Left 4 Dead

Lämnad för att dö.

Allt börjar så. Plötsligt om man nu kan utrycka sig så. Den första syn man får av spelet är en kort videosnutt som i stort sätt visar för spelaren vad som inträffat, och sedan så slutar allt med köttig action med hundratals zombies. Man kan inte riktigt tro att det är sant, men tro mig. Det är roligare än det ser ut. Ta rollen som en av de fyra överlevarna, och slakta hutlösa mängder zombies helst tillsammans med en polare, eller två. Eller helst tre. Eftersom spelet är ett lagspel, så måste man ständigt hålla ihop, se till att ingen behöver förblöda och sen se till att hjälpa varandra så mycket som möjligt.

Fast det beror helt på dig hur du vill ha det. Det finns spellägen för alla, och alla är i stort sätt olika på sitt sätt. Jag föredrar spellägerna "Survival" där det går ut på att försöka överleva så länge som möjligt från horder av blodtörstiga zombies. Se även till att vara förberedd innan man tillkallar zombiehorderna. Det andra spelläget som jag helst föredrar är vanliga "Kampanjen", och då inte enspelarläget som verkligen stinker när man kör själv. Upplevelsen är inte detsamma när man kör med datorstyrdaspelare. Allt känns stelt och rakt, och inte lika underhållande som när man kär tillsammans med kamrater. I kampanjen så går det ut på att försöka, tillsammans med sitt lag, ta sig till "Safe room" och där sedan fortsätta tills allt är över och man lyckas undkomma. Det blir aldrig för enformigt, då det aldrig blir för trist att slakta zombies.

De fyra överlevarna är alla lika charmiga på sitt sätt, och det spelar ingen roll vilken karaktär man får ta kontroll över. De alla fyra är väldigt olika också. Det finns den gamle krigsveteranen Bill, journalisten Zoey, den lika upphetsige och stressige Louis och motorcykelknutten Francis vars specialitet är att panga zombieskallar.

Spelets glädje för samarbete är stor, och atmonsfären är rysigt kuslig. Left 4 Dead kommer med många överraskningar under spelets gång, då zombies finns överallt. Och då inte vilka vanliga zombies som helst, utan det finns vissa zombies som är lite starkare än de vanliga zombierna. Jag skulle helst inte kalla dem för zombies, då de är mer åt mutant hållet. Just de här speciella infekterade kan förstöra för hela ditt lag, så se till att få ihjäl dem fort. När man minst anar det så kan en så kallad Hunter hoppa fram från ingenstans och börja riva på antingen dig eller någon kamrat. Eller så kan en Smoker försöka dra iväg dig med sin långa tunga. Men värst av allt är den enorma Tanken som tål riktigt mycket stryk, så se till att få ihjäl den först.

Just vid såna här tillfällen så känner man stressen i sig, och man försöker med allt man har att överleva. Jag är imponerad över hur välgjort och genomtänkt Left 4 Dead är, och just de stressigaste momenterna och den rysliga atmonsfären får till en grym spelupplevelse.

Designen för alla karaktärer och miljöer är skickligt gjorda, och spelet rakt igenom är tekniskt sätt härligt. Och det, perfekt kombinerat med suverän Co-Op. Det finns även spellägen där man får chansen att kontrollera tex. en Smoker eller en Hunter. Och det kan också bli intressant, då de infekterade ska försöka hindra överlevarna att nå sitt mål. Riktigt skoj och jag föredrar att ta kontrollen över just en Smoker. Med sin smidiga tunga, kan man dra åt sig överlevare som halkat efter, och försöker överleva helt ensam. Då är det perfekt läge att ha ihjäl den så snabbt som möjligt.

