Nio år har passerat sedan indieutvecklaren och 8-bitars-fanatikern Sean Velasco och hans Yacht Club Games via crowdfunding rafsade ihop pengar för att kunna realisera sin vision om ett NES-inspirerat, pixeldränkt, retromysigt plattformsäventyr med en riddare vars enda vapen var en spade, i huvudrollen. Åtta år har gått sedan Shovel Knight först släpptes och det var faktiskt åtta år sen jag styrde runt den ljusblå, pyttesöta lilla spadriddaren. Men ja, nu är det dags igen. Shovel Knight Dig släpptes under gårdagen till varenda plattform värd sitt namn och jag har under dagen växelvis spelat Apple Arcade-versionen på min 2021 Ipad Pro och på Xbox Series X.
Shovel Knight Dig är inte ett klassiskt plattformsparty som det första spelet i serien är, utan ett så kallat "roguelike" och fungerar på samma sätt som Slay the Spire, Spelunky eller varför inte Hades och för egen del är denna allt mer omtyckta subgenre inget som jag fastnat för, direkt. Jag gillar progression mycket mer än vad jag uppskattar att nöta, träna, bättra mig inom särskilda ramar och portioner och för min del brukar den här typen av spel bli lite för enformiga. Med det sagt älskar jag Shovel Knight-orignalet och hoppade in i Yacht Clubs uppföljare med en förhoppning om att bli omvänd. Nu hände kanske inte riktigt det men Shovel Knight Dig är ett högkvalitativt spel som gör allra de flesta sakerna helt rätt och lyckas under korta stunder till och med få mig att uppskatta nötandet i att permadö för att sedan tvingas börja om från början igen. Detta mycket tack vare den ultragulliga designstilen, den supermysiga midimusiken och alla de uppgraderingar som jag kan köpa på ytan innan jag slungar ned min ljusblå riddare ned i underjorden för ett nytt försök.
Shovel Knight Dig inleds med en liten mellansekvens där Shovel Knight sover vid en lägereld i skogen, blir väckt av en anfallande guldriddare på någon slags gigantisk farkost som stjäl alla hans prylar och sen borrar sig ned i marken. För mig som spelare gäller det såklart att med spaden i högsta hugg hoppa ned i samma hål för att jaga ikapp denna nedriga skurk och det finns fyra olika gruvor att skotta sig igenom med tre stycken nivåer i varje gruva. Överallt ligger det smaragder och diamanter vilket omsätts till prylar du kan köpa efter att du dött, blivit av med allt du äger förutom just nämnda ädelstenar, och slungats upp till lägerelden igen. Banorna förändras något mellan de olika försöken men de är bevisligen inte slumpgenererade utan det handlar om ett antal variationer på varje gruva som man efter ett antal försök lär sig känna igen.
Det går i mångt och mycket enbart ut på att gräva i det här spelet vilket passar karaktären och hans förmågor alldeles utmärkt. För att komma vidare måste man ta sig nedåt, till gruvans bottennivå och oavsett vilken bana man är på slutar det ofta i pixelkaos då fienderna sprutar fram, man jagas av dödliga spikhjul och monstruösa jättemaskar med huggtänder större än spadriddaren själv och allt går liksom på tid då man kläms ihjäl om man står stilla på samma ställe för länge. På varje bana finns det tre gyllene kugghjul utplacerade och vill man köpa sig den där åtråvärda röda riddarrustningen måste de guldfärgade kugghjulen samlas in, och det kräver att man har tungan rätt i mun. Tempot är högt, svårighetsgraden uppskruvad och för mig som inte spelar särskilt många roguelikes var inlärningströskeln högre och tuffare än vad jag först trodde då jag installerade spelet under gårdagskvällen.
Det första spelet från Yacht Club (släpptes som sagt 2014) var ju ett ytterst medvetet försök att efterlikna ett NES-spel medan Shovel Knight Dig mer ser ut som ett klassiskt Mrega Drive-äventyr i klass med Castle of Illusion Starring Mickey Mouse eller Quack Shot starring Donald Duck. Miljöerna är detaljerade och superfärgstarkt läckra med mängder av animerade moment och ursnygga sprites som scrollar omkring som det inte fanns någon morgondag. Allt från menygrafik till infoskyltar, fiender, fällor och Spadriddaren själv är utsökt utformande och som helhet är detta en larvigt snyggt paketerad produkt.
Om du älskade originalet från 2014 eller kanske är en riktig roguelike-knarkare finns det naturligtvis ingenting att vänta på här. Shovel Knight Dig är ett supercharmigt pixeläventyr dränkt i utmaning och även om det tar slut lite väl snabbt och blir en liten smula enformigt ibland har jag noll problem med att dela ut betyget "jättebra" här.