Cult of the Lamb

Jag har haft ögonen på Cult of the Lamb en längre tid, eftersom jag varit övertygad av vad jag fått se, höra och även spela. Att detta skulle bli ett av de bättre spelen under 2022 var jag redan inställd på. Men jag har såklart blivit besviken förr av färdiga produkter, så nu när det är dags för lansering, hur bra är spelet? Låt mig vara tydlig: det här är ett förbaskat bra spel som bjuder på en intressant och engagerande balans mellan roguelike-action och livssimulering.

Nu kanske du undrar hur den kombinationen fungerar. Cult of the Lamb är ett spel som är uppdelat i två delar. Det finns roguelike-aspekten där du beger dig in i farliga områden för att möta obeskrivliga fasor, allt för att besegra de falska gudar som fängslat den uråldriga entitet som ger dig styrka och krafter. Den här delen påminner om The Binding of Isaac och andra liknande roguelikes med dungeon crawling, detta eftersom du måste eliminera hot och skaffa ny utrustning, allt medan du undviker skador i stridens hetta. Gameplay är väldigt avgörande eftersom det direkt knyter an till den andra huvuddelen: livssimuleringsområdet. Här uppmanas Lamb i princip att leda och odla en kult i den gamla gudomens namn som skyddar och ger dem styrka. Därför måste du rekrytera nya kultmedlemmar från ditt roguelike-äventyr, samt ta med dig resurser, guld, mat och så vidare, allt för att du ska kunna fortsätta att utöka storleken och effekten av din kult för att bättre kunna möta de falska profeterna som en gång tänkte offra dig.

De två olika uppläggen fungerar väldigt bra tillsammans eftersom du genom att fixa nya medlemmar och resurser kan bygga fler saker i din kult, eller förbättra anläggningar och bättre försörja dina undersåtar. På samma sätt kan använda den tro och hängivenhet som dina anhängare genererar för att skaffa nya uppgraderingar till både Lamb, men också till själva kulten för att ytterligare förbättra den. Det intressanta är att du kan komma till en punkt där livssimuleringsdelen nästan blir självförsörjande, eftersom du kan ha anhängare som driver en gård, städar upp efter sig själva och producerar resurser - allt utan att behöva din hjälp. Du måste dock fortfarande inspirera dem med dagliga predikningar och ritualer för att se till att deras tro inte hamnar fel, för annars får du ta itu med myteri bland dina sektmedlemmar. På samma sätt är undersåtarna oförmögna att försörja sig själva, så du måste återvända för att laga mat och att se till att svälten inte blir helt galopperande.

När dessa plikter och sysslor är avklarade kan du komma till en punkt där du kan fokusera dina ansträngningar på att helt enkelt äventyra och slutföra den ursprungliga uppgiften; att döda de falska profeterna och befria din skyddande gudom från deras grepp. I början av spelet kommer din kult att kräva mer av din uppmärksamhet, eftersom anhängarna saknar det som behövs för att städa upp efter sig själva, läka från sjukdomar, odla grödor och så vidare. Detta innebär ofta att livssimuleringsaspekten tar upp mer av din tid i början av spelet.

Dagarna i Cult of the Lamb känns korta, och ofta när du är klar med dina sysslor kommer följarna att vara redo att gå till sängs. Tur då att sysslorna generellt sett är ganska underhållande att utföra. Vissa presenteras i form av minispel och ber dig att tajma en knapptryckning för att slutföra uppgiften, medan andra, till exempel fiske, är mer av en skicklighetsbaserad uppgift där du ska hålla en kroksymbol inom en rörlig mätare genom att trycka på en knapp. Poängen är att även om det bara är en del av vad Cult of the Lamb erbjuder, så är livssimuleringselementen så väl presenterade och väl förankrade i det bredare upplägget att du kan spendera massor av med tid på bara just detta.

Men om du bestämmer dig för att ge dig ut i den stora och onda världen, är även strids- och actiondelarna otroligt välgjorda. Spelkontrollen är enkel och lätt att behärska, men som en följd av de många olika fienderna och ofta stora mängder projektiler och hot på skärmen samtidigt, måste du behålla mycket fokus om du vill överleva. Den slumpmässiga roguelike-modellen orsakar några problem här och där - som den gör i så gott som alla roguelike spel - främst för att du helt enkelt kan hamna i underläge redan från första minuten på grund av ett dåligt startvapen, eller dåliga tarotkort (vilka i huvudsak är perks som gör Lamb mer effektiv, till exempel genom att ge attacker giftegenskaper eller genom att ge en procentuell chans att negligera all mottagen skada). Detta fungerar naturligtvis åt båda hållen dock, för med lite tur kan du få precis den utrustning och föremål som passar din spelstil bäst, men oftast får du helt enkelt anpassa dig till det du får.

På det hela taget är detta dock ett verkligt underbart spel. Det är bedårande men ändå läskigt, lätt att förstå och spela men ändå utmanande och har en bra balans mellan roguelike-spänning och lugnande livssimulering. Det är också utformat på ett sådant sätt att du kommer vilja återvända till det och fortsätta att utöka din kult och utföra äventyr i det djupa okända. Även om Cult of the Lamb ibland kan be dig att göra något lite osmakligt, till exempel att döda en äldre person bara för att dina sektmedlemmar inte gillar gamla människor, går det inte att förneka att det här som helhet är ett gulligt, knasigt, fängslande och helt och hållet briljant spel.