Gamereactor



  •   Svenska

Logga in medlem
Blog
Dungeon Crawler Carl - det stora fenomenet

Dungeon Crawler Carl - det stora fenomenet

Det var bästa kompisen Magnus som en dag skickade; "Har du läst Dungeon Crawler Carl? Fick den beskiven precis och det låter som något du skulle gilla"

Och det hade jag ju inte. Jag kände inte ens till bokserien som tydligen blivit ett fenomen. Men fem minuter senare var första boken i serien beställd. Den anlände kort därefter men jag har i många år befunnit mig i en enorm svacka när det kommer till att läsa. Svacka, är dessutom att utrycka det snällt. Jag har inte läst något, alls. Men för några veckor sedan så var det som att något klickade. Jag började beställa böcker, i mängder. Något jag tidigare bloggat om. Det blev en stor drös och högen (som ni kan se nedan) växte sig snabbt stor. Det saknas dessutom några stycken i denna då jag ville ta en bild på det som kom vid ungefär samma tillfälle.

Men nåväl, Dungeon Crawler Carl var alltså den första av alla dessa nyinköp. Det passade därmed bra att det var just den. Plus att det var en bokserie jag verkligen ville dra igång.

Det är ganska enkelt att förstå varför det som Matt Dinniman skapat blivit just ett fenomen. LitRPG-genren är ingen jag har enorm koll på som stort - men jag är ju en gammal rollspelare när det kommer till det klassiska med pappar & penna så äventyret i sig passar ju mig, såklart. Dinniman lutar ju sig starkt mot allt det där. Väldigt starkt. Stundtals försvinner lite av berättelsen, galenskapet och äventyret i stort för att handla mer om statistik, achivements och "name drops". Men det är svårt att inte dras med. I grunden finns där ju två fantastiska karaktärer i Carl och katten Donut - och äventyret de dras in i är hysterisk från första sidan till sista.

Även om jag läste ut boken relativt snabbt (vilket alltid i sig är ett bra betyg) så tycker jag framförallt att boken främst tog sig ordentligt i andra halvan. Jag tycker också att själva äventyret i sig är mer underhållande än Dinniman egentligen är en bra författare - vilket kanske låter konstigt när han då skrivit det hela. Vad jag menar är att världen och äventyret är fantastiskt, men det beskrivs kanske lite simpelt. Han är ingen direkt ordkonstnär. Men det behövs heller inte riktigt när det är så underhållande som det faktiskt är.

För det är just att det är ett helt vansinnigt äventyr som blir själva grejen här - man slutar aldrig att förvånas över hur mycket galenskaper som får plats. När jag hade dryga 50 sidor kvar av första boken (som är den enda av de hitills 8 publicerade jag läst) så började jag känna en hel del tomhet. Ni vet det där att man känner att man kommer att sakna det man upplever och egentligen inte vill att det ska ta slut.

Nu är i alla fall bok två och tre beställda. Medan jag väntar på dessa har jag påbörjat en annan bok (som det också blir ett blogginlägg om framöver) och jag ser otroligt mycket fram emot att fortsätta. Bokhösten och vintern har helt enkelt startat. Lite tidigare än beräknat faktiskt - vilket bara känns roligt.    

HQ

Jag kommer att sakna plasten - men inte sluta spela

En av de mest omdebatterade sakerna i spelvärlden, sedan Sony rapporterade att de slutar med att producera skivor 2028, är det här med fysiskt kontra digitalt. Flera av mina kollegor har gjort tänkvärda inlägg kring det hela - och jag som samlare och stor förespråkare av just fysisk media kan ju inte vara sämre. Med något (möjligt) enstaka undantag är jag förmodligen den på redaktionen som köper mest spel på just skiva - och även om min (fysiska) spelsamling inte kan mätas med de där “riktiga” spelsamlarna så är den åtminstone helt okej och tjusig att kika på. Om jag får säga det själv.

