People of Note

Det finns som bekant en lång rad spel där musiken står i centrum - utan att det rör sig om rent rytmbaserade spel som Guitar Hero och liknande. Exempel på detta är Unbeatable, The Artful Escape, No Straight Roads, Stray Gods och förstås de riktigt briljanta Hi-Fi Rush och Sayonara Wildhearts.

Nu är ett nytt spel på väg, nämligen People of Note, som blandar olika musikgenrer med ett lättsamt turbaserat rollspel - nästan ett "rollspel light". Om man kan acceptera de enkla rollspelsmekanismerna fungerar det här faktiskt ganska bra.

Man axlar rollen som den unga kvinnan Cadence, som drömmer om att vinna en stor musiktävling i sin hemstad, men efter att ha framfört sin egen poplåt vid en öppen audition blir hon hemskickad - hon är helt enkelt inte tillräckligt bra, anser en av domarna. Det visar sig dock att denna domare också är manager för Smolder, den mest populära pojkgruppen någonsin, som står i begrepp att vinna samma musiktävling för åttonde gången i rad, så det kan vara fråga om fusk här.

Cadence bestämmer sig dock för att det inte får vara så. Hon ger sig nu ut för att sätta ihop ett band som kan ge henne en bredare musikalisk räckvidd, och det sker i olika små världar, inspirerade av just olika musikgenrer, bland annat Durandis (rock, punk, grunge och metal) och Lumina (elektronisk musik). Men som alltid händer oväntade saker, bland annat dyker fyra magiska "Keys of Note"-statyetter upp mitt i allt och allt slutar naturligtvis med att bli mer komplicerat än vad Cadence hade hoppats på.

Man ger sig alltså ut på upptäcktsfärd i dessa små semilinjära och halvöppna temavärldar, där man stöter på olika (ganska bra) pussel som ska lösas, kistor som ska plundras och naturligtvis massor av turbaserade strider mot olika musikaliska fiender. I grund och botten fungerar striderna precis som vi känner till från genren, där man kan utföra olika typer av attacker, använda olika förmågor samt hela och boosta sina partymedlemmar när det är ens tur. När man attackerar måste man, precis som i Clair Obscur: Expedition 33, trycka på en rad knappar vid rätt tillfälle för att få ut så mycket som möjligt av sin attack.

Helt i linje med spelets musikaliska tema har striderna också flera musikaliska vändningar längs vägen. Bland annat har varje gruppmedlem sin egen musikgenre, och när musiken som spelas under striderna övergår till en av de genrer som en gruppmedlem har, får den personen sina statistikvärden boostade så länge musiken spelas i den genren. En annan sak är att alla medlemmar i ens party har en "mashup-mätare" och när denna har fyllts upp kan man utföra en "mashup-attack" genom att kombinera de olika musikgenrerna till en mycket kraftfull musikalisk attack.

Det är också värt att nämna att man under spelets gång kan stöta på så kallade "pusselstrider", där man med en rad fördefinierade egenskaper och vapen måste besegra fienderna på specifika sätt och inom ett visst antal omgångar. Det finns inte särskilt många av dem, men de är ganska intressanta och bidrar till att man lär känna sina vapen och egenskaper riktigt väl på detta sätt.

Som jag sa i början skulle jag kategorisera People of Note som ett "rollspel light". I det här fallet betyder det egentligen bara att det fungerar som ett större rollspel, men det är inte alls lika djupt och det finns inte särskilt många statistikvärden, attacker eller uppdateringar av förmågor och liknande att hålla reda på - men de som finns fungerar riktigt bra. Det är dock konstigt att det nästan inte finns några defensiva möjligheter i stridssystemet, så man får helt enkelt bita ihop när det blir fiendens tur och de bestämmer sig för att slå dig i huvudet med en gitarr.

Handlingen drivs framåt genom en massa dialoger mellan Cadence och dem hon möter längs vägen, och röstskådespeleriet är ganska bra - särskilt den gamle rockmusikern Fret är verkligen välcastad. Utöver dessa dialoger berättas historien emellanåt också genom några ganska välkoreograferade musiknummer/musikuppträdanden, och de ger faktiskt spelet en nästan musikalkänsla ibland och de är riktigt bra. Du kan se ett exempel på ett av dessa precis här nedan.

Det leder oss vidare till soundtracket, som tillsammans med stridssystemet utgör själva kärnan i spelet. People of Note har ett riktigt lyckat soundtrack, och till skillnad från andra liknande spel där musiken också står i centrum finns det här många olika genrer representerade. Musiken håller en riktigt hög nivå, oavsett om det är pop, rock, elektronisk musik, rap eller country och western. Delar av soundtracket är för övrigt redan tillgängliga på Spotify i skrivande stund.

Slutligen har vi den visuella sidan, som är färgstark och riktigt snygg, och allt är utformat med en "musikalisk vinkel". Ett bra exempel är att det utanför en hiss finns ett stort skjutreglage som på ett mixerbord, som rör sig upp och ner tillsammans med hissen. Detta är bara ett enkelt exempel på att den visuella delen är riktigt genomtänkt, och detsamma kan sägas om de snygga menyerna.

People of Note är ett välfungerande litet rollspel. Ja, det kan verka ytligt och det måste man vara beredd på, men det musikaliska temat, som inte bara är en förpackning, smälter in i stridssystemet och det gör People of Note intressant. Medan de vanliga striderna kan bli lite enformiga med tiden, är bossstriderna både utmanande och spännande, eftersom varje boss har olika musikaliska förmågor.

Även om man inte är en inbiten rollspelsfantast kan People of Note vara ett trevligt, lättillgängligt och mysigt litet rollspel som försöker göra saker lite annorlunda genom att tillföra musikaliska förmågor till ett traditionellt rollspel - och om man köper in sig på den lite enkla premissen så fungerar det faktiskt.