Metal Gear Solid: Portable Ops

Var sak har sin tid och bärbara spel har sommaren. Så är det bara. Tänk dig själv, det är juli, det är sol och det är växthuseffektstekigt i luften. Inte kan du då sitta inne och uggla i din luftkonditionerade, stationära ensamhet? Nej, just det. Du vill ut och uggla i skuggan i sällskap av en bärbar kamrat. För det är sånt man gör på sommaren. Spelar sommarspel. För mig var förra årets odiskutabla sommarspel New Super Mario Bros, även om Loco Roco kvalade in som god tvåa. En perfekt blandning av lättillgänglighet och djup gjorde Mario till min trogna följeslagare såväl på tåg som filt.

Men ett år har gott, vintern har passerat och polygonmustasch tvådeplattformar känns bara såå 2006. I år är det istället kamouflage, spionage och UMD-kassett som gäller, allt enligt Konamis väderprognos. Eller? Jag är hälsosamt skeptisk till alla dessa tredimensionella actiontitlar till Playstation 2 som speltillverkare envisas med att trycka ned i illasittande bärbar kostym. Det luktar krasst vinstintresse, lata laddningstider och fundamental avsaknad av analoga spakar (och nej, den "den svarta bröstvårtan" räknas inte som substitut).

Därav att jag spontant inte hoppade högt av ekvationen Metal Gear Solid och PSP. Jag menar stor, bombastisk smygaraction och liten, bärbar konsol? Njae. Första intrycket bekräftade också den uppfattningen. I ett yrvaket försök att utnyttja vårvärmen hade jag och PSP nämligen slagit oss ned i solen. Det är maj, det är solvarmt vårtak och jag ser inte ett piss. Spelvärldens glassigaste skärm visst, men Metal Gear Solid: Portable Ops dova färgskala i kombination med PSP:ns klarblanka yta omöjliggör all form av utomhusspelande. PSP-Världen: 0-1.

Nytt försök, denna gång inomhus, på säkert avstånd från alla solstrålar, och den svartblanka skärmen går från att visa min egen spegelbild till en läckert modellerad Naked Snake. Eller Big Boss, som de flesta envisas med att kalla honom. Metal Gear Solid: Portable Ops utspelar sig nämligen några år efter Metal Gear Solid 3: Snake Eater och fyller i vad som hände med Snake efter kalabaliken i Grosnyj Grad och hur Foxhound egentligen bildades.

Spelmässigt har Konami gjort sitt bästa för att tänka till och anpassa sig efter formatet. Det innebär att spelvärlden är uppdelad i olika banor med tydligt utmärkta mål, istället för att sitta ihop i en enda sömlös omgivning. Tråkigt kanske du säger, men också väldigt välbehövligt. Strukturen med tydligt avgränsade småuppdrag gör nämligen att det går att få ut någonting av Portable Ops, även om du bara har en tågresa på tio minuter till ditt förfogande. I kombination med ytterst humana laddningstider måste jag applådera ett av de mest bärbara spelen i maskinens historia. Världen - PSP: 1-1.

Grundmekaniken i smygandet är detsamma och den spelarstyrda tredjepersonskameran från Subsistence är intakt, även om den förvisats till styrkorset. Det stora tillägget är att Snake tidigt i spelet bestämmer för att han "måste fånga alla!". Pokémon, kanske du tänker och då är du rätt nära. Den gamle ensamvargen har nämligen blivit lagspelare och börjar, tillsammans med sin nyfunna kompanjon Roy Campbell att omvända soldaterna på den ryska missilbasen. Du kan släpa knockade fiender tillbaka till din lastbil och på så sätt "övertala" dem att gå över till er sida. Karaktärer som du förfogar över (ett hundratal allt som allt) kan sedan placeras ut innan uppdrag, antingen för att fixa fram hemlig information, forska fram ny utrustning eller hela ditt team. Du kan även välja att ta med dem ut på uppdrag och kan då växla mellan olika karaktärer allt efter vad situationen kräver.

Lägg till ett flerspelarläge liknande det i Metal Gear Solid 3: Subsistence, ett klassiskt Kojima-doftande narrativ (om än något bantat denna gång) och den alltid lika bajsnödiga David Hayter som Snake, och du får en ytterst kompetent, bärbar smygupplevelse. Ja, PSP är faktiskt nära att trycka in ett ledningsmål på övertid. En lite stel spelkontroll och repetetiv uppdragsdesign låter dock resultatet PSP-Världen stanna på oavgjort. Portable Ops klarar sig undan med hedern klart i behåll, men skulle jag bara få välja ett smygarspel att ta med mig ut i sommar skulle det nog ändå bli det klassiska Metal Gear Solid till Game Boy Color.