Svenska
Gamereactor
recensioner
Halo 3: ODST

Halo 3: ODST

Så har Bungies fallskärmsjägare äntligen tagit mark och Jonas Mäki har gett sig ut i det ockuperade New Mombasa för att skjuta illasinnade utomjordingar. Men hur bra är Halo 3: ODST egentligen...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Av alla Halo-spel hittills är Halo 3: ODST förmodligen det märkligaste. Det har Halo 3 i titeln men utspelas snarare under perioden för Halo 2, det utannonserades som Halo: Recon men bytte namn till Halo 3: ODST och det skulle bli en expansion till lägre pris men blev senare betraktat som ett helt eget spel.

Till det kommer en hel del förvirring över hur det fungerar med de medföljande Halo 3-banorna och huruvida det finns ett riktigt multiplayer-stöd samt om det går att spela äventyret på delad skärm. Och vad är egentligen Halo: Reach-betan som Microsoft valt att skicka med paketet, tror de inte att Halo 3: ODST är intressant nog i sig självt? Ja, och var är Master Chief?

Halo 3: ODST utspelas parallellt med Halo 2 när det enorma Covenant-skeppet lagt sig över New Mombasa, letandes efter något. Du ikläder dig rollen som Rookie, en nykläckt fallskärmsjägare (Orbital Drop Shock Trooper) som tillsammans med Buck, Dutch, Romeo, Mickey och ert kvinnliga befäl Dare ger er in i stan för att utföra ett uppdrag ni fått milt sagt knapphändiga uppgifter om.

Naturligtvis skulle det inte ha blivit mycket till spel om allt gått enligt planerna och man hinner inte mycket mer än skjuta ut sig i sig i en liten ODST-kapsel på väg mot Jorden förrän det enorma Covenant-skeppet plötsligt drar och fallskärmsjägarnahamnar mitt i dess jetutblås. Alla system slås ut, ni sprids över stan och plötsligt blir allt svart. Du vaknar sittande i din kapsel ovanför marken sex timmar senare, ensam i en enorm stad nedlusad med ytterst fientliga utomjordingar, utan Master Chiefs alla grymma förmågor och utan någon värre beväpning än en ljuddämpad SMG.

Detta är en annons:

Just den här känslan av utsatthet är något som går igen i Halo 3: ODST och man känner sig aldrig lika överlägsen som Master Chief gör. Jag har tidigare klarat alla Halo-spel, även på Legendary-svårighetsgraden, men faktum är att Halo 3: ODST till en början känns hyggligt utmanande även på standardnivån. Blir man skjuten tar man skada, och en SMG utan ljuddämpning anses ju knappt vara värt att ens plocka upp i Halo-världen, möjligen användbar om man har två.

Men Rookie kan inte skjuta med två puffror och hans ljuddämpade SMG är vad han har. Visst hittar man nya vapen som hagelbrakare, plasmapistoler och annat, men allt används var för sig och inte dual wieldat. Och tar man stryk får man leta reda på någon av de hälsostationer som sitter uppsatta lite överallt i New Mombasa för att få tillbaka energin, det räcker inte med att dra sig tillbaka och låta skölden laddas upp.

Lyckligtvis har man inte bara nackdelar dock och ODST-soldaterna har utrustats med något kallat VISR, ett visir som gör att man ser alla fiender med en röd ram runt dem. Det gör det lättare att nyttja mörkret till sin fördel och smyga runt för att slå ut fiender innan de ens märkt att du är i närheten av dem. Något som ibland nästan känns lite stealth-aktigt och är ett riktigt lyckat inslag.

Kort sagt, att spela Halo 3: ODST känns inte som Halo 3, man måste vara mer taktisk och eftertänksam och faktiskt analysera slagfältet innan man störtar rätt in i det. Men skillnaderna stannar inte där, utan hela tempot och konceptet skiljer sig mot de Halo-spel vi är vana vid. Här går man omkring och utforskar New Mombasa och dess många slingrande gränder. Letar dolda meddelanden som berättar en spännande historia om hur det lät och såg ut när Covenanterna anföll New Mombasa, sett ur en ung kvinnas ögon.

Detta är en annons:

Då och då stöter man på någon artefakt från de andra ODST-soldaterna, vilket gör att man raskt ikläder sig rollen som den person som gjorde att den prylen hamnade där. Hittar man exempelvis någon annans kapsel eller vapen får man ett litet äventyr som förklarar vad som lett fram till att de här objekten hamnat just här. Något som gör att man undan för undan får en bättre överblick av vad som hänt alla soldater och får en intressant historia berättad för sig.

Halo 3: ODST känns hela tiden mycket mer mänskligt än Master Chiefs eskapader någonsin gjort. ODST-soldaterna pratar med varandra, behöver varandra och de tar gärna av sig hjälmarna och visar sina ansikten. Ja, alla utom Rookie alltså. Rookie fungerar nämligen främst som ett skal som berättar hela historien när man kors och tvärs ränner runt i New Mombasa och får reda på vad som hänt alla andra. Han säger inte ett ord under hela äventyret och tar aldrig av sig hjälmen, och namn har han egentligen inte heller utan kallas bara för Rookie. En smart lösning som påminner om Valves sätt att berätta i Half-Life-spelen.