Nåväl, mycket har redan sagts och jag tänkte främst beröra just en sak som jag sett flertalet inlägg om på nätet under den gångna månaden. Det är det här att folk basunerar ut att “Då blir Playstation 5 min sista konsol från Sony”. Jag är absolut en person tycker att det här med ideal och värderingar är en bra grej. Jag skulle hellre aldrig få för mig att kalla någon annans sådana för dumma - om det inte handlade om rent hat kring saker (Men det är en annan diskussion). Nu tror jag kanske att både Microsoft, men framfrörallt Nintendo, ser en liten öppning här. Att de håller kvar vid skivor/kassetter åtminstone ett tag till. Liksom för att profiliera och särskilja sig från Sony. Visst, “Code in Box” och Nintendos “Gamecard” finns ju, redan, men där är den sistnämnda åtminstone något som eliminerar några av de där sakerna som folk nu i lite över en månads tid varit sura på Sony över.

Dagarna på Gamestop var ett fint minne. Hur de sista dedikerade spelbutikerna nu ska klara sig blir något framtiden får utvisa.

Game Card kan lånas ut. De kan säljas vidare. Detta är ju två faktorer som, åtminstone i dagsläget, det heldigitala inte kan erbjuda. Jag tror heller inte man ska underskatta det här. Att kunna låna ut ett spel till polaren eller, när man känner sig färdig med det, kunna sälja spelet är viktigt för många. Köper du ett spel till fullpris kan du faktiskt få tillbaka en rätt bra slant - så du har i slutändan kunnat köpa spelet billigare. Samt att den som köper det av dig gör detsamma. Det här att prata om folks ekonomi är ju inget roligt ämne - men det finns ju såklart folk som har gaming som intresse som också har det lite tuffare än andra rent ekonomiskt. Att veta att man kan få tillbaka kanske hälften på det dyra spelköpet är givetvis en fantastisk sak.

Personligen säljer jag, i princip, aldrig spel - så sådant spelar väldigt lite roll för mig. För mig handlar det istället om det fysiska spelsamlandet. Något jag i början av den här (och förra) generationens livslängd var mer principfast kring. Själva planen var att alla storspel skulle stå i hyllan. Sen betalade jag 899 digitalt för Resident Evil Requiem detta året och insåg att även sådant där egentligen hade börjat ruckas på för längesedan. Jag köper fortfarande en hel del på skiva, sitter och väntar tålmodigt vid postlådan på att spelet ska anlända och tycker om att ställa fodralet i hyllan sedan. Flera av årets storspel; Crimson Desert, Pokopia, First Light, Lego Batman, Black Flag och många fler - är köpta fysiskt och hamnar i spelhyllan när de är genomkörda.

Att kika på, och samla, på DVD och Bluray, är fortfarande ganska populärt. Men också något som försvann mer och mer när streamingtjänster gjorde intåg i var persons hem.

För mig stavas den här kombinationen av att blanda digitala köp med att köpa skivorna ofta plats. Den är begränsad och jag får helt enkelt välja vad som ska finnas på en hårddisk kontra i mina Bestå-hyllor.

Men, nu blev det ett rejält sidospår. Det var ju det här med att folk skulle sluta spela som egentligen var kärnan här. För egen del förstår jag det inte riktigt. Även om jag respekterar det. Det vore otänkbart för mig att ge upp mitt största intresse för att jag inte kan köpa spelet på en skiva. Visst, det är inte lika roligt med digitalt. Jag tycker inte det. Men när spelet väl startar så spelar det ju mindre roll. Just då blir ju också det digitala snarare något som är smidigare. på PC har vi ju inte köpt spel på år och dagar och det vore konstigt att läsa från någon att “Nej, jag spelar inte på PC av just skälet att jag inte har en skiva att stoppa i min dator”. Visst - konsol har i många år varit något annorlunda här. Som sagt, jag förstår det hela fullt ut. Vill man också då bojkotta Playstation 6 så fine. 

