
De båda Unravel-spelen som släpptes 2016 respektive 2018 är bland de absolut mysigaste spel jag vet, och i synnerhet sistnämnda förtjänar mycket uppmärksamhet för det briljanta co-op som erbjöds med flera riktigt smarta pussel och utmaningar samt för de i spelsammanhang unika svenska miljöerna. Så vad har detta med Hela att göra? Jo, det är i stora drag samma personer som ligger bakom även detta äventyr, och det är återigen ett nyskapande co-op som står på menyn, men denna gång i tre fria dimensioner.
I Hela får vi uppleva världen genom ögonen på en liten mus, tillsammans med upp till tre andra små möss. Jag fick nyligen en presentation av hela och kolla in massor av gameplay, något som gjorde mig rejält sugen på att själv få komma igång med äventyret, som återigen har en tydlig svensk prägel. Storyn beskrevs bara ytligast och handlar om en snäll häxa som blivit dålig och behöver hjälp, men det intryck jag fått är att det mest är en ursäkt för att ha roligt tillsammans med andra spelare i ett väldigt fritt äventyr.
Hela kan spelas av en till fyra personer, och tycks ha flera lösningar som kräver att man är mer än en. Detta löser man dock smidigt genom att skapa en klon av sig själv vid behov, vilket betyder att det går att dra omkull tunga föremål, hissa upp saker och hjälpa varandra på allehanda sätt.
Den stora spelmässiga finessen i Hela är att din lilla musprotagonist har en slags grodväska (en väska som ser ut som en groda) på ryggen, som dels kan räcka ut tungan som fungerar som änterhaken i Just Cause-spelen, och dels kan blåsas upp varpå du kan glidflyga. Spelet är uppenbart fysikbaserat på ett sätt som för tankarna till just nämnda Just Cause, och det går till synes att lösa problem och utforska saker på helt nya sätt.
En person kan exempelvis glidflyga varpå en andra hänger i denne via sin änterhake (förlåt, grodtunga menar jag), och det år att fästa grodtungorna i föremål och tillsammans dra dem dit man vill. Grodtungorna kan även användas för att plocka upp föremål, klättra på saker, lifta med en springande hare och för att likt Tarzan svinga sig omkring i den till synes öppna spelvärlden.
Allt det här ser genuint roligt ut och jag kan tänka mig att det kommer locka fram rejält med skratt och nyfikenhet när man tillsammans med goda vänner försöker hitta alternativa lösningar, nå svåråtkomliga ställen eller hitta kluriga hemligheter. En sak jag dock slogs av var att den Umeå-baserade utvecklaren Windup beslutat sig för att acceptera grodtungan som ett "genomskinligt" föremål. Tungan har alltså ingen egentlig kollisionsprogrammering och kan glida igenom saker, går igenom kroppar på djur du liftar med och så vidare. Förmodligen ett gameplay-mässigt korrekt beslut för att möjliggöra flexiblare användning, men ändå värt att nämna som en liten (liten) skönhetsfläck.
Tack vare detta finns det till synes ingenting som bromsar ett till synes lekfullt gameplay där du kan susa mellan täta norrländska skogar, busa med varandra, svinga fram mellan träden, utforska hus och hitta på roligheter med saker ni hittar, vare sig det är en fotboll, en verktygslåda eller något annat. Pusslen verkar också ofta vara fysikbaserade där insekter kan blockera vägen till något, men om du bara släpar iväg lite fika så kommer insekterna få fullt upp med annat. I andra fall måste du lyfta föremål och kan använda era grodtungor på finurliga sätt för att få upp tunga objekt små möss annars inte lunnat lyfta.
Om det finns strider vet vi inte ännu, men Windup säger att inte alla djur är våra vänner, åtminstone inte initialt, vilket gör att jag misstänker att de kanske måste besegras, räddas eller att man utför en tjänst åt dem innan man kan slå följe m ed exempelvis en skata.
Något som slår mig med Hela - i och med att jag trots allt är född, uppvuxen och bor i Norrland - är hur väl Windup fångat natur och omgivningar i vår del av världen. Musiken är dessutom av samma folkmusikkaraktär som Unravel, vilket förhoppningsvis betyder att det bli minnesvärd musik.
Enda farhågan jag egentligen har utifrån det vi fått se är att Hela i högre grad än Unravel tycks baseras på att vi ska ha kul tillsammans än att äventyret faktiskt utmanar oss. Det är möjligt att den passage ur spelet vi fick se inte är helt representativ på den punkten, men ett tydligt narrativ och tydliga utmaningar hjälper ändå till med känslan av att man kommer någonstans, och det hoppas jag är något som levereras när det nu väl släpps - vilket förhoppningsvis inte dröjer alltför länge med tanke på hur färdigt det såg ut.