ovesmedbergs recension av Resident Evil 7: Biohazard - Gamereactor Sverige
Svenska
MEDLEMSRECENSION

Resident Evil 7: Biohazard

Spelad version PS4/PAL

Skräcken kommer hem!
Ett mystiskt meddelande leder dig till en olycksbådande herrgård ute på landet i Louisiana, USA. Faror lurar bland skuggorna i varje korridor och den galna familjen Baker är fast besluten att döda dig, att pussla ihop varje ledtråd och avslöja den avskyvärda sanningen kommer vara nyckeln för din kamp att levande fly därifrån. Kommer du överleva?

Du ikläder dig rollen som Ethan Winters som fått ett meddelande från sin fru Mia, vilken har varit försvunnen & antagits vara död i över tre år. Hon ber dig att åka till en övergiven plantage i Louisiana där hon hålls fången av en galen familj med efternamnet Baker. Ethan hoppar in i bilen och beger sig kvickt ner till amerikanska södern, men när han kommer fram visar sig allt vara allt annat än normalt. Mia beter sig konstigt, medlemmarna i familjen Baker är några riktigt läskiga lantisar och herrgården rymmer många hemliga skrymslen & vrån.

Capcom har återigen lyckats att förnya både sig själva & Resident Evil-serien. Förra gången det lyckades bra var med Resident Evil 4, som jag fortfarande anser vara det bästa spelet i serien, och här återfår serien sin forna glans efter att ha dalat ner i actionskräckens förlorade land i delarna 5 & 6. I Resident Evil 7 känns det som varje fiende kan vara din sista, det gäller att vara sparsam med din ammunition, intelligenta pussel är tillbaka, det är brist på förvaringsutrymme samt örter som kan mixas ihop är återigen på tapeten. Klassiska Resident Evil-varumärken!
Men den största förändringen, och vilken jag trodde skulle vara ett identitetsproblem, var skiftningen från tredjeperson- till förstapersonsvy. Detta funkar dock oerhört bra, förhöjer verkligen närvaron & skräcken samtidigt som de klassiska kännetecknen gör att det fortfarande känns som ett Resident Evil-spel, mycket mer än vad t ex Silent Hill 4: The Room gjorde när Konami ändrade perspektivet (vilket inte ens var i hela spelet).
Dock finns det en passage i spelet som inte känns lika helgjuten, men mer om det längre ner i texten.

Grafiken i Resident Evil 7 är väldigt läcker, fiendedesignen är fantasifull och herrgården är verkligen ett fint grafiskt bygge, ända nerifrån den mörka källaren, upp till den dragiga vinden. Även naturen ute i träskmarken är detaljerad & vacker, mellansekvenserna välgjorda och hade jag haft VR-möjligheter så hade jag nog vridit nacken ur led för att kunna se all skönhet från alla vinklar.
Den stora designmissen i mina ögon är båtbanan i den senare delen av spelet, då den generiska miljön med mörka korridorer & långtgående rör längst med taken får mig mer att tänka på F.E.A.R. än Resident Evil. Den lilla flickan man jagar hjälper heller föga till att bryta förvirringen.

Ljudet är toppklass och spelet har nominerats samt vunnit pris för bästa ljud & ljudeffekter. Det är verkligen stämningsfulla atmosfärer, musikstycken och skådespelarprestationer. Särskilt Jack Brand och Sara Coates imponerar på mig som de två överhuvudena i familjen Baker, och deras rolltolkningar av de skruvade karaktärerna roar kungligt, alltifrån den omtalade middagsbjudningen till respektive boss-strider med medföljande förvandlingar. Jag noterar också att både Sara & Jesse Pimentel (Lucas) har fått fortsatt förtroende i nya Resident Evil 8, som helt nya karaktärer men på dessa gamla, goda meriter föreställer jag mig.

Spelkontrollen har genomgått en lika stor renovering som mellan RE 3 & 4. Då var det fasta kameravinklar man rörde sig i, som blev tredjepersonsvy med sikte över axeln, men där man inte kunde gå och sikta samtidigt. Nu har det blivit förstapersonsperspektiv och man rör sig lika smidigt som i vilket Call of Duty eller Battlefield som helst. Det kan vara frustrerande när fiender kommer bakom dig, men ljudet hjälper till en del för att identifiera riktning. Med snabbvalsknappar på korset kan du kvickt byta vapen och det hela fungerade förvånansvärt smidigt i mitt tycke.
Ibland kom jag åt fel knapp när jag skulle skjuta och slösade en medicinflaska istället, men det får jag skylla på mina höga nivåer av stresshormoner.

Hållbarheten är helt okej för ett överlevnadsskräckspel av den här kalibern. Mellan 12-14 timmar höll jag på med huvudäventyret, det finns två olika slut att få och lite olika saker att samla, vilket ger ett högt omspelningsvärde. Jag kommer nog att återkomma till den här titeln någon gång för att hitta ännu fler hemligheter, antika pengar och förstöra små porslinsfigurer. Jag spelade även extrauppdraget Not a Hero som gav ytterligare 5-6 timmars speltid men att spela om det på högre svårighetsgrad är en alldeles för tuff uppgift för mig

Sammanfattningsvis: Capcom gör det igen! Genom att förändra sin Resident Evil-formel från tredjeperson- till förstapersonsperspektiv, genom att använda sig av klassiska attiraljer men framförallt genom att ånyo satsa på skräck istället för en adrenalinstinn actionhistoria med zombies, så känner man sig åter härligt utsatt & utelämnad, vilket gör genren skönt nervpirrande & läskig. Inte sedan det mästerliga Resident Evil 4 har serien mått så här bra och spelet är ett måste för alla skräckfans.

Medlemsrecensioner7
Samlat betyg: 7.5/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy