Halo: Combat Evolved

Året var 2001. Microsofts konsolexklusiva spel dundrade in på Xbox som ju var nytt på den tiden. Man drämde till med betyg varav många var toppbetyg från IGN till Gamespot. Och du blir inte förvånad efter att ha läst denna recension där jag förklarar varför Bungie lyfte som en raket av detta spel.

INNAN VI GÅR IN PÅ RECENSIONEN SKA JAG BARA SÄGA ATT JAG HELA TIDEN TALAR SOM OM ÅRET VAR JUST 2001 OCH INTE 2009.

Spelet börjar på rymdskeppet "The Pillar of Autumn". Man ser lite av interiören för att sedan se ett rum med en massa sömntuber varav en av dessa ska öppnas. I just den tuben sover en genetisk förbättrad man i grön stridsrustning vars namn är John. Han är den 117:e och sista överlevande spartanen(i ett enormt projekt kidnappade den amerikanska regeringen överbegåvade barn, förbättrade de genetiskt och gav de gröna stridsrustningar. De kallas för Spartans). Han kallas också för Master Chief efter sin rang Petty Master Chief Officer. Han är tillkallad av kaptenen i bryggan.

Du möter upp med honom till slut men under mötet anfaller rymdvarelser som visar sig kallas Covenant och Covenant består av ett antal raser. Pillar Of Autumn blir beskjuten och du måste snabbt bege dig till flyktkapslarna för att ta dig därifrån och döda alla som står i vägen för dig.

Du lyckas med nöd och näppe och ni siktar på att landa på en mystisk planet formad som en ring. Det gör ni men ni kraschar och bara du överlevde. Master Chief är nu på en mystisk plats med växter, träd, berg och hav. Här börjar äventyret med att ta reda på hemligheterna med planeten vilket också intresserar Covenants...

Egentligen låter detta som ett vanligt spel. Men Halo är det första spelet med spelkontroll i PC-nivå för med de två spakarna på kontrollen kan båda separat användas för att gå och kolla runtomkring dig. Och grafiken var otroligt magnifik. Gräset var gräs och sköt du på någon så blödde han.

Och visst var det en stor känsla att strax efter kraschlandningen få ratta en bil med stativmonterad kulspruta! För fordon i FPS var en dröm på den tiden. I spelet introducerades spelvärlden även för automatisk återupplivning då Master Chiefs rustning kan regenerera skador med sin inbyggda sköld. På så sätt blirförbannad på att man har för lite hälsa och inte kan komma fram men som tur är finns det fyra svårighetsgrader så utmaning finns absolut(den sista är ENBART för proffs). Och miljöerna är jättestora, något som för sin tid var imponerande.

Detta spel är bland det bästa som finns för genren än idag. Och framförallt sista banan är grymt kul att spela(du förstår varför när du spelar det).

Missa för allt i världen aldrig det här spelet!