Green light, go flight - en blogg från ovan. Men alltså INTE (Boeing) 747 - det hade ju annars passat in fint i sammanhanget. Jag befinner mig just nu på 11km höjd med riktning mot Genevé och ska på ett litet event och flyger hem på fredag. Vad det blir av detta får vi se - men jag är taggad på trippen.
När jag ändå är på plats i Schweiz hade jag även tänkt lägga ett stående motbud på Trumps dumheter, tänker ju någonstans att ett handslag och sunt förnuft kan trumfa den herren på obestämd tid.
Ni får ha det så fint så länge - ikväll blir det cocktailparty på Olympiska Museet i Lausanne, men förfesten är givetvis redan igång.
Du är värd att dö för, ni kan skratta om ni vill, håna oss vi rör oss, ni står still...
Jag vet, jag vet… jag är varken den första, andra, tredje eller sista att poängtera detta. Men Nintendo - snälla ni: Nintendo Switch 2 saknar just nu ett spel. Kanske två, eller tre.. men jag syftar givetvis på nästa stora plattformsspel med Mario i spetsen. The killer-app to rule them all.
Vi satt ikväll och snackade om Marios eskapader, där jag hävdade att Super Mario 64 för Nintendo 64 var vad Super Mario Bros 3 var för NES och Super Mario World innebar för Super Nintendo. Jag har varit allmänt uttråkad och trött idag (som sig bör efter att ha jobbat natt en vecka). Under tiden jag satt och väntade på en bekant som skulle komma förbi och lämna av en semla från Bageri Hamilton från Vadstena, som ju hör lördagar till - passade jag på att kompilera en PC-port på ett spel jag äger till alla format där det lanserats i olika utgåvor: Nintendo 64, Nintendo DS, Super Mario 3D All-Stars samt ingår på mitt abonnemang via Nintendo Switch Online.
Super Mario 64 har givetvis aldrig sett bättre ut än till PC. Abstinensen efter Mario uttrycker sig på märkliga vis, exempelvis med ray-tracing och andra bjällror som klämtar i allsköns toner. Jag behöver ett nytt 3D-Mario, nu - men helst igår. Mario Kart World i all ära, men tiden då “flaggskeppstitel” stavades plattformsikon tycks vara förbi. Fram tills dess att mina böner besvaras får jag helt enkelt slipa mina skills i klassiker som Super Mario 64, Super Mario Galaxy, Super Mario 3D World och Super Mario Odyssey… i väntan på vad jag hoppas ebbar ut i Super Mario Galaxy 3 till Nintendo Switch 2. Vilket även hade linjerat fint med den kommande filmen, The Super Mario Galaxy Movie - eller?
Vad är din drömutannonsering, om du får önska fritt? Är det Super Mario Bros 4, Super Mario World 3 - kanske Super Mario Odyssey 2 eller något helt nytt?
Minns ni bilderna i söndagsbilagorna där man skulle trycka upp psykedeliska woodstockmönster á la 2D-kalejdoskop på nära håll - i nivå med en normal dansk skalle? Det gör jag, och jag tyckte det var fantastiskt häftigt när det begav sig, och förmågan att utöva sitter givetvis i än idag.
Vad föreställer bilden?
Jag blev dessutom varse att alla är långt ifrån kapabla att beskåda dessa påhitt, jag var den enda i familjen som hade förmågan att korrigera blicken pang-boom mot dessa mönster, för vad som i grunden är en optisk 3D-illusion. Jag var även fascinerad av Malena Ivarssons skriverier om vuxenpoäng i samma söndagstidning där jag tidigt insåg att pistiller och pollen är något som ska komma att fördärva mig känslomässigt i omgångar genom livet. Men nog om det - Magic Eye var det, ja.
Stereogram som sagt, jag klippte ut och samlade dem i pärm i diverse plastfickor. Jag köpte även alla häften och böcker jag kom över med detta påfund, då det var all-the-rage på 90-talet.
Jag snubblade även häromdagen över en musikvideo med Young Rival som är helt och hållet utformad med tekniken i åtanke - vilket väckte minnen och var minst lika häftig idag som stillbilderna, där och då. De som ännu inte lärt sig att se har istället 3+ minuter myrornas krig och en schysst låt framför sig.
Minns du stereogram och kan du se videon? Googla "stereogram" och bifoga/infoga gärna de fränaste bilder du hittar - fiffigast motiv vinner.
Jag slogs av en rubrik idag. Hampafrön istället för mandel - i en semla!
Semlan är som vi vet en tradition och ett årligt fenomen precis som midsommarsillen runt totempålen där vi hoppar som grodor runt fallossymbolen, eller nygriljerad julskinka i samband med Jesu födelse. Att byta ut mandel mot hampa i något sorts klimatsmart tilltag ställer jag mig på tvären till och tar spjärn emot - mandelmassa ska givetvis bestå av mandel. Inte aprikskärnor, inte hampa - mandel.
Jag är inte motvalls när det kommer till förändringar och testar gärna nyheter, men det här låter ungefär lika hett som kolfiber baserat på linfrön. Fine. Jag ska inte döma ut något jag inte testat, men semlan för mig är helig - ska bestå av en mindre bulle, välgräddad med färg och ett fluffigt inre, inhysa en mandelmassa allra helst gjord på rostade mandlar, gärna kanderade - och hackade - i tuggvänliga bitar som skvallrar om ett genuint hantverk. Grädden ska nyttjas med måtta för att inte ta över.
Semlan och jag går way back, så jag känner någonstans att här muckas med en kär vän, och sätter därför ned foten.
Det här är ju något av ett input-lag av mig, då jag sett färdigt Stranger Things sedan länge (finalen var ok, trots allt 👍) - idag äter jag däremot glass från varumärket som om jag vore en fiffig TikTok-influencer. Glass mitt i vintern? Verkar inte bättre. Däremot är jag inte helt övertygad av Scoops Ahoy - som ju är glasshaket från den kända serien. Vi närmast sörjande valde en kopp med jordnötssmak i ett utbud där tresmak av choklad, en jordgubbshistoria och något övrigt och eländigt alster jag inte minns smaken på låg i kyldisken. Var det mint, månne...?
Glassen är inte god då den smakar absolut ingenting, för att slå fast det uppenbara. Jordnötterna är däremot flera och rikliga till antalet - men påminner om bönstjälk och gröna ärtor, smakmässigt. Det funkar väl kanske om man går in med inställningen att det är ett experiment, med vänlig hälsning Flygande Jakob - som visserligen är en klassiker, och god dessutom.
Nej, det här var ingen hit. Däremot är jag rysligt sugen på en annan kopp med glass från Häagen-Dazs som vill slå mynt av churros, kanel och dulce de leche. Det kan väl inte gå fel? Det får bli imorgon, dock. Kanel är - för de som inte vet - ett afrodisiak för män enligt sägner (inte märkt av, alls - där jag diggar kanelbullar så ofta jag kan). Motsvarande katalysator för kvinnor är istället saffran, när vi ändå är inne på det här med kryddor.
Någon som testat Stranger Things-glassen, och vad tyckte ni?
