MilitAnt

I Xibalba Studios sidscrollande plattformsshooter i 2,5D kontrollerar du en ensam soldatmyra som måste skydda hans koloni från andra insektnationer. Storyn låter oerhört simpel och det är den verkligen. Om du letar efter ett djupt och minnesvärt berättande är inte detta spelet du letar efter. Visst, du får en bild med några rader av text inför varje uppdrag men all action är väldigt rättfram; du ska döda varenda kryp du ser i den åtta banor långa kampanjen.

Det är en rätt omfattande uppgift, men din arsenal av vapen hjälper till en hel del. Till en början har du bara ett par vanliga pistoler men du tjänar in juveler när du hittar hemligheter och utför särskilda uppgifter. Dessa används för att köpa nya vapen. Hagelgevär, kulsprutor, värmesökande raketer, granatkastare, miniguns och elektricitetskjutande gevär är bara några av vapnen du kan köpa i spelet. Då du kan bära med dig upp till fyra vapen åt gången på varje uppdrag har du tillgång till en bred variation av kombinationer. Vill du gå helt Rantbo (ser du vad vi gjorde där?) och använda fyra granatkastare? Varsågod. Vår personliga favoritkombination var granatkastare, maskingevär, minigun och vapentorn. På detta sätt var vi beredda på allt.

Detta är för att du kommer möta allt mellan snabba, flygande getingar till långsamma men enorma skalbaggar. Vapnen varierar i hur mycket skada de gör, hur snabbt de skjuter, projektilhastighet och hur lätt de överhettar. Den sista faktorn är viktig i MilitAnt, då du har oändligt med ammunition men ju starkare ett vapen är desto snabbare överhettas de. När detta händer kommer de inte gå att använda för några sekunder. Därför är det en bra idé att lära sig hur många skott du har med varje given krutpåk, och hur länge de behöver svalka ner sig. Att bli ett vapen fattigare i en kämpig strid är inte rekommenderat, så du gör bäst i att hålla ett öga på värmemätaren på botten av skärmen.

Tyvärr förtar siktsystemet mycket av det roliga i spelet. Xibalba har valt att köra på ett väldigt oprecist och knepigt auto aim-system. På Playstation 4-versionen använder du höger spak för att välja din måltavla och detta är en enda röra, särskilt när du slåss mot fiender i en annan dimension än du befinner dig i. Fiender kommer dyka upp i förgrunden, mitten och bakgrunden så när du har en fiende i varje dimension är det väldigt svårt att fästa siktet på fienden du vill åt. Och som om inte det vore nog kommer ditt sikte ofta nollställas när du hoppar. Med tanke på att hoppandet är en av de bästa sätten att undvika att bli skjuten blir detta irriterande väldigt fort. Vi har tappat räkningen över hur många gånger vi har dött för att vi har skjutit på fel fiende eller för att vi skjutit rätt upp i luften på grund av det opålitliga autosiktet. Det blir inte riktigt ett problem under de två första nivåerna men senare är det definitivt jobbigt.

Autosiktet får också striderna att kännas repetitiva. Hitta ditt mål, hoppa vilt medan du skjuter, byt vapen, hitta ett nytt mål, repetera. Här finns hygglig variation av fiender men denna taktik fungerar på i princip allting. Förutom på vissa av bossarna, då.

Varje nivå låter dig slåss mot en eller två bossar. De känns väldigt olika allihop och kräver olika strategier. Vi har slagits med en jätteskalbagge som hade tre svaga punkter, en shogun-bagge som bara kunde skadas av närstridsattacker, en geting som skjuter raketer, en fjäril i en Gradius-doftande bana och några fler minnesvärda bossar däremellan. Vissa av dem kräver perfekt tajmade attacker, tålamod och omgivningsmedvetenhet. Bossarna står för en väldigt utmanande, men mestadels rättvis, aspekt av spelet.

Om du någonsin har spelat en 2D-plattformare vet du vad du har att förvänta dig sett till utmaningarna du kommer finna i MilitAnt. Hoppande på plattformar som rör sig i olika riktningar, navigerande av snurrande hjul över dödliga klyftor, vägghoppande mellan farliga spikar; dessa är bara några av grejerna du kommer behöva göra när du inte skjuter. De flesta av dess grejer är roliga att göra och är mestadels utmanande, men det finns ett stort problem - bilduppdateringen. Att ha en stabil bilduppdatering är jätteviktigt i ett spel som det här och vi har slösat bort flera timmar på att upptäcka vad en instabil sådan leder till i MilitAnt. Knapptryckningar som helt enkelt inte registreras är det absolut värsta. Varje nivå tar ungefär femton till tjugo minuter att spela igenom men förbered dig på att förlora timmar på den fjärde och den sista nivån då den undermåliga bilduppdateringen gör så att du faller till din död. Det är bara helt oförlåtligt i en plattformare som ger dig väldigt lite rum för misstag.

Den här typen av spel är väldigt populär bland så kallade indiestudios och MilitAnt gör väldigt lite för att särskilja sig från liknande spel. Att bli påtvingad dess kassa autosikte eliminerar mycket av det roliga från vad som annars har en del goda idéer. Att kombinera fyra säregna vapen hade varit kanon om siktet hade känts bättre. Som det är nu kommer det bara bli väldigt enformigt då det är mer tur än skicklighet som avgör vad som händer i många av fiendekonfrontationerna. Bosstriderna gör sitt för att hålla spelet fräscht då de kräver mer av spelaren men det är inte tillräckligt för att höja spelet till några särskilda höjder.

Det samma kan sägas om plattformandet. MilitAnt gör ingenting nytt sett till utmaningen men gör ändå ett hyfsat jobb i att utmana dig på olika sätt. Tyvärr inbegriper de utmaningarna att ständigt fajtas med den instabila bilduppdateringen. Vårt blod kokade av frustrationen efter att spelet vid flera tillfällen helt enkelt vägrade samarbeta. Om du har ett helgons tålamod och är villig att bortse från dess enerverande tillkortakommanden kan MilitAnt vara värt det låga priset som det säljs för. Annars är inte den här myran värt varken din tid eller dina pengar.