Det finns även rätt kusliga partier i Left 4 Dead, trots att spelets gener är Action, så skapas ändå en ruggig känsla särskilt när man närmat sig en Witch. Hör du på någon som gråter, undvik den och släck vapnets lampa annars är du dödens. Försök bara pasera, för man ska aldrig jävlas med en Witch. Det är alltid natt i Left 4 Dead, så förvänta dig att ha din lampa tänd ständigt. Du ska försöka ta dig igenom mörkret i flera olika platser. Den officiella första nivån som bär namnet "No Mercy" går ut på att man ska försöka ta sig upp i ett sjukhus och därifrån försöka undkomma. Det finns alltid en utväg, men frågan är att om du kommer någonsin nå den? Och speciellt om du väljer att spela på den svåraste svårighetsgraden. Då blir det allt en utmaning, vilket det oftast är när du ständigt omringas av galna köttätande zombies.

Det är inte jätte klart om hur infektionen egentligen började. Allt man får reda på är att en infektion hade brytit ut, men sen inget mer. Det är hela mystiken med allt, dock så hinner man inte fundera så speciellt mycket över det då man spenderar exakt all sin tid åt att skjuta zombies. Det händer ofta att en speciell infekterad kommer fram, och då menar jag ofta. Förutom Tanken, Witchen, Huntern och Smokern så finns det en fet snubbe som har en skum vana att ständigt spy på dig, vilket gör att zombies attraheras av det, och kommer mot dig. Denna kallas för Boomer, och jag rekommenderar att försöka smälla den från längre avstånd för att undvika att få dig nerspyad.

Miljöerna varierar väldigt mycket, och det är bra. I första taget så förväntar man sig att endast befinna sig i en storstad, men sen visar det sig att man kan även härja runt i bondgårdar, kyrkor och till och med runt i kloakerna. Och stämningen är alltid detsamma. Ibland kusligt tyst, men i nästa sekund så bryter helvetet ut. Spelet är fortfarande inte ett hjärndött skjutande då karaktärerna är starka, och deras kamp för överlevnad är minst sagt intressant. Förvänta dig inte tröga, trista karaktärer nej. Vad jag menade med starka var att deras personlighet och reaktioner har en bra koppling. Speciellt deras reaktioner är löjligt uppenbara men samtidigt självklara. När det dyker upp en Tank så ryter någon av karaktärerna att ta skydd eller något liknande.

Under spelets gång så får man försöka vänja sig med de vapen som finns, eftersom det finns väldigt lite vapen att välja mellan, vilket blir en aning upprepande efter ett tag. Men oftast så behöver man inte byta vapen, om man känner för att just det vapen du har passar dig. Men det händer att ammuntionen tar slut, och då finns det endast pistoler kvar att använda. Och det är nästan löjligt hur värdelösa pistolerna är, man får aldrig någon riktigt smidigt känsla med dem utan man bara skjuter och hoppas på att zombierna ska dö så snabbt som möjligt. Det positiva är att pistolernas ammuntionen aldrig tar slut, och att det finns andra hjälpmedel man kan använda istället för handvapen. Det finns bland annat en granat som väcker zombiernas uppmärksamhet, så de följer efter den. Tills den sprängs då, naturligtvis.

Left 4 Dead är ett väldigt bra Co-Op spel som jag personligen rekommenderar, då man kan ha ganska kul med spelet så länge man aldrig tröttnar på zombies och ständig action. Variationen är läcker samt atmonfären som jag uppskattar minst lika mycket. Vad jag saknar är bland annat vapenarsenalen som är ganska klen. Vi får tyvärr inte många vapen att slåss med, men man vänjer sig ändå med de vapen som finns. Men som sagt, om du är ute efter cool action med tusentals zombies. Då rekommenderar jag Left 4 Dead åt dig. _Cpt. Price

Sammanfattning:
Left 4 Dead är en härlig Co-Op upplevelse som jag rekommenderar för de som är intresserade av intressant lagbaseratspel, med underbara miljöer och härlig variation.

Testad version: PC

[Grafik]: 8
[Ljud]: 8
[Spelbarhet]: 8
[Hållbarhet]: 8

[Slutbetyg] 8,0

[Plus]: Snygg grafik och design, massor av zombies, grym Co-Op, bra variation, kusligt ljud, härlig atmonsfär.

[Minus]: Klent med vapen, enformigt enspelarläge.