The Chronicles of Riddick: Assault on Dark Athena

Amiga gör en uppföljare till en stor hit från 2004! Fast blir uppföljaren lika bra?...

Spelet är lika gammalt som killzone 2. Blev tydligen väldigt populärt hos GR men för mig blev det ett spel jag snabbt glömde bort. Titlar som Killzone 2 och Street Fighter 4 kom före. Och när jag tänker efter var det nog lika bra att jag inte köpt det för fullpris. Jag körde heller aldrig igenom första spelet för ett par år sedan. Så dealen om 2 spel i 1 (Buther Bay i HD och bättre grafik) låter rätt bra för den som inte körde igenom mästerverket.

Assault on Dark Athena tar sin början strax efter buther bay. I början av spelet finns en 2
"intro bana" som lär dig de flesta kontrollerna. Spelet utspelar sig på Dark Athena och kretsar kring dess besättning. Kepten Revas, en rymdgangster plundrar städer och världar med sin grymma besättning (påminner det om pirater eller). Du kommer in i bilden då Riddick och hans "vän" Johns ligger nedsövda i sina sömnkapslar i deras rymdskepp kommer i vägen för Dark Athena och blir fångatagna. Inte Riddick förståss... Därifrån utgår spelet på att i princip smyga och banka skiten ur besättningen.

Det första man lägger märke till är kontrollen som vid vissa tillfällen känns trög. Dina vapen väljer du med en meny som påminner om Bioshocks vapen/plasmid-meny. Till skillnad från bioshock så stannar inte allt omkring så att du kan lugnt plocka fram ditt vapen utan risken att bli dödad. För att förhindra situationer där du exempelvis står framför en finde och laddar ut all ammo och inte hinner byta vapen så finns en "snabb-val" med en knapp mellan 2 vapen. Menyn för vapnen är för övrigt kass eftersom den är mycket seg att byta vapen på.

Likaså rör sig gubben som menyn. Det blir ofta ett problem. Dessutom så är inte kontrollen vidare skön för övrigt och en CoD liknande styrning hade passat bättre för det här spelet.

Spelet känns föråldrat pg av hälsosystemet. Din hälsomätare är 4 kvadrater i det vänstra hörnet. Blir du av med en kan du fylla på vid en helathstation. Dock max fyra gånger för varje. För att det inte ska bli för svårt finns det vissa maskiner som kan utöka hälsan med en extra kvadrat. Många av dessa är dock inte så lätta att hitta.

Stealtsystemet är rätt okej. I slutet av spelet blir det dock ganska onödigt Då man bara går runt och köttar. Vissa fiender är dock irreterande bra på att hitta dig. Där kommer i in på nästa stycket: Fiender.

Huvudfienden i spelet är "Drones". De är som fjärrstyrda zombier som strävar omkring och skriker så där lagom läskigt ibland. Den enda intressanta storyn i spelet kretsar kring dem så tänker inte berätta mer om dem utom att de är ganska jobbiga eftersom de finns i stora antal. Dessa byts ut mot vanlig besättning i spelet slutskede men kommer tillbaks igen. En gammal och lita irreterande små boss är mehcs som från förra spelet. Den första är som en liten boss som kommer tillbaka i större antal. En ganska tråkig bossfight då denne bara är något starkare och tåligare än andra fiender.

Bossarna är inget vidare. De är precis som den första mechen. Segaste är en drone som kräver något utav en plattform/hack n slash-aktig version att klå. Det låter bättre än det faktiskt är.

Grafiskt sett så är detta mycket snyggt spel på alla sätt utom miljön som är mycket utjatad. Amiga tycks ha koncentrerat sig på grått och svart (?) som färgläggning till nästan allt. Som sagt så är miljön inget vidare. Det finns många stora och kantiga rum med enbart ett stycke lådor som detalj och dom finns där för spelets tekniska skäl.

Ljudet behöver lite arbete. Antalet repliker är få och musiken är ganska död (om den ens finns). Har även varit med om en del ljud-lagg. Dock fär Vin Diesels röst vilket höjer betyget lite.

Måste även passa på och säga att spelet är aningen monotomt då man bara springer och sjkuter gubbar som står i vägen. Som för att göra spelet svårare lägger de till småbossar som inte riktigt ger balans i spelet. Så ser spelet egentligen ut tills det plötsligt slutar efter ungefär 7 timmars speltid. Helt okej speltid dock.

Onlineläget är utav värsta slaget. Helt onödigt inklämt egentligen. Det finns dock många spellägen och anpassningar. Dessutom kan man välja vad man vill hosta och vilka som får vara med. Perfekt för trophy-boosters om bortsett från 10 000 kills trophyn och 1000 segrar. De som letar efter enkla trophys kan nog utesluta det här spelet. Spelets onlinedel är för övrigt helt utdöd. I princip är max antal online samtidigt 3 stycken spelare bortsett från trophy boosters som du ändå inte kan spela med om du inte redan känner dem. Ibland undrar jag dessutom varför alla figurer ser ut som unreal gubbar utan hjälm och sådant.

I slutändan är det här som min recension utav bioshock 2 fast utan en väldigt modernare uppföljare. Det finns nog en anledning till vafrör du kan hitta det här för under 200kr på begagnat hyllan. Det är bara upp till dig att bestämma sig för ifall det är värt att kasta bort 180kr på ett i princip drygt spel. Detta kunde blivit bättre om allt inte kändes dött och var sladdrigt.

Grafik: 8/10
Ljud: 5/10
Kontroll: 5/10
Hållbarhet: 7/10
Online: 3/10
Roligthet (?): 6/10
Bossar: 2/10