"Gasen i botten mot ladan där borta, där drar du i handbromsen och gör en 180-graderssväng, accelererar och kör upp på hoppet och flyger in genom fönsterrutan på kontoret på husets andra våning. Missa inte de explosiva tunnorna på vägen dit som jag vill att du skjuter en varsin missil på. Sedan kör du rakt igenom det till andra änden av huset där du kraschar genom rutan och rammarhelikoptern som skjuter mot dig. Då fattar bilen eld varpå du landar en bit bort, sladdar runt den bortre silons västra hörn, för att sedan köra igenom biltvätten till höger om dig som då släcker elden. Uppfattat?"
Så kan arbetsbeskrivningen låta under en helt vanlig dag om man jobbar som Stuntman. Åtminstone om man får tro Stuntman: Ignition där ovanstående exempel hör till de mildare uppdragen man måste utföra om man vill ha någon lön över huvud taget. Det knycklas plåt överallt, man åker under körande lastbilar med platta sportbilar, det blir race med svävare, livsfarliga ramningar av polisbilar och groteska hopp med bepansrade militärfordon - allt i läckra filmmiljöer med kameramän stående runt banan.
Katastrofer i Aftershock och polisthrillers Overdrive är två av de filmscenarion som finns tillgängliga i Stuntman: Ignition. Totalt sett finns sex olika med sex uppdrag i vardera, var och en med tydlig parodiering av ett känt filmtema. Never Kill Me Again är till exempel klassisk James Bond där man får köra på istäckta vägar mot ett labb och gira för skjutande militärjeepar och avfyra raketer. Allra roligast är dock Night Avenger som är en typsik superhjälterulle där vår stuntman får ratta superbilar i den mest vansinniga bilkörningen i ett spel någonsin.
Det går fort att fastna för det vanebildande upplägget i Stuntman: Ignition och det känns inte helt olikt Flatout: Ultimate Carnage men med tydligt definierade mål. Varje bana får en snabb genomgång och sedan gäller det att utföra allt så bra som möjligt. Fem missar från planen och man får börja om. Och det händer ofta. Utmaningen är väl tilltagen, inte minst om man vill klara det hela utan en enda miss. Skulle man å andra sidan faktiskt lyckas med detta finns en utmärkt videofunktion som låter dig spara dina bästa eller dina vansinnigaste åk för att dela med dig av till andra.
Och det vill man gärna, för de ser riktigt läckra ut. Även om det kommit åtskilliga snyggare bilspel än Stuntman: Ignition så är det ett habil verk som med de spektuakulära uppdragen stundtals ser riktigt läckert ut. Dessutom har nya utvecklaren Paradigm (Reflections, som gjorde föregångaren, är sålda till Ubisoft och THQ har köpt rättigheterna till Stuntman) gjort ett grymt jobb med fysikmotorn. Oavsett om man rammar flygande helikoptrar, kör över motorcyklister eller frontalkrockar med en lastbil, beter sig din kärra exakt som man förväntar sig.
Själva bilkörandet är såklart stommen av Stuntman: Ignition. De som är vana vid moderna racingspel kommer uppleva det som aningen primitivt eftersom allt är förenklat så långt det går. Att växla själv är bara att glömma, förfinad styrning av olika bilar likaså och underlagskänslan är väl inte heller på topp. Det här är i grunden ett actionspel på fyra hjul och fokus har också lagts på att få det att kännas så intensivt det bara går.
Det handlar aldrig om annat än fullt ös och att dra i handbromsen vid rätt tillfälle alternativt köra ännu snabbare med turbon när det krävs. Allt tydligt förklarat med färgglada ikoner längs vägen som tydligt talar om när man ska göra vad. Något som är tur för den genomgång som ges i början av varje uppdrag lämnar en del i övrigt att önska. Man måste av oklar anledning även vara sin egen pyrotekniker och se till att feta explosioner detoneras vid rätt tillfälle. Något som säkert är gjort för att öka variationen men mest känns malplacerat med tanke på att det just känns så ologiskt.
Denna avsaknad av speldjup gör att man sällan orkar spel några längre sessioner. Stuntman: Ignition är intensivt och häftigt, men trots nya filmscenarion att utföra stuntsen i är det i grunden mer av samma hela tiden. Istället blir det ett spel man plockar upp när lusten faller på för några hårda omgångar dödsföraktande stunts, alternativt lite multiplayer där upp till åtta personer kan tävla online i filminspirerade landskap. Där gäller det kontinuerligt att inte bara köra fort, utan utföra alla stuntsen också. Även multiplayer känns dock lite gimmickartat, vilket gör att inte heller det har den bästa livslängden.
Stuntman: Ignition är ändå en härlig lekstuga som kombinerar våghalsig bilkörning, humor och stora explosioner i ett och samma spel. Det går liksom inte att undgå att kännas riktigt urcool när man sittandes i en liten buggy kryssar mellan mötande långtradare samtidigt som helikoptrar bombarderar en med raketer och veta att det bara är en vanlig dag på jobbet. En större variation på uppdragen hade visserligen varit önskvärd, men det är fortfarande ett riktigt kul spel som kommer framkalla många gapskratt och häftiga adrenalinrusher.