Friday the 13th - från sämst till bäst

Att slasherfilm är min paradgren har säkerligen inte undgått någon vid det här laget. För ett tag sedan rangordnade jag Scream-filmerna utefter mitt tycke och smak. Nu stundar årets andra (av tre!) fredagen den 13:e, och jag tänkte givetvis ta detta tillfälle i akt och rangordna alla Friday the 13th-filmer. Från sämst till bäst!

12. Jason X (2002)

Jason Voorhees i rymden? På pappret kanske det lät... nej, inte ens där låter denna idé det minsta kul. Raka motsatsen faktiskt. Hur vågar man ens pitcha en sådan här idé? Den börjar lite lovande med en Jason, som utseendemässigt ser ganska bra ut, sitter fastkedjad i en stor hangar. Lite oklart hur han hamnade där om man har tidigare filmer i åtanke. Sedan går det överstyr ganska omgående när Jason fryses ner och vaknar ombord på ett rymdskepp ett gäng år senare. Vi får se allt från androider till Super-Jason. Bakom kameran står den framlidne James Isaac som arbetade med specialeffekter på Return of the Jedi (1983) och Gremlins (1984), medan Noel J. Cunningham, son till Sean S. Cunningham som låg bakom första Friday the 13th, agerade producent. Man skulle ju kunna tänka att han ärvt sin förälders goda smak, men här är det tydligt att god smak hoppar över en generation.

11. Jason Goes to Hell: The Final Friday (1993)

Min gode vän tillika barndomskompis kommer inte gilla att läsa detta, men det här är inte bra. Det börjar strålande med en grotesk Jason (spelad av Kane Hodder för tredje gången, Jason X var fjärde och sista) - stor och tung med slitna kläder och en hockeymask som i det närmaste har frätt fast i ansiktet. Sedan blir han sönderskjuten av ett gäng FBI-agenter. Men - hör och häpna - så är inte Jasons onda själ välkommen till helvetet utan lever vidare på jorden i olika människoformer. I slutet, när Jason äntligen hade återvänt till sin riktiga kropp i ungefär två minuter, så kommer det ett par demoner och drar ner Jason till helvetet. Lite kul, eller väldigt kul faktiskt, är det att Freddy Kruegers knivförsedda hand dyker upp i filmens allra sista sekunder och drar ner Jasons mask. Detta blir en perfekt övergång till...

10. Freddy vs. Jason (2003)

...nästa film på listan som till en början var en film jag såg fram emot väldigt länge. Jag tyckte också det var bra första gången jag såg den. Sedan insåg jag att detta faktiskt inte alls var bra. Sedan så tycker jag ändå att man "knyter ihop säcken" lite grann i och med att Freddy drar ner Jasons mask till helvetet ganska exakt tio år senare, även fast det inte görs sig särskilt bra när det väl kommer till kritan. Vare sig Jason eller Freddy ska gå någon sorts deathmatch sinsemellan, det är inte där behållningen ligger hos dessa två karaktärer. De är inte vare sig Godzilla eller King Kong, om man säger så. Sean S. Cunningham är faktiskt producent till den rulle...

9. Friday the 13th (2009)

...vilket han är även till remaken. Som remake är den inte lika bra som The Texas Chainsaw Massacre (2003) eller The Hills Have Eyes (2006), men på det stora hela ändå helt okej. Dock måste man sätta den i relation till resterande filmer i franchisen, och då hamnar den inte högre upp än på plats 9. Jason tar kvinnor till fånga och håller dem fängslade i flera veckor? Vad i helsefyr är det frågan om? Men sedan gillar jag att han både använder örngott som mask, som i del 2, och den legendariska hockeymasken. Tysken Marcus Nispel står bakom kameran, och det var även han som regisserade nyss nämnda remake på The Texas Chainsaw Massacre.

8. Friday the 13th Part VI: Jason Lives (1986)

Första gången som Jason kommer tillbaka från graven, bokstavligt talat. Karaktären Tommy Jarvis, som tar död (för stunden) på Jason i fjärde delen har levt ett liv i skräck med ovetskapen om Jason verkligen är död. För att verkligen, verkligen, verkligen få reda på om Jason är död så gräver Tommy upp Jasons kropp och genomborrar den med ett järnspett ett gäng gånger. Dum som han är Tommy så låter han järnspettet sitta kvar i Jasons kropp under åskovädret som härjar för stunden, och som vi alla vet så kan ju en blixt återuppliva en kropp som varit död i många år (OBS: ironi). På så vis börjar Jason alltså sin slakt återigen. Filmen har en viss komisk underton som jag inte riktigt har fastnat för, men det verkar bara vara någonting som felar hos mig då många håller den här högt, eller allra högst, på sina topplistor av filmserien. Kul ändå att Alice Coopers He's Back (The Man Behind the Mask) används som theme song.

7. Friday the 13th Part VIII: Jason Takes Manhattan (1989)

Tack vare den komiska undertonen på föregående film hamnar den åttonde konstellationen i serien på plats sju, och ånyo återkommer Jason från de döda genom en rejäl elektrisk stöt. Seriens bolag, Paramount, kände att konkurrensen hade hårdnat - både under 1988 och 1989 släppte Friday the 13th, Halloween och A Nightmare on Elm alla varsin uppföljare. Den senare serien var just vid denna tid klart mer populär på grund av att de var mer fantasifulla med en Freddy Krueger som jagade människor i deras drömmar (och vi vet alla hur skumma drömmar kan vara...) medan Jason fortfarande sprang runt bland sina träd vid Crystal Lake och gjorde samma gamla saker om och om igen. Vad göra? Jo, man släpper lös honom i New York givetvis. Dock utspelar sig säkerligen 75% av filmen på en båt på väg till New York. Det blev inget varmt välkomnande av biobesökarna, och mängden pengar filmen spelades in räknades som en besvikelse för Paramount. Även fast jag inte är särskilt intresserad av att se Jason hugga ner folk i New York hade filmen garanterat mått bra av klart fler scener från staden.