Retrospel kommer förmodligen i all tid vara otroligt åtråvärt att samla på sig.

Jag tror väl, personligen, att detta är en sådan där lite “spontan” reaktion från folk. Jag har svårt att se att folk som älskar spel faktiskt skulle göra det. Och om Microsoft och Nintendo en dag följer efter - så innebär ju det att man måste fortsätta med sin princip även där. Jag tror heller inte att de som säger att de ska sluta aldrig någonsin köpt ett spel digitalt. 

Så, precis som rubriken lyder. Det kommer bli trist att inte ställa Playstation 6-fodral i hyllan framöver. (Även om det kanske då fortsätter finnas just fodral och lite olika samlarutgåvor). Men det är för mig inget alternativ att inte uppleva alla kommande fantastiska spel bara för att jag “tvingas” skaffa dom online.

Det finns också ytterligare en, avslutande faktor, som jag tycker är lite trist. Nu kan jag personligen inte besöka spelbutiker på grund av fysiska förhinder. Men jag beställer ofta från vissa av dem. Det finns inte särskilt många kvar i landet och jag ska inte name-droppa reklam här för någon specifik - utan mer konkludera med att jag förstår deras oro och frustration kring det hela. För de kommer såklart få det (mer) kämpitgt under kommande åren. Vilket ju både för personal, och samlare, inte är någon rolig utveckling alls, såklart. 

Till sist tips på lite övrig läsning kring det hela från mina kollegor; Maries krönika, Jonas krönika, Joels blogg, Olivers blogg  Muris blogg, Sebastians blogg samt Marcus blogg

HQ

Jag har blivit helt beroende av böcker

Vaknade strax efter klockan 5 imorses och hade svårt att somna om. Började skrolla lite på telefonen, hamnade som så ofta på Amazon och eftersom begäret är som det är över att skaffa böcker så köpte jag några, till... Jag skrev ju en blogg senast igår om att jag handlat ett ganska stort gäng böcker - och de tretton nya till antalet har nu då istället växt till sjutton stycken.

Så, vilka blev det då? Först ut var det de två böckerna som utgör Six of Crows-serien. Jag införskaffade även Bookshops & Bonedust samt Brigands & Breadknives som hör ihop med Legends & Lattes-serien där jag redan har första boken. Mer att läsa alltsp men glädjande nog är jag lite över hundra sidor in i Dungeon Crawler Carl så läsandet har startat bra.

 

Allt detta shopppandet av böcker har dock skapat ett problem som jag ju egentligen såg komma för längesedan - men kanske inte att det skulle ske så snabbt.

Och det stavas plats.

Jag har redan lekt en hel del Tetris i de två bokhyllorna jag har och nu helt enkelt insett att jag måste köpa två till, vilket i sin tur innebär att jag måste möblera om i sovrummet. Jag har ännu inte helt förlikat mig med denna tanken men det måste nog "tyvärr" ske. Om jag ska fortsätta med detta boksamlandet i fysisk form (vilket egentligen är himla dumt eftersom jag har en superfin läsplatta men jag läser inte lika duktigt på den) så innebär det ju oundvikligen att plats måste fixas.

Nu har jag åtminstone bestämt mig för att jag ska läsa hälften av dessa böcker innan det införskaffas nya. Vi får se hur det går med det.

Jag har köpt 13 böcker (Recensioner är att vänta)

Jag har köpt 13 böcker (Recensioner är att vänta)

Min simpla plan var följande; dels välja ut några böcker från mina överfulla bokhyllor som jag vill läsa i höst - samt köpa på mig några stycken nya. Bara några stycken - var åtminstone tanken. Det hela slutade med, som rubriken lyder, att jag köpte 13 stycken. Därmed fick även planen att påbörja med att läsa böckerna först när höstmörkret anländer helt enkelt flyttas fram.

