Att jag längtar efter Haywire är lika självklart som att Jonas Mäki suktar efter Mark Levengoods finska memoarer Sisu Lakkupippujja. Steven Soderbergh må vanligtvis vara en av filmvärldens absolut mest överskattade regissörer men hans senaste rulle ser riktigt smaskig ut. Om det har att göra med att jag är djupt förälskad i Gina Carano (saaamt Ewan McGregor) låter vi vara osagt.

Det finns en ny trailer ute nu. Den är en gnutta längre och visar hur det ser ut när CIA försöker klämma åt Caranos karaktär genom att hota hennes käre far (spelad av Bill Paxton).

Här kan du kika när Gina skickar Fassbenders rumpa

Det är en mycket knepig poster-design det här. Jag gillar den samtidigt som jag inte gillar den, på något konstigt sätt.

Jag har länge varit sugen på att läsa Cormac McCarthys Blood Meridian, men har inte velat läsa den på engelska. Så jag har väntat. Och väntat... Oooch väntat. Men så drämde mormor till och gav mig den i julklapp - och sedan dess har jag läst för fulla muggar.

McCarthys Vägen och No Country For Old Men är två av de bästa böckerna jag läst. Hans skildringar av den mest avklädda och nakna typen av brutaliteter är något av de starkaste jag stött på i bokform.

Samma sak gäller Blodets Meridian. En vilda västern-historia som är lika delar tidstypisk som den är skrämmande modern, rå, otroligt brutal och ruskigt spännande. Han är en mästare på att trollbinda, den där McCarthy. Det är snudd på obegripligt att det tagit över 25 år för den här boken att översättas till svenska, men nu när den äntligen är här tycker jag (och Cormac) att du ska läsa den.

Läs den!

O jösses. Ja, vad ska man säga? Lexus designers verkar ha fått fria händer och därmed designat deras nya sportkärra som en... padda. Eller som en leksaksbil som någon värmt under eld. Smält plast, typ. Så grotesk är den verkligen, nya sportcoupén (Lexus LF-LC).

Lexus LFA blev såhär med facit i hand en flopp. Bilen sålde förvisso slut i första vevan, trots en prislapp på över fem miljoner, men det handlade nog mer om att Lexus hade tillverkat väldigt få - än något annat. Nu, efter att den har testats mot varenda sportbil av rang, vet vi att den får stryk av det mesta - inklusive Nissan GT-R som kostar en bråkdel.

Toyota bör låta Lexus förbli ett semi-trist gubbmärke för de som vill åka lyxigt men ändå japanskt. Istället för att låta paddan nedan gå i produktion önskar jag att de istället lägger pengarna och ingenjörstimmarna på en ny Supra istället. Seså! Gör.

http://www.lexus.com/concept/

NAEJJE!

Jag upptäckte han så sent som idag. Dallas Green, City and Color. Sex år för sent, ungefär. Han låter lite som William Fitzsimmons, var det någon som sade, och det lät ju trevligt. Men om sanningen ska fram låter Dallas Green (City and Color) betydligt bättre än William. Han har en bättre ton i sin röst, bättre tempo i sin musik och är klart mer varierad.

City and Color - Comin' Home

Jag kan inte sova... så jag myser med City and Colors debutskiva, istället. Den är fantastisk, på flera plan. Texterna är uppriktiga, musiken är nyanserad och sövande, på samma gång och gitarrspelet imponerar. Comin' Home är en vacker redogörelse över Dallas hemlängtan. Allt flängande, för ingen nytta. Allt han vill är att återvända hem, igen. Till den där gamla kärleken. Videon är grym också... jag har en ny bromance på gång, tror jag.

Well I've been down to Georgia
I've seen the streets in the west
I've driven down the 90, hell I've seen America's best
I've been through the Rockies, I've seen Saskatoon
I've driven down the highway 1, I just hope that I'd see you soon

Cause I'm coming home, I'm coming home

Jomen, ja. Du är ju faktiskt helt strålande...

Jonas Mäki har spelat Soul Calibur V så fingrarna sprängts de senaste två månaderna. Han har snajdat ihop en fet förtitt proppad med detaljerade intryck om 21 av spelets figurer (alla som finns med i får förhandsversion). Du bör läsa den.

Läs vår dunderfeta förhandstitt

Är det... du, Patroklosseeloss?