Redan när jag ska till att packa upp tangentbordet Roccat Isku FX slås jag av hur smal kartongen är. Jag är såklart väl införstådd med att elektronik idag ska bli mindre och tunnare, men tangentbord var något nytt. Första intrycket av Roccat Isku FX är därför lite skepsis, kan det här verkligen vara ett kvalitativt bygge? En fråga som är svårare att besvara än jag trodde.
För sägas ska att Roccat Isku FX faktiskt inte imponerar alls innan jag pluggar in det i min dator. Dels är det inget mekaniskt tangentbord och hör därför heller inte till toppskiktet, dels känns det genuint plastigt. Det liksom gnekar och låter när jag vrider och vänder på det för att kolla byggkvaliteten och tangentbordet ger med sig på ett inte helt tillfredsställande sätt. Dessutom tycker jag att Roccats produkter ofta har en lite överdesignad känsla i en tid när många vill ha stilrena prylar.
I beskrivningen av tangentbordet kan jag läsa att anslagshöjden på tangenterna ska vara av mellanhöjd, något jag personligen inte gillar då jag föredrar den lite snabbare laptop-känslan. Döm av min förvåning när jag märker att Roccat tycks ha en generös uppfattning om vad mellanhöjd är, och det här känns faktiskt helt precis lagom för mig som gillar lägre anslag. Själva handledsstödet är riktigt generöst tilltaget och underarmarna vilar behagligt på det och sakta men säkert börjar Roccat Isku FX växa på mig.
Det är ju ofta de små sakerna som gör det, och ta bara en sådan detalj som att jag enkelt kan justera exakt hur jag vill att sladden ska gå ut från tangentbordet. Den går att leda ut på tre ställen uppåt, till vänster eller höger och även om jag vid det här laget fortfarande inte satt tangentbordet på något slags prov så känns det som plus i kanten. Lägger man till det att det ligger bättre mot mitt skrivbords glatta underlag än något annat tangentbord jag testat och det enkla faktum att Roccat hållt sig från den tveksamma ovanan att specialdesigna någon knapp - så får man ändå en ganska positiv bild.
Väl inkopplat går det inte att undgå det lysande tangentbordet som är lite av Roccats signum. Närmare 17 miljoner färger skryter man med, och även om jag inte hunnit testa riktigt alla så får jag erkänna att det ser läckert ut, i synnerhet när jag parat ihop det med min Roccat-mus. Det gör onekligen allt tydligare när olika tangenter och funktioner kan belysas på olika sätt för att man även i kompakt mörker direkt ska se vad som är vad.
Precis som med Roccats tidigare produkter är det nästan kriminellt enkelt att göra basic-macros. Ett knapptryck så får man välja vilken tangent som ska få macrot och sedan trycker man in det och så till sist ett knapptryck för att visa att det nu är klart. Vill man göra mer avancerade grejer - och det vill man om man skaffar Roccat Isku FX - så finns även en väl tilltagen editor för ändamålet där man kan detaljstyra allt som eventuella dröjsmål mellan knapptryckningar och liknande.
En annan grej jag uppskattar är den extra Caps Lock-finessen att ge tangenterna ytterligare en funktion. Därmed blir kombinationerna smått oändliga, och det här kan även kombineras med Roccat-möss som också får dubbla funktioner. Kort sagt är inställningsmöjligheterna på Roccat Isku FX direkt fantastiska och mjukvara för högt betyg för sin användarvänlighet.
Det är istället byggkvaliteten och det faktum att det här inte är ett mekaniskt tangentbord som jag främst håller emot det. Det kommer helt enkelt inte hålla riktigt lika länge. Å andra sidan kostar det heller inte lika mycket som de bästa mekaniska tangentborden och i slutändan tycker jag väldigt bra om Roccast lösning. I synnerhet för onlinerollspel-fans tvekar jag inte att utnämna Roccat Isku FX till ett solklart köp.