Så, igår startade jag att läsa den jag kanske sett mest fram emot: Dungeon Crawler Carl. Ja, jag är sen till "partyt" - de flesta nördar har nog slukat både den och alla eller flertalet av uppföljarna redan. Men som sagt, meningen var att börja läsa ordentligt först i höst. Nu har jag läst 80 sidor sen sent igår och är på god gång med vad som verkar vara ett riktigt underhållande äventyr.

 

Så, vad har jag köpt mer då? Häng med nu. För det var alltså en del.

Förutom nyss nämnda bok från Matt Dinniman så är det; The Farseer (samtliga 3 böcker), The Will of the Many, Piranesi, Legends & Lattes, Click Here to Start, Ninth House, Under the Whispering Door, The Tainted Cup, The Book That Wouldn’t Burn samt Operation Bounce House. Jag har även plockat fram Midnight Library, The House in the Cerulean Sea samt första boken i Mistborn-sagan. (Där jag läst de två första böckerna men det är dags att börja om eftersom jag nu ska läsa alla).

Många av böckerna ovan är också den första i trilogier/serier så om jag gillar den första delen så kommer jag ju garanterat köpa alla uppföljarna. Det finns med andra ord (minst) lika många böcker till att införskaffa när jag börjat beta av det jag har. 

Nu kanske någon ställer sig den stora frågan kring varför man köper på sig ett så stort lager av böcker. Men detta är av ett par och ganska enkla anledningar. Dels så läser jag väldigt snabbt. Samt - med en ordentlig hög av böckjer så "tvingar" jag mig själv att liksom göra det mer konsekvent. Så, förutom att berätta om alla dessa böcker jag då skaffat så är även tanken också att jag ska recensera det jag läser i bloggen framöver. Så räkna med en hel del bokrecensioner den närmaste tiden.

Har du läst något av det ovanstående (eller kan rekomendera något annat) och vad tyckte du?

Den kokande (fotbolls) sommaren

Den kokande (fotbolls) sommaren

Det känns som att det kokar i Sverige av två anledningar. Tack vare Fotbolls-VM och värmen. Det förstnämnda är såklart ingenting som alla är intresserade av (även om det är lite roligt att många av de som inte är det gärna vill berätta hur ointresserade de är). Det andra är ju någonting som påverkar alla - positivt som negativt. Jag har inte så mycket emot värme. Jag gillar den, rentav. Jag har satt upp fläktar i alla rum där de behövs. Optimerat och läst på hur man skapar bäst luftflöde. Jag har också en bra lägenhet med strategiska fönster och balkongdörr som ändå gör det ganska uthärdligt.

Men visst, det är varmt. Svettigt. Jobbigt. Detta skrivs mer som ett konstaterande än något gnäll. Jag gillar som sagt värmen. Och jag gillar sommaren.

Angående det där första, igen, så har det varit roligt att följa en hel del matcher. Jag har sett mer än jag trodde att jag skulle göra. Ett fint bakgrundsbrus på TV:n och så extra engagemang när Sverige och Norge spelar sina matcher. Det har bjudits på mycket känslor. Fina mål. Även om jag nu tror det tar stopp mot Frankrike så har det ändå varit väldigt roligt. Ett VM blir ju såklar roligare om Sverige (Och Norge) spelar. Nästa vecka drar slutspelet igång och jag kommer försöka pricka in varenda match,

I övrigt rasar den (varma) sommaren på. Jag försöker planera vad som ska göras om dagarna. Mycket har handlat om att jag fick hem en ny bokhylla för ett tag sedan. Jag behövde en sådan för nya som gamla prylar och har försökt pyssla lite med att organisera och fixa i den varje dag. Så långt orken och kroppen klarar. Jag börjar känna mig nöjd. Då är det raskt vidare till nya projekt som jag redan vet vad det är för något.

Nu ska jag försöka få i mig lite mat och se andra halvleken i den pågående matchen. Ha en fantastisk sommar vidare så återkommer jag med mer babbel inom kort.