DayZ

Om man tänker efter har DayZ varit ett viktigt spel för Player Unknown Battlegrounds och battle royale-genren i stort, men även gett inspiration till en hel drös andra överlevnadsspel. Men det är inte helt utan att det känns som Bohemian Interactive skjutit sig lite i foten här med tanke på framgångsvågen nyss sagda spel surfat på de senaste åren medan DayZ varit fastfruset i Early Access.

Den här recensionen ska inte bli någon historielektion, men det vore ohyggligt att inte ge lite kontext till det senaste påståendet. DayZ såg först dagens ljus i form av en mod till Arma 2 utvecklat av Dean "Rocket" Hall. Det modvänliga community som byggde runt Bohemians skärmade militärskjutare blommade snabbt ut och blev Halls zombiefyllda överlevnads mod. Och snart skulle det visa sig att massor av spelare köpte Arma 2 enbart för att få spela den hyperpopulära modden. De hoppade in i servrarna i nyfikenhet över hur lång tid de kunde överleva i apokalypsglaset till bredden fylld med inälvsslafsande zombies som modden erbjöd. Lite längre fram i tiden nåddes Arma-studion av uppgifter hur populär modden hade blivit och bestämde sig för att rekrytera Hall med uppgiften att göra sin mod till ett eget spel. Detta var 2012. Om vi spolar fram några år till spelets slutgiltiga släpp i slutet av 2018 sitter vi här, några veckor senare, med det färdigsläppta DayZ. Då är frågan, vad hände under dessa sex år som spelet befunnit sig i Early Access? Svaret är: inte särskilt mycket, och precis allting.

Det första som märks när du startar spelet är att det visuella fått sig en del upprustning. Däremot ser det inte så bra ut som vi förväntar oss av ett spel som spenderat så lång tid i utveckling och fått rejält med finansiell uppbackning under åren i early access. Det kanske är resultatet av för höga förväntningar blandat med problemen Bohemian stött på under utvecklingen. Spelet blev ombyggt en tid in i utvecklingen eftersom utvecklarna bestämde sig för att använda en ny motor. Över åren som gått har DayZ fått sig några förbättrade funktioner såsom ljudeffekter, dynamiskt väder och en förfinad överlevnadssimulation. Och det har blivit en del ändringar med kartan. Med det sagt känns det dock inte fundamentalt annorlunda trots de ändringar som gjorts.

Missförstå mig rätt; jag hade inte förväntat mig någon berättelse-del i startmenyn, men det faktum att inget har gjorts för att formalisera scenariot DayZ blivit baserat på är väldigt förvånande. En liten berättelse som förklarar platsen du satts på eller vad som framkallat apokalypsen hade varit ett superbt sätt att ge spelet en välbehövlig känsla av något nytt med tanke på att DayZ puttrat runt i Early Acces i närmre sex år. Spelet är menat att vara ett blankt papper för spelaren att fylla i på sitt eget sätt, så en enspelarkampanj med filmsnuttar hade inte känts rimligt, men att lämna ett sånt stort blankt papper känns som ett snedsteg, tycker vi.

Det handlar om att komma undan utan en definierad övergripande berättelse. För DayZ är i sitt esse att skapa sin egen historia med zombieapokalypsen som bakgrund och ger din historia vikt och konsekvenser. Du har inget slutgiltigt mål. Ditt mål är snarare att överleva. Det får kosta vad det kostar. När du reducerat DayZ till denna grundkärna så har Bohemians överlevnadssimulator sitt sätt att skapa intressanta spelsekvenser. Det sägs att många som spelar DayZ inte spelar spelet för att ligga och kravla i lera och överleva zombierna. Utan de spelar för basbyggande och ser de gående döda som ett nödvändigt ont. Lite som en mygga i örat när du ligger och ska somna under sommartiden.

