Nu har det gått fyra år sedan vi packade upp våra Wii-maskiner och det bundlade spelet Wii Sports. Spelet i fråga kom att bli det mest sålda någonsin (att det följde med konsolen gjorde förstås sitt) och konkurrenterna blev gröna av avund. När jag öppnar upp min Kinect följer Kinect Adventures (och inte Kinect Sports) med - spelet som ska visa vad den nya teknologin går för.
Kinect Adventures består av fem minispel, varav alla går att spelas av två personer samtidigt. Antingen hoppar du direkt in i spelen i ett Free Play-läge, eller så ger du dig på Adventure-läget, där du gör resor över en karta och spelar spelen i bestämd ordning. Överlag är det en ganska splittrad samling, både rent innehållsmässigt och vad gäller underhållningsvärde. I ena stunden befinner jag mig i en gummiflotte, i den andra i en gravitationslös kammare. Nåväl, omväxling förnöjer, inte sant?
Vi kan börja med gummiflotten och minispelet River Rush, Kinect Adventures bästa i min mening. Här ska du själv eller du och en vän forsränna nerför vilda vattendrag och samla spelets valuta - poletter med "A". Du svänger genom att luta dig åt endera håll och med ett skutt hoppar även flotten. Ett hopp innan en ramp, eller mitt i luften kan även ge en rejäl boost till hela ekipaget.
Tempot i River Rush är högt, omgivningarna fina och framförallt är det kul för två spelare. Eftersom floden förgrenar sig krävs en del kommunikation och samarbete mellan dig och din vän, och det kan bli komiskt när detta brister och ni lutar åt varsitt håll och kör rakt in i en klippvägg. Vid dessa tillfällen glömmer man nästan den rätt tröga responsen i hopp och svängar och den fördröjning som tycks hemsöka alla Kinect-spel.
Rallyball är det Arkanoid-liknande minispelet där du viftar armar och ben för att studsa en boll mot rörliga block i slutet av en tunnel. Återigen: idén är briljant men det glider fort väg mot gimmick-hållet då responsen inte riktigt finns där. Så fort nivåerna blir svårare är utmaningen att sträcka ut armen eller benet ett bra tag innan bollen faktiskt kommer fram, för att kompensera fördröjningen.
I 20,000 Leaks behöver du inte vara lika snabb. Här befinner du dig i en glaslåda på havsbotten, omgiven av riktigt ilskna fiskar som knackar hål i ditt lilla hus. Jävla taskmörtar. Vatten börjar läcka in och du måste placera händer och fötter för att täppa till läckorna. Ju fler hål som dyker upp desto konstigare ställningar befinner du dig i, vilket kan locka till en del fniss. Men efter en spelomgång är jag inte sugen på mer.
Reflex Ridge är lite bättre dock. Här åker du omkring på rälsvagnar i en slags hinderbana och målet är att ducka under, eller kliva åt sidan för hinder på banan. Utöver detta måste du forma din kropp för att plocka åt dig A-symboler, och det blir lite av en YMCA-rutin. Återigen är det roligast på två personer och roligt nog går det inte bara ut på samarbete - du och din vän tävlar över vem som får mest poäng.
Så har vi Space Pop, ett spel där du ska punktera bubblor i en antigravitationskammare. Logiskt och fint. Bubblorna dyker upp på olika platser i kammaren och du måste röra dig i djup- och sidled och även flaxa med armarna för vertikalt avancemang. Space Pop är nog det minst intuitiva av Kinect Adventures-spelen och redan efter en halv omgång var jag less på det.
Med några få undantag är Kinect Adventures en ganska svag releasetitel för Microsofts kamera och Kinects begränsningar/fördröjningar samt bristen på tävlingsinriktad multiplayer är de främsta anledningarna till detta. Ja, detta är ett nytt sätt att spela spel på, och något som är rätt kul att visa upp för vänner, farmor eller hantverkare på sin fikarast. Men när nyhetens behag har lagt sig är dessa äventyr fort bortglömda.