Sonic Mania är fantasilös gammal skåpmat

Jag älskar Sonic-spelen, inte alla, men många. Några är riktigt värdelösa, och ännu fler är ganska medelmåttiga.  Men många är också väldigt bra, särskilt 2d-Sonic ligger mig varmt om hjärtat, och då inte bara från den första eran på 90-talet. Jag återvänder då och då också till bland annat Rush och Advance-trilogin och hävdar bestämt att Sonic Advance 3 är ett av de bästa Sonic-spelen som gjorts. 

 Lika bestämt tycker jag att  Sonic Mania är ett av världens mest överskattade spel genom tiderna. 

Det är helt enkelt inte roligt att spela igenom ett spel där 8 av 12 banor är gammal skåpmat, väldigt lika sina orginal-förlagor.  Jag förstår inte, för den som är ett Sonic-fan, på vilket sätt är det en stor upplevelse att glida igenom Green Hill Zone och Lava Reef Zone en gång till? Med, Samma spelmekanik och en snarlik grafik. Nån kan självklart invända med att själva ban-layouten har ändrats på en del av banorna, och det finns ett par exempel där man gjort det riktigt bra, som exempelvis zon 2 av Oil Ocean, som nästan känns som en fräsch upplevelse. Men medparten av alla gamla banor gör inte det, ändrad bandesign räcker inte för mig.. Mycket av uppelevelsem kring Sonic-spelen ligger i det estetiska intrycken.  Sonic har aldrig kunnat tävla med Mario om kreativ bandesign eller omväxling. För Sonic så har en del av charmen suttit i kombinationen av den grafiska stilen, musiken, stämningen osv..  Att då spela samma bana igen, med snarlika milljöer och musik blir ingen upplevelse för mig överhuvudtaget.

Det är synd, för det som görs är ju ofta väldigt bra, man lyckas bra med att göra nån sorts mx av tempot och flytet från Sonic 2, ihop med mer interaktion och stora banor likt Sonic 3 And Knuckles. De nya banorna håller också hög kvalite. Mirage Saloon Zone med sitt western-tema är jättekul, Titanic Monarch Zone pch Press Garden är också välgjorda.. Inte greatest hits matrial för framtida spel, men bra..  Ett spel med bara nya banor hade varit helt annorlunda, men kanske hade inte heller det räckt att göra mig helt nöjd, för ett grundläggande problem med det här spelet är att det saknar en egen identitet.. Allt som är bra här har gjorts lika bra förut, på nästan samma sätt förut.

Varför har då Sonic Mania hyllats av en nästan enig kritikerkår? Jag tror att det beror på  lite olika saker.  Orginal-trilogin till Mega Drive har väldigt hög status, med all rätt..  Efter dom åren har det länge, såväl bland spelskribenter och spelare överlag, varit nästan som ett objektiv sanning att medparten av alla nästkommande Sonic-spel har varit värdelösa, vilket absolut inte ens är en halvsanning.  Det har släppts både dåliga och halvdåliga Sonic-spel, men också många bra, speciellt till Nintendos portabla konsoler genom åren. 

Hela det tankesättet har dock gjort att Sonic Mania ses genom premissen att det skulle vara den stora comebacken för Sonic. 

Om vi  leker med Tanken att det skulle släppas ett spel som heter Mario Mania, som skulle bestå av valda banor från Super Mario bros 1, 2 och 3. Hade det då hyllats på samma sätt? Jag tror inte det och dels beror det på att Mario spel har en helt annat historik.  Jag tror snarare att det hade beskyllts för att vara samma fantasilösa skåpmat som Sonic Mania är.