Storyn är också mycket mer jordnära och lättbegriplig. Där Halo-spelen traditionellt närmast krävt att man läst sin beskärda del Halo-lektyr för att man ska kunna förstå allt, är Halo 3: ODST väldigt lättsamt. Man har aldrig mänsklighetens ansvar på sina välbepansrade Spartan-axlar och det finns gott om lättsamma sekvenser med munhuggande och ren komik. Något som jag kan tänka mig att de som aldrig riktigt fattat storheten med allt rymdmumbojumbo i Halo kommer att uppskatta, men som för min egen del gör att jag aldrig blir riktigt lika involverad som jag brukar bli av Halo-spel.

Trots alla nyheter som finns i Halo 3: ODST och trots det annorlunda tempot och det annorlunda berättandet är det dock inget snack om att det är Halo man spelar. Spelkontrollen är fruktansvärt exakt, för att inte säga perfekt, tempoväxlingarna grymma och alla coola strider ackompanjeras som vanligt av Marty O'Donnels välkomponerade musik som får minsta skärmytsling att kännas som det mest episka man någonsin upplevt.

Stämningen är hela tiden på topp, mycket tack vare den lite utsatta spelkänslan. New Mombasa bär spår av kraftiga strider och det märks att det storymässigt just skurit sig mellan Elites och Covenanter, vilket är kul för alla som läst böckerna. Man får verkligen vada över lik ibland, smyga genom smuts och parker och se enorma Brutes torna upp sig i horisonten för att med ett enormt vrål markera att du är upptäckt.

Precis som vanligt finns det också flera typer av fordon i Halo 3: ODST och man får chansen att ratta det mesta såsom Warthogs, Ghosts och Banshees. Det ger en hel del välbehövlig variation till Rookies spatserande längs de släckta gatorna i New Mombasa. Det finns flera minnesvärda ögonblick, inte minst en Warthog-bana som hör till de absolut bästa jag spelat som är av absolut toppklass där man får chansen att möta mängder av Wraiths och köra sönder en park fullständigt med de brutala fyrhjulsdrivna monstren.

Rent generellt sett är Halo 3: ODST alltid bättre när man får ikläda sig rollen som någon av de andra killarna ur ODST-truppen med snärtigt berättande och rappa historier fyllda av action. Rookies delar är inte lika engagerande och det bitvis nedsläckta New Mombasa och en del interiörer blir efterhand lite enahanda att vandra runt i, och först mot sista tredjedelen av äventyret lossnar det även för Rookie och blir riktigt engagerande.

Jag älskar Halo-världen och Halo-spelen har alltid bjussat på förstklassig action. Men att Halo 3: ODST började som en expansion lyser bitvis igenom. Även om det är hyggligt snyggt och genomarbetat, märks det att det baseras på Halo 3-grafikmotorn som inte längre känns helt purfärsk (extra påtagligt i mellansekvenserna) och det är inte så mycket miljövariation som man hade kunnat hoppas på.

Något som blir lite extra påtagligt av det faktum att Halo 3: ODST faktiskt är lite längre än Halo 3 för den som bemödar sig med att inte bara rusa igenom det utan spendera lite tid med att göra de flesta uppdragen. Nu är det fortfarande ett grymt actionäventyr med några riktigt sköna höjdpunkter som är svindlande nära sedvanlig Halo-klass, men det saknar den där riktiga punchen i storyn och har lite träiga mellansekvenser med inte helt genombriljanta skådespelare och missar därför de absoluta toppbetygen.

Nu är ju Halo mer än en spännande story med episka inslag. Självfallet finns det ett helt fantastiskt multiplayer-stöd. Bland annat kan man spela igenom äventyret på delad skärm tillsammans med en polare, men det följer även med en separat skiva innehållandes hela Halo 3 med varenda multiplayer-bana som släppts för nedladdning, minus själva storyn. Halo 3 är än idag det mest spelade online-spelet till Xbox 360 och över en miljon unika spelare loggar in sig varje dag för att skjuta lite. Det saknas alltså inte motstånd direkt. Dessutom ingår en plats i den multiplayer-beta för nästa "riktiga" Halo-spel, Halo: Reach som ska dra igång till våren.

Den stora nyheten för alla multiplayer-sugna Halo 3: ODST-spelare är dock Firefight. Ett spelläge som jämförts med Horde i Gears of War 2, men som jag själv tycker nästan mer påminner om Left 4 Dead eller spelläget med alla nazist-zombies i Call of Duty: World at War. Du och tre andra krigare anfalls på en enorm bana fylld med fordon och annat och måste hålla ut så långe det bara går.

