Total War Saga: Troy - Kampanjen

Jag är definitivt ett fan av Saga-formatet när det gäller Total War-spelen. Denna mer fokuserade satsning på episka strider och smart strategi gör det möjligt för utvecklarna Creative Assembly (i detta fall Sofia-studion) att verkligen grotta ner sig i en viss tid och plats, för att på så sätt bygga spelmekanik runt detta och fördjupa spelaren i scenariot. De är dock inte för alla, och efter två Warhammer-spel såväl som påkostade ordinarie delar i Rom och Kina, verkar serien vara på väg mot en trio av länkade men ändå distinkt olika vägar.

Fall of the Samurai, som senare förvandlades till ett Saga-spel, och Thrones of Brittania (vilket kretsar kring en historieperiod jag är särskilt intresserad av), är båda titlar av jämförbar storlek som utspelas på öar i krig. Detta medan Total War Saga: Troy snarast ligger runt vatten och inte har en värld omgiven av det. Här är Egeiska havet i centrum med grekiska och trojanska stater runt om, som kommer att mötas i ett av historiens mest legendariska - och mytiska - krig.

Jag blev ganska förvånad när jag fick reda på att det inte skulle bli några marina strider i Troy, med tanke på den centrala roll som Egeiska havet ändå spelar här (arméer som möts på vattnet kommer att lösa sina tvister i en östrid), men jag blev däremot inte förvånad över hur snygg kartan visade sig vara. Jag medger att jag är en sucker för vackra kartor, och på den fronten har Creative Assembly nästan varje gång levererat allt snyggare kampanjmiljöer. Troy är inte annorlunda i detta avseende och bjuder på ett förföriskt krig dekorerat med grekisk ikonografi på vansinnigt vackra öar som skimrar i solljuset.

Jag började min kampanj i södra Grekland och spelade som Menelaus, härskare av Sparta. Det finns åtta ledare att välja mellan och jag kunde välja antingen gamla Menelaus eller mäktiga Paris av Troja (som båda har en viss likhet med deras Hollywood-motsvarigheter från 2004 år film regisserad av Wolfgang Petersen). Även om det finns åtta ledare, som var och en har lokala strider att ta itu med, är det ultimata målet att kontrollera hela regionen i slutet av spelet, antingen via total seger eller genom att följa historiedrivna mål. Tyvärr kom jag inte i närheten av att få belägra Troja, som utan tvekan kommer fylla en viktig roll i spelet, men jag vill ändå slå fast att det visserligen har spelmässiga nyheter kontra andra Total War-titlar, men ändå känns tämligen välbekant.

Min första uppgift var att förena mina egna länder, avbryta ett lokalt uppror och ta över en närliggande stadsstat i söder. Diplomati är kärnan i Troy och det kan bilda allianser överallt. Under min datorkontrollerade motståndares tur, var det mycket fram och tillbaka från olika fraktionsledare som ställde krav i utbyte mot vänskap. Det är svårt att säga hur dessa saker kommer att utvecklas eftersom det finns några diplomatiska alternativ, många av dem byggda kring spelets fem resurser (mer om dem senare), men de ofta orealistiska förfrågningarna innebar att jag var tvungen att spendera tid på att leverera moterbjudanden. Med väldigt många stadstater att prata med, befarar jag att jag kommer behöva förklara "nej, du kan inte ha en tredjedel av mina livsmedelsbutiker för ingenting i gengäld" för andra ledare lite för ofta.

Det komplicerade politiska landskapet innebär också att det är viktigt att vara försiktig med vem du attackerar och när du attackerar dem, eftersom det är väldigt lätt att ta sig vatten över huvudet, vilket är exakt vad som hände med mig. Efter att ha kämpat med en lokal armé och dess garnison i närliggande stadsstat och just gjort anspråk på mitt krigsbyte, kom min fiendes allierade och krossade mina återstående styrkor fullständigt samt dräpte båda mina hjältekaraktärer.

Jag lät datorn avsluta den striden eftersom oddsen var hopplöst mot mig, så jag såg inte Menelaus dö, men det kändes lite konstigt. Hjältefigurerna verkar mycket överdrivna och med hjälp av en av Menelaus förmågor kunde jag orsaka panik bland fiendens enheter. Vid ett tillfälle då jag hade två hjältar kvar - bokstavligen bara två killar - kunde jag jaga enheter av slagfältet tills de hade vunnit striden. Det kändes lite billigt.

Striderna som jag spelade var vanligtvis engagerande, och det fanns särskilt en där jag lyckades vinna en knapp seger från en osannolik situation tack vare smart positioneringsspel. I det avseendet ger Troy intressanta nya tillägg till serien, vilket vi behandlade i vår tidigare förtitt, med ett slagfält som är mer realistiskt och lyhört än någonsin tidigare. Det är inte tall om någon större revolution, utan Creative Assembly har snarare fortsatt förbättra sin redan suveräna strategiserie.

Men tillbaka till kampanjen, för nu finns det ett nytt resurssystem, och jag gillar det verkligen. I stället för att fokusera på att generera ren rikedom, finns det nu fem olika resurser att tänka på. Förbättringar gjorda i dina städer ökar produktionen, och du kan ytterligare förbättra det med handel och genom att följa ett slags level-träd där kungliga förordningar låter dig boosta olika områden. Mat är din viktigaste resurs, men du behöver också trä, sten, brons och guld (där guld såklart är mestr sällsynt) i ditt expanderande imperium.

En annan egenskap som jag gillar är hur historia kopplats till mytologi. Genom att dyrka olika gudar kan du få ytterligare fördelar för att hjälpa din expansion. Runt 30 spelade rundor räcker inte för att se nyttan med detta system, men att besluta vilken gud jag ska följa och investera mina böner i är något jag är oerhört nyfiken på. Jag är på samma sätt fascinerad av prästinnorna eftersom de kommer att länka till den nämnda 'gudomliga viljan' av gudarna.

Det är svårt att förutsäga hur bra Total War Saga: Troy kommer bli, eftersom jag inte fick se nog av de saker som får detta att känna som ett unikt inslag i serien. Jag älskar de förändringar som gjorts i striderna och de tillvägagångssätt som används för resurshantering, religion och mytologi - men det är svårt att se hur det hela kommer att bli tillsammans i slutändan. Jag är ändå nyfiken och på pappret finns allt där. Förhoppningsvis levererar spelet när det släpps till Epic Game Store den 13 augusti.