6. Friday the 13th Part VII: The New Blood (1988)

Som jag skrev under föregående film så var detta ett hårt år konkurrensmässigt sätt. Och när det är konkurrens, då måste man sticka ut. I åttonde delen skickade man alltså Jason till New York, i den sjunde delen slänger man in en final girl med telekinetiska krafter. Den delen påminner starkt, på flera sätt, om A Nightmare on Elm Street och hade kunnat strykas helt och hållet enligt undertecknad. Tack och lov används hennes krafter inte allt för mycket. Dock bidrar krafterna till den bedrövliga slutscenen när final girl-karaktärens pappa, som varit död i många år, helt plötsligt kommer upp från Crystal Lake och drar ner Jason i "djupet". Det är så dumt och dåligt att jag är på väg att falla av stolen nu när jag skriver det. Bortsett från dessa krafter så är det en bra slasher med en otroligt snygg look på Jason (Kane Hodder skådespelar honom) där man bland annat ser ryggraden på honom på grund av att han dels hade väldigt slitna kläder, dels för att han legat på sjöbotten sedan del VI, och schyssta mord.

5. Friday the 13th: A New Beginning (1985)

Femte delen i serien var den absolut sämsta enligt undertecknad i många år (det ska tilläggas att jag såg dessa filmer för första gången något år innan jag blev tonåring). Varför då? Jo, för att Jason inte är med. Det är en ambulansförare som klär ut sig till Jason för att hämnas på de intagna på ett ungdomshem där hans son fick sätta livet till på grund av en av de intagna. Som slasherfilm är den helt okej, och med tanke på att den inte har utsvävningar som föregående i min lista (väldigt komisk underton, telekinetiska krafter och en New York-resa) som hugger femman in sig på plats fem.

4. Friday the 13th (1980)

Här har vi självaste originalet - filmen som startade slasherhysterin under 1980. Den "lider" av samma problem som del fem - nämligen att det inte är Jason som är mördaren. Som Ghostface poängterar i Scream (1996), när Drew Barrymores karaktär svarar "Jason" på frågan om vem som är mördaren i Friday the 13th, att Jason inte dyker upp förrän i uppföljaren, för i originalfilmen är det mamma Pamela Voorhees som är mördaren. Riktigt bra slasherfilm, men för undertecknad tappar den en del eftersom det inte är Jason som är mördaren vilket ju är synonymt med denna serie. Kul att se Kevin Bacon i en av sina allra första filmroller. Bakom kameran står tidigare nämnda Sean S. Cunningham och med på ett hörn är även Tom Savini - mästaren när det kommer till make up samt specialeffekter i skräckfilm. Filmen kostade drygt 2 miljoner svenska kronor att spela in, och drog in hela 250 miljoner kronor.

3. Friday the 13th Part 2 (1981)

Som vi ser ovan så var föregångaren en kassako av sällan skådat slag, och det var här slasherfilmens guldålder började. Här börjar det likna något också på riktigt allvar då Jason gör sin debut som mördare (med ett örngott över ansiktet). Han är dessutom väldigt mänsklig om man jämför med senare filmer i serien (vilket såklart inte är så konstigt). Många av morden är riktigt coola, och filmen har en härlig slasherfilmsatmosfär över sig. Steve Miner har tagit över registolen, och förutom denna och del tre har han även regisserat Halloween H20: 20 Years Later (1998). En kille med koll helt enkelt (nyss nämnda Halloween-konstellation kommer jag återvända till någon gång i framtiden).

2. Friday the 13th: The Final Chapter (1984)

Brutal och aggressiv - där har vi två adjektiv som beskriver filmseriens fjärde del (som namnet antyder skulle vara den sista). Jason går in med en råstyrka som inte syntes i de två första delarna och hugger ihjäl allt han ser. Minnesvärt mord är när han krossar duschkabinen och trycker sönder den duschande karaktärens skalle mot väggen. Jason är helt ostoppbar. Nästan i varje fall. I slutet är det trots allt en ung Corey Feldman som får sista ordet när han hugger Jasons skalle i tusen bitar. Det här är stereotypen för en ruskigt bra slasherfilm som jag har få saker att anmärka på.

1. Friday the 13th Part III (1983)

Med facit i hand är det trots allt filmseriens tredje del som är min absoluta favorit. Den är inte lika brutal och aggressiv som filmen ovan, men det är så många minnesvärda och ikoniska moment i filmen som motiverar mitt val av placering. Bland annat så får han sin legendariska hockeymask i denna film med en cool efterföljande scen där vi tittare får se honom för första gången (att han skjuter ihjäl ett offer med en harpun glömmer vi bort då det inte hör hemma med skjutvapen i slasherfilm), och i filmens slutskede får han sitt ikoniska yxhuggmärke i masken. Det är för övrigt en slutsekvens som han först blir hängd, och någon minut senare får en yxa i huvudet. Att filmen är den "3D-film" har jag förträngt sedan länge.