Ni har ett gemensamt antal liv och först efter var femte våg får ni fler liv, mer energi och ammunition. Fienden varierar dessutom sitt spelsätt ordentligt mellan varje våg och kan exempelvis vräka granater över er eller andra specialförmågor. Något som skänker både variation och spänning. De enorma banorna är av typiskt Halo-format och kan även innehålla fordon. Själv fastnade jag för nattbanan Crater där man måste nyttja sitt ODST-visir som tydligt märker ut fiender och vänner och känns riktigt ryslig mellan varven.

Firefight kommer tveklöst underhålla länge på samma sätt som Horde gjorde i Gears of War 2. Men när man är klar med det, då är man också klar. Det kan vara kul att plocka upp ibland, men det lär inte få samma extrema livslängd som Halo 3 där folk aldrig tycks sluta spela. Därför tror jag att multiplayer-skivan med Halo 3 ändå kommer vara den största online-behållningen i Halo 3: ODST för alla som inte redan spelat det till förbannelse, eller kanske bara inte har alla banor sedan tidigare.

Men även om jag hade riktigt kul när jag spelade igenom Halo 3: ODST och njuter i fulla drag av Firefight så är det inte ett nytt mästerverk Bungie levererar. Det är såklart vågat att ge ut ett Halo-spel helt utan Spartan-soldater och Master Chief i synnerhet. Han är liksom Halo, men ODST-soldaterna fyller hans skor väl och känns alla både intressanta och som figurer jag hoppas vi får se mer av i framtiden. Tills nästa gång behövs dock en ny grafikmotor och en mer episk historia om Bungie vill kunna aspirera på de absoluta toppbetygen igen.

Halo 3: ODSTHalo 3: ODSTHalo 3: ODSTHalo 3: ODST
08 Gamereactor Sverige
8 / 10
+
Suverän spelkontroll, fantastisk musik, Firefight rockar, mycket att upptäcka, härlig stämning
-
Gammal grafik, oengagerande story
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

En andra åsikt

Daniel Steinholtz
Halo 3: ODST är faktiskt längre än Halo 3, men känns för mig inte riktigt lika engagerande. Tack och lov finns det ändå gott om urgrym action och några riktigt minnesvärda ögonblick. Att ensam smyga omkring i New Mombasa utrustad med enbart en ärtbössa och ett sinnessjukt mod med Halo-seriens sedvanligt sköna musik är en härlig upplevelse. Firefight är också riktigt roligt och säkerligen något som kommer sysselsätta mig några månader framöver och det känns spännande med Halo: Reach-betan. Något nytt mästerverk är inte Halo 3: ODST, men ändå ett riktigt underhållande actionspel som inget Halo-fan bör missa. 8/10

Medlemsrecensioner

  • HeartBreak-Kid
    Halo 3: ODST ett spel som faktist var tänkt att bli en expansions paket men överblev och blev ett spel istället. Jag köpte ODST vid rea för 99... 7/10
  • metalteam123
    I spelet tar man rollen som the rookie, det senaste tillskottet i en trupp av ODST, även kallade Helljumpers. Spelet utspelar sig i staden New... 10/10
  • evil5
    ODST dom stenhårda typerna sen Master chiefs 3 har landat på min konsol och jag får en upplevelse som jag aldrig har haft förut. Kapten Butch... 10/10
  • LOLO KELP
    Halo 3:-oDST var först tänkt att vara en expansion tll Halo 3 men tillslut så blev det ett eget spel. Är det värt pengarna? Jag hade stora... 6/10
  • Mattias Frantzen
    Frågan är hur början med en bra recension. Så jag skulle börja en recension som man börjar i ODST. Vakna, få ett vapen,hoppa ifrån ett... 9/10
  • monkeyking
    Halo 3 odst är ett av historiens mest överskattade spel i historien alla köpte det men dom flesta tyckte det var sådär. Ni ska inte tro att jag... 8/10
  • izze_97
    När jag först såg Halo 3: ODST trailern så var jag osäker på ifall det skulle vara lika bra som Halo 3. Jag fick det i födelsedagspresent och... 9/10

Relaterade texter

Halo 3: ODSTScore

Halo 3: ODST

RECENSION. Skrivet av Jonas Mäki

Så har Bungies fallskärmsjägare äntligen tagit mark och Jonas Mäki har gett sig ut i New Mombasa för att skjuta utomjordningar...

0
Halo 3: ODST släpps till PC nästa vecka

Halo 3: ODST släpps till PC nästa vecka

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Beta-testandet av Halo 3: ODST till PC avrundades härom veckan, och tydligen har den insamlade datan varit till belåtenhet. Nu låter nämligen 343 Industries och Microsoft...

Halo 3: ODST blir nedladdningsbart

Halo 3: ODST blir nedladdningsbart

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Microsoft låter meddela att deras sidohistoria Halo 3: ODST nu har blivit tillgängligt som ett Games on Demand-spel. För 149 kronor kan du få prova



Loading next content