Star Wars: The Force Unleashed

Jag är ett stort fan av Star Wars. Udda nog gillar jag de tre nya filmerna bättre än de gamla. Spelmässigt har jag dock inte spelat mycket Star Wars. Jag har Episode 1 - Racer till N64 som favorit innan jag köpte The Force Unleashed. I övrigt har jag bara spelat en bana på Rogue Squadron till Game Cube och en halv bana på Knights of the old Republic till Xbox. Inte så mycket av de hundratals Star Warsspel som finns. Nu är kanske inte så många av dem bra heller. Många är utgivna bara tack vare licensen. The Force Uleashed har dock kvaliteter som gör det till ett riktigt spel som inte bara säljer pga filmlicensen. Dock underlättar det om du är bekant med Star Wars-universumet om du ska gilla spelet.

Den första banan får du spela som Darth Vader. Det är kul att bara känna på vad kraften kan göra när du i stort sett är odödlig och kan röja wookies som om de var gjorda av papper. Vader hittar en ung Jedi som han beslutar att göra till sin egen lärling. Handlingen hoppar fram några år och du antar rollen som den unga lärligen. Direkt har du ganska stora kunskaper inom Kraften. Du kan lyfta upp föremål eller fiender och kasta iväg dem, du kan knuffa iväg dem med en tryckvåg eller så kan du skjuta strömladdningar ur händerna. Dessutom har du naturligtvis din ljussabel.

När spelet går vidare lär du dig fler specialattacker. Spel med levlingssystem känns ofta tillfredställande och det känns verkligen som att du bekräftar kraften ju längre du kommer i spelet. Faktum är att jag knappt kan minnas att jag haft så roligt när jag spelat något spel som när jag röjer bland stormtroopers med min Jedi. Kontrollen är kanske inte hundraprocentig alltid. Särskilt telekinesin när man använder kraften för att lyfta och flytta runt saker känns lite bångstyrig ibland. Det är nästan så man vill ha en Wii-mote eller PS Move-kontroll för att ha full tredimensionell kontroll! Men just variationen mellan de fyra olika anfallsteknikerna ger ett djup i slagsmålen som enligt min mening gör det betydligt roligare att spela än first player shooters, där man bara skjuter folk.

För att bidra ytterligare med Star Wars-känslan tillkommer John Williams-musik, manus av George Lucas och ypperligt röstskådespeleri. När jag väl spelar är jag fast i Star Wars-universumet.

Därför är det lite synd att spelet innehåller några buggar. Jag märkte inget på de första tio banorna. Men mot slutet av spelet har jag sett ställen där jag fastnar i en vägg och bara ser fruktansvärda grön-rosa matriser. En annan sak jag stör mig på i spelet är bossarna. Inte en enda boss jag mött så här långt har hållt en godkänd svårighetsgrad. Jämfört med stormtroopers och vanliga fiender är de första bossarna 100 gånger svårare. Ibland känns det som mashande på knapparna ger exakt samma resultat som att försöka använda en långsammare strategi med försvar och stötanfall. Efter 4 bossar kommer dock några banor utan egentlig boss utan en fiende som bara känns som en vanlig fiende så jag blir förvånad över att jag klarat banan när jag klarat "bossen". Just nu har jag fastnat på Darth Vader som är den svåraste bossen jag mött hittills. Eftersom han är med i första filmen vet jag ju också att jag inte kommer kunna döda honom...