Like a Dragon: Pirate Yakuza in Hawaii

När Ryu ga Gotoku Studio utannonserade att de jobbade på en Like a Dragon-titel som ingen förväntar sig och som i princip skulle blåsa oss av stolen började spekulationerna. Onlinerollspel? Fighting? Mobilspel? Jag hoppades lite i hemlighet på ett Singstar: Like a Dragon så jag kunde vråla ut "Baka Mitai!!" i lägenheten. Resultatet var inget av detta.

Vad vi istället blir bjudna på är ett piratäventyr med den passande enögda yakuzan Goro Majima. Han har ju redan en ögonlapp, så varför inte? Det börjar med att han spolas upp på en yttepytteliten ö kallad Rich Island, inte tack vare dess rikedomar utan efter personen som först bosatte sig där. Därefter plockar RGG Studio en sida rakt ut ur "JRPG-guiden 1.0" och ger honom en minnesförlust. Han vet inte vem han är, vem någon annan är eller vad som har hänt. Detta är så klart ett klassiskt berättarverktyg för att kunna låsa upp minnen som annars bara hade kunnat sägas rakt ut av karaktären.

Delar av den icke så rika Rich-familjen bor kvar på ön, som är nära både Nele Island och Honolulu från Like a Dragon: Infinite Wealth, och det är fadern och sonen som vi introduceras till, vilka också kommer bli kompanjoner och en viktig del av berättelsen. Plus att vi får bekanta oss med en bäbistiger som lämpligt nog har döpts till Goro. Denna lilla bitglada parvel blir en sidekick och hjälper till i strider. Det går dessutom att utsmycka tigern med bland annat en pirathatt. Tio av tio i betyg! Tyvärr är berättelsen inte en av spelets starka sidor. Den är uppdelar i olika portioner där Rich-dramat är en, ta reda på sanningen vad Majima gjorde i området och vad detta har att göra med att det nu återigen händer grejer på Nele Island.

Det har gått sisådär ett halvår sedan slutet på Like a Dragon: Infinite Wealth och yakuza har flockats till ön där kultledaren Bryce Fairchild besegrades av Ichiban. Hans Palekana-medlemmar har dock inte lämnat ön, och det är inte bara för att de är väldigt hängivna till deras tro. Det finns en hemlighet där och den kopplas till vårt piratäventyr. Majima leker nämligen inte bara pirat, han blir en på riktigt. Efter att ha kommit över ett piratskepp väljer han att anamma rollen helt, för med minnesförlust finns det inget bättre att göra för tillfället. Detta leder till att han har två olika sorters fightingstilar, där utvecklarna valt att gå tillbaka till de klassiska actionstriderna från Yakuza-serien istället för de turbaserade striderna som följde med Ichibans inträde som huvudperson.

Han har kvar sin klassiska yakuzastil "Mad Dog" där han svingar sin kniv hejvilt och som är den snabbare stilen av de två. Men när hatten åker på, om du väljer att byta stil, har han istället två svärd, och senare en pickadoll och en gripkrok i "Sea Dog"-stilen. Dessa ger större rörelser som kan vara bättre när det är mer än en fiende. Kontrollmässigt är det precis vad du kommer ihåg från tidigare spel med snabba knapptryck för att bygga upp kombinationer och bara mata på med attacker tills motståndaren nog ångrar sina beslut. Medan jag nu föredrar stridssystemet som används i Like a Dragon-serien har jag inget emot att spinoffs ger oss denna typ.

