Killzone 2

Det vackraste och mest jämnbruna konsolspelet någonsin? Utan tvekan.

Petter överdrev inte när han sa att detta är vackert. För vrålsnyggt, det är Killzone 2. Det är som att kolla på en mycket våldsam vuxenfilm av Pixar Studios. Detta från ett förstapersonsperspektiv där förintelse och stoft är allt man ser. Men jösses, vilken iögonfallande förintelse det är att skåda sen.

När man väl kommer över den innitiala chocken av det visuella himmelriket Guerilla konstruerat, så inser man också snabbt att Killzone 2 är ett ganska så traditionellt actionspel. Geurilla har lyckats skapa ett grafiskt mästerverk men ett som också är kul att spela, något som inte alls kunde sägas om Killzone (1). Men Killzone 2 är kul, riktigt kul.

Vapnen känns råa, slitna och tunga och jag känner mig ständigt utsatt, nästan alltid befinande mitt i krigets centrum. Avskuren och utelämnad. Utan trygghet, helt näck i Helgast mörka värld. Utrustad till tänderna med det senaste inom framtida vapenindustrins livssläckare, sprider jag regn av eld och lågor överallt, men hela tiden med rädslan över mig.

Helgast-truppen är orädd och stryktålig. De äter mina skott och spottar ut de hånfullt tillbaka mot mig. Inte ens granatgeväret garanterar att dessa biter i gräset och vill man verkligen försäkra sig om att jäkeln inte står kvar på bena får man springa fram och avsluta ärendet på närahåll med kniven.

Att fienderna är bullet sponges är något jag i normala fall skulle reta upp mig ordentligt på men Geurilla får det att fungera. Detta eftersom fiendens smärtreaktioner känns verkliga. Några välplacerade huvudskott från mitt maskingevär och de faller döda. I andra spel kan det stundtals kännas som att man är i krig med en armé av ilskna, kokain-påverkade Tony Montanas, stenhöga, gapandes: "I'm still standing here!", vilket sällan upphör irritera. Här blir det mer trevligt att öppna nya lufthåll i en rödögd Helgast-infanterist.

En sak blir smått förödande dock (trots att det egentligen inte handlar om spelet i sig). Visserligen en subjektiv punkt men har verkligen bara jättesvårt för Dualshock-handkontrollen och mer specifikt då - för den totalt obefintliga precisionen i dess styrspakar. Speldosan är måhända kanske inte lika hopplöst bångstyrd som tidigare versioner men helst av allt så skulle jag bara vilja byta den till Microsofts märkbart bättre handkontroll.

Ljudet är imponerande. Grymt bra vapenljud för alla skjutpåkar. Stora explosioner gör att subwoofern studsdansar. Helgast-truperna låter fortfarande som att maskhjälmarna sitter åt för tajt runt luftstrupen, men det är en petitess. Svordommar och skrik hörs överallt, sen tystnar det. Musiken är kanske den absolut bästa jag hört i ett krigsspel någonsin.

Killzone 2 är ett mycket imponerande spel som verkligen får en att uppleva det bästa ur kontexten av ett digitalt låtsaskrig. Trots mindre brister är detta verkligen ett riktigt kul spel som är i stort behov av ett sammarbetsläge. Just split-screen tycks redan vara på sin väg via ett nedladdningsbart paket (enligt rykten), vilket gör att en till hopplöst sladdrig Dualshock 3-handkontroll måste inhandlas. Hoppas att det stämmer.

Grafik: 10
Ljud: 10
Spelbarhet: 9
Hållbarhet: 8