Du har många bollar i luften att hålla koll på - samtidigt. Spelaren måste hålla ordentlig koll på sin törst- och hungermätare. Förtära föda och dricka samt hålla sig så varma som möjligt. Något som är lättare sagt än gjort. För till skillnad från Battlegrounds tomma byggnader sprängfyllda med loot, finns det här inte i närheten av lika mycket. För att hitta de mest grundläggande resurser måste du söka igenom byggnaderna med ett förstoringsglas. Tack och lov kan du roffa åt dig det du behöver från andra spelare, men var försiktig, annars kan det vara du som blir plundrad och inte vice versa. Men det behöver inte vara ligistfasoner när du träffar på andra spelare. Du kan enkelt nicka åt dem och gå vidare. Spänningarna som dessa tillfällen då du träffar på andra spelare är en av spelets största ljuspunkter.

När du väl har organiserat dig och beväpnat dig själv till tänderna blir allt genast ordentligt mycket lättare. Men en ensamvarg är sårbar i denna grymma värld, och under ett ögonblick kan en zombie upptäcka dig och jaga spelaren för att göra slarvsylta av dina inälvor. Och även om de o-döda inte hittar dig kommer omgivningen göra allt i sin makt för att göra livet surt för dig. Du tänker konstant på grundläggande överlevnad och de valen du ställs inför har ofta ödesdigra konsekvenser. Men det värsta är varken din omgivning eller zombies - det är dina medspelare. Letar du efter trubbel kommer du med största sannolikhet hitta det.

Det är när du stöter på andra spelare som problemen med DayZ skiner skarpast. Striderna, i synnerhet när du drar fram ett basebollträ och ska dänga på någon. Det känns tunt och inte alls så tillfredsställande man vill att det ska vara. Spelkontrollen i strider känns slattrig och i ett spel där mycket annat har en hel del omtanke bakom sig känns det riktigt trist att en sån viktig grundsten lämnats opolerad och styltig. Speciellt när man tänker på hur mycket en välgjord stridsmekanik gjort spelet bättre. Än värre är det när du ska kravla dig över ett kort staket som torde kännas som en bagatell men blir istället en syssla som sänker inlevelsen.

Det finns en dysterhet i miljön som självklart är det Bohemia siktar på, men en olycklig bieffekt är att det inte blir särskilt kul att utforska en dyster och blek miljö. En annan grej man kan kalla dyster är att det inte finns nog med loot för att hålla spelaren engagerad särskilt länge. Du tillbringar så otroligt mycket till att krypa runt i byggnader - bara för att hitta en likadan tröja som den du redan har på kroppen. Man kan inte söka igenom lådor eller rota i nattygsbord och det finns ingen taktil relation mellan spelaren och det utrymme som utforskas. Det finns däremot några få intressanta detaljer att skåda i miljön såsom blodsprut på väggarna, men utvecklarna gjorde sig inte mödan värt att tillägga någon miljöhistoria bakom. Och du får aldrig riktigt en känsla av vad som hände människorna som bodde där innan apokalypsen bröt ut (såvida du inte har en sjuhelsikes fantasi vill säga). Värt att nämna är att vi dock inte utforskat allt vad Chernarus har att tillägga då kartan är tämligen stor.

För att få ut som mycket det bara går ur DayZ krävs det att du har en eller två vänner att spela med, eventuellt rita upp en egen historia i från hjärnkontoret ditt. Co-op gör din tid i Chernarus säkrare och ger dig lite andningsrum, men du förlorar mycket av det som gör solospel charmigt. Men solospel ger dig som sagt inte mycket kontext mer än att du blir avsläppt på en strand med noll vägbeskrivningar eller mål att utföra utöver att överleva bäst du kan. Om du får någon inlevelse över huvud taget försvinner den snabbt på grund av klumpig UI, tråkiga buggar och diverse krascher. Och glöm inte de kassa striderna. Bohemian Interactive förlitar sig helt på att spelaren ska hitta på deras egna saker att passera tiden med. Till en början känns det skoj, men trots vissa ljusglimtar är DayZ inte ett optimalt spel om du letar efter en överlevnadssimulator i 2019. Otaliga spel har tagit grundaspekterna i DayZ och förbättrat dem, det här spelet känns bara åldrat och om du letar dröjer det inte lång tid innan du hittar ett mycket, mycket bättre alternativ.