Hade det inte varit för bytet av stridssystem hade jag nog kunnat tro att detta var tänkt som nedladdningsbart material till Infinite Wealth innan de gjorde det till en egen titel. Vi vet att Like a Dragon Gaiden: The Man Who Erased His Name var tänkt att DLC, men blev också ett eget spel. Pirate Yakuza in Hawaii hämtar nämligen väldigt mycket från just det spelet. Mycket av tiden spenderas på Honolulu, där hela kartan minus några inomhusmiljöer, finns med från Infinite Wealth. Mängder av karaktärer återkommer och Revolve Bar är en viktig del av berättelsen. Från ett berättarperspektiv är det så klart inte konstigt att karaktärer som Julie från Julie's Gearworks och mannen som fotar "weirdos" från bussen är kvar i stan sex månader senare, men det känns som att de klippt ut för mycket bara för att fylla spelets tid och storlek. De flesta minispelen finns också kvar.

Där spelet skiner är underhållningsvärdet. Karaktärsutbudet, och deras personligheter, är som vanligt för den här serien utmärkt. Det finns så mycket att göra även utanför berättelsen att timmarna bara seglar förbi. Folk ska rekryteras till piratgänget, där vissa bara behöver besegras i strid medan andra kräver att en hel sidoberättelse klaras av. Dessa bemannar sedan skeppet där fyra hanterar kanonerna på vardera sida skeppet och två sköter maskingeväret. Ytterligare 15 kan väljas ut för att följa med på strider när du bordar ett annat skepp. Det känns verkligen som storskaliga piratslagsmål som kryddats med Yakuza-peppar. Något Assassin's Creed IV: Black Flag är det givetvis inte, men det är ändå underhållande. Du kan byta ut kanonerna som eldkastare eller laserkanoner och istället för ett maskingevär går det att bygga ett gevär som skjuter kokosnötter. Lägg därtill att skeppets utseende går att ändras från allt från rosa animetjejer som pryder sidan till en galjongsfigur i form av en massagestav till kamouflagemönstrade segel. Jag älskar att Like a Dragon/Yakuza-serien aldrig tar sig själva för seriöst.

Skeppsstriderna är också en stor del av när berättelsen flyter in i Madlantis, en sorts Las Vegas för pirater, bovar, och annat pack. Givetvis inne i en grotta och fyllda med förstörda skepp som blivit till byggnader. Det här är hubben för diverse minispel som golf och baseboll, men också spelets coliseum. Här är det inte gladiatorer och sand, här är det skepp och vatten som gäller. Reglerna är enkla: Sänk motståndarskeppet eller bli hajmat. Undvik kanoner och fyra av dina egna. Det går också att släppa rodret och springa runt fritt på deck och skjuta raketgevär eller ta över en fallen kamrats kanon. Givetvis finns det en liten sidoberättelse där man ska jobba sig hela vägen upp till mästare.

När jag väl är ute på havet igen är spelområdet kanske inte så stort som jag hade önskat mig. Det är istället för ett stort hav uppdelat i mindre sektioner. Dessa består av fiendeskepp, fyrar som fungerar som säkra områden, och öar med skatter på. För vad vore ett piratäventyr utan skatter? Åk till en ö och besegra vilka fulingar som nu har bestämt sig för att bosätta sig där och få en skattkista i slutet. Vissa innehåller ringar, vilka ger olika egenskapsbuffar för Majima. Upp till tio ringar, ett för varje finger, går att använda. Har du tur kan du också hitta ett av fyra magiska, mörka musikintrument. När specialattacksmätaren fylls upp kan du spela på ett av dessa och havets varelser dyker upp för att attackera fienderna.

Like a Dragon: Pirate Yakuza in Hawaii är varken Assassin's Creed IV: Black Flag, Skull & Bones, eller Sea of Thieves. Det är inte ens Sid Meier's Pirates. Och det försöker det inte ens vara. Detta är ett Like a Dragon/Yakuza-spel med mycket charm, rolig dialog, och en uppsjö av saker att göra. Det råkar dessutom också ha ett pirattema som bara bygger ut upplevelsen med nya saker som serien inte sett tidigare. Det är sådana här spinoffs som håller en spelserie vid liv medan vi väntar på nästa spel. Hade detta kunnat vara DLC istället? Utan tvekan. Men nu är det ett fristående spel istället, och ett väldigt underhållande sådant.