom spelets karriärläge och jag hade gärna velat ha möjligheten att stänga av den helt.

För även om man hela tiden begår misstag medan man pressar tider och tävlar om podiumplatser i Season Play, är Forza Motorsport 3 trots allt inte särskilt svårt. Med alla hjälpmedel avstängda och med datormotståndet inställt på "hard" är det ändå relativt enkelt att glida igenom karriärläget med idel topplaceringar. Turn 10 har arbetat hårt för att göra Forza 3 mer spelbart för alla typer av gamers, skapa en lättillgänglighet som den här formen av racing trots allt aldrig kommer att kunna leva upp till. En överdriven stabilitet i bilarnas uppförande samt den där fuskdoftande ångra-funktionen hjälper mest troligt den mest oinvigde, men stjälper bara för den riktigt racingintresserade, som undertecknad.

En känga för den smått bedrövliga artificiella intelligensen ska Forza 3 också ha, tyvärr. I direkt jämförelse med Forza 2 är motståndarna kanske en liten (gnutta) mer intelligenta, men fortfarande dummare än tåget jämfört med flertalet racing-konkurrenter. Precis som i Gran Turismo 5: Prologue åker alla motståndarbilarna oftast på led, de agerar knappt alls då man går in och börjar gnugga deras bakre kofångare och är förvånande lätt att putta bort från vägen utan att man själv tappar särskilt mycket fart.

Under de 220 events som karriärläget i Forza 3 innehåller är det enkelt att vinna genom att använda sig av samma trötta strategi i varje enskilt lopp. Så länge man bromsar i tid och håller sig på insidan i varje kurva kommer man nästan aldrig at bli omkörd av de datorstyrda bilarna. Går man fört hårt in i kurvorna och hamnar högt i kurvans apex går motståndarbilarna om på insidan. Så snart man begripit detta är det enkelt att hålla de sju andra bilarna bakom en, även om man inte kör särskilt bra.

Vill man tävla mot riktigt motstånd, oförutsägbart och utmanande sådant, är det givetvis Xbox Live som gäller. Att tävla mot sju mänskliga motståndare med samma goda vetskap om banornas layout och bilarnas gränser som du, är fantastiskt roligt och tack vare en supersmidig lobby och perfekt flyt i racingen är detta flera gånger roligare än singleplayer-delen i Forza Motorsport 3.

När det gäller ljudet är Forza 3 väl godkänt men inget som jag personligen blir särskilt upphetsad över. Motorljuden är lite för bleka, det smattrar, smäller, gnäller och visslar på tok för lite och Dolby Digital-mixen saknas panoreringar även om ljudnivån är jämn för det mesta. Musiken (som jag slår av direkt varje gång jag spelar racingspel med simulator-kvaliteter) kan däremot ingen gilla och det känns som att Turn 10:s försök att vara hippa med sina musikval slog helt fel. Att spela värdelösa The Hives skrälliga skräpmusik medan man försöker putsa sina varvtider på Nordslingan känns som en usel idé.

Beträffande den grafiska biten är Forza 3 en förbättring mot det föregående spelet, men inte en särskilt stor sådan. Skärmuppdateringen är larvigt grym, körs i 60 bilder/sekund och är silkeslen och bilmodellerna är detaljerade och väldigt exakta men här saknas kantutjämning, avancerad ljussättning och riktigt högupplösta texturer. I jämförelse med Xbox 360-versionen av Need for Speed: Shift faller Forza 3 platt rent grafiskt och den nya cockpitvyn är skrämmande dåligt planerad. Jag tycker nästan synd om det fem man starka mini-team som hos Turn 10 spenderat ett år med att scanna alla 400 bilar invändigt när det slutade med att vyn som sådan är helt oanvändbar på grund av korkade val beträffande positionering.

Nej, Turn 10 är inga framstående grafiker även om Forza 3 absolut inte är fult. Istället är de lika duktiga som vanligt på att skapa en bensindoftande och inbjudande känsla av rumsren och lugn banracing som roar kungligt. För att få ut så mycket som möjligt av Forza 3 kan jag starkt rekommendera Fanatecs nya Xbox 360-ratt Porsche 911 Turbo S Wheel som enkelt utklassar Microsofts egen, trådlösa kringla. Att bänka sig i en Race Seat eller Game Racer-stol och koppla på denna grymma ratt är det bästa du kan göra för att optimera din körupplevelse med Microsofts hett efterlängtade trea.

Med en mer intensiv racingkänsla, bättre styling-möjligheter och smartare datormotstånd tror jag att Forza kan komma att bli det perfekta racingspelet... men det är en bit kvar dit.