Resident Evil 4 (2004)

2005...

I'll never forget it...

It was that year I picked up a Gamereactor-magazine and saw Resident Evil 4 on the list over the worlds 100 best games ever.

I didn't give a crap. It probably sucked donkeyballs. But it was that time my dusty interest for games returned. Thanks to GR.

The old no-gaming-moviefreak-age was finished.

2 years have passed, sinced I picked up that magazine. I know collect games for my dear PS2 and found this cheap game about two months ago...

-Qué carajo estás haciendo aquí? Lárgate de aqui, cabrón!

Leon har ingen aning om vad mannen pratar om. Det är spanska gubben talar, men det lät inte speciellt samarbetsvilligt eller särskilt angemänt -med andra ord: den skabbiga och orakade mannen visste något, men dolde det.

Han ursäktar sig, med klara misstankar, medan han tar sig en titt på det missvårdade hemmet. Det stinker om matbordet och han tvivlar starkt på att det inte är "kockens specialitet" som ligger och doftar i grytan. Han hade alltid trott att det skulle se mysigt ut i skogsstugor, men just detta exemplar hade en osande stark skräckatmosfär. Mer som skräckfilmernas mest repeterade scenarion - stugan mitt ute i skogen, som under vilken minut som helst kunde komma att invaderas av någonting förfärligt.

Var låg staden egentligen? Huset var uråldrigt och misskött, nästan som om man hamnat i fattigaste delen av 1800-talets slut. Han såg en lastbil vid en trång väg genom skogen, vilket måste betyda att det finns någon sorts civilisation i närheten. Men var fanns hjärtat av staden? Var all folk i staden lika oförskämda här?

Det här kunde åtminstonde inte vara värre än hans första dag som polis i Racoon City, för ungefär 6 år sedan. Han spenderade hela sin första dag genom att skjuta sönder hjärnätande freaks, utan någon som helst löneförhöjning - inte ens lön för den delen heller.

Han blev dock glad som överlevde och fick ett annat och betydligt lugnare jobb som agent åt USA's president.

Hans uppdrag var nu att finna presidentens kidnappade dotter, som tros vara i närheten - att leta reda på någon tonårig skitunge är väl inte så svå...?

Plötsligt anfaller den lortige mannen honom med en lika lortig yxa. Han undviker hugget i sista sekund och tar fram pistolen.

Nu var det jävligt säkert att mannen visste något - folk som vet för mycket är kända för att elimineras så snabbt som möjligt.

Den stinkande mannen närmar sig Leon försiktigt, med yxan i handen.

- Freeze! I told you to freeze!

Mannen närmar sig alltmer. De röda ögonen lyste. Kan det vara en zombie...?

Leon Kennedy har inget annat val än att skjuta ner fienden. Han siktar på mannen med pistolens lasersikte. Och från och med de första dödliga skotten du avfyrar... är spelet igång.

Spelet som kommer få dig att gapa, spelet som kommer att höja din puls till vansinnighetsnivån, spelet som kommer att förvärras med nya plutoner ilskna fiender, spelet som kommer få dig att vilja svära på spanska...

... spelet som kommer att förgylla din spelstund med dussintals bossar, varierande miljöer, epik, vansinnigt vacker design, läckra animeringar, grymt underhållande dialog och helt fullkomligt oförglömmiga stunder.

Jo, det är sant. Allt det jag sade ovan. Det vi har att göra med här, kära läsare, är en av modern actionspels stora ögonblick - Resident Evil 4; ett förvånansvärt välgjort och episkt överlevar-spel, som kräver en tokig skjutfanatism, list och Ajax-tvättmedel (för du kommer antingen svetta ner eller skita ner kläderna av spelets skyhöga tempo och intensiva terror-ögonblick).

Jag är helt lyrisk angående RE4. Jag älskar det. Jag älskar det så mycket att jag vill ha våt sex med det.

Jag upptäckte Resident Evil 4, som sagt, för första gången i Gamereactors lista över världens 100 bästa spel, den första tidningen jag någonsin plockade upp. Det öppnade aldrig mitt intresse direkt; klyshiga Hollywood-historier om fanatisk maktbegär, kidnappade president-barn och de hederliga brorsorna blodigt våld & vapenfetischism tillsammans med kompisen american-hero tilltalade mig aldrig.

Jag ångrar det tankesättet. Grovt. Jag måste ha tänkt med arslet på den tiden - hur kunde jag? Hur kunde jag låta spelet vara där på spel-hyllan? Hur kunde jag låta den vara där, bara för att stpryn inte ryckte med mig?

Det var så illa gjort av mig, att jag snart kommer att hålla en rättegång om det och få något välförtjänt och hårt straff - det är fanimig värre än våldtänkt på ett barn.

Får hålla mig till recensionen nu...

Resident Evils handling är vid det här laget redan känd - Leon S. Kennedy får i uppdrag att hitta och ta tillbaka presidentens kidnappade dotter, vars kidnappare tros hålla till i en okänd del av Europa. Men det är inte så enkelt som det kanke låter - han hittar nämligen byn som Gud glömde.

Och inte nog med att den hemska byn ofta framkallar panikattacker - det blir bara värre för vaje minut.

Nya bossar, nya otäcka platser, nya kallingar - allt detta får du under fullständigt magiska 20 timmar och mer. Det här är verkligen spemagi.

Underbart spel som bara MÅSTE upplevas. Jag vill berätta så mycket mer från denna värld, jag vill berätta om alla vansinniga bossarna jag har stött på, jag vill berätta så mycket om de blandade känslorna man får, jag vill berätta så mycket om alla gudomliga (men ack, inte särskilt originella) karaktärerna, men det får jag ta någon annan dag.

Jag har redan återberättat inledningen av spelet och vill inte avslöja mer utan en drös med Spoiler-varningar.

Så jag fortsätter med den oviktiga, men obligatoriska delen då man radar upp de negativa delarna med PS2- versionen av spelet:

Slutet är sjukt ruttet och det kan vara lite styltigt i början att lära sig kontrollen till PS2-versionen. Det är kul att bönderna pratar spanska och svär på spanska, eftersom jag själv är spankstalande och förstår alla diskussioner till skillnad från andra spelare (suckers!)- men varför inte låta riktiga spanjorer göra de spanska rösterna åt exempelvis bönderna?

Låter ofta riktigt fult med överansträngd fult uttal.

Leon är ofta för långsam i knepiga situationer och jag gillar inte hans lugg.

But fuck that.

Spelmagi är spelmagi, punkt slut. Det är en fullblodig 10-poängare vi har att göra med här.
Plus att du får med en drös roliga mini-spel.

Avslutar denna flummiga recension med ett citat från spelet:

- My, that's a big thing you have...

__________________________________

Bild: Det jag gör med dig, om du inte spelar spelet...