Ett av mina favoritspel från det förra årtiondet är Firewatch ett indiespel som inte är särskilt långt speltidsmässigt. Innehållsmässigt tycker jag att det fortfarande har något av den bästa vi har i form av
Jag köper absolut ingenting på skiva längre. Senaste var samlingsutgåvan till Dark Souls III (vilket jag även köpte digitalt) men jag fick ett ordentligt habegär av den fysiska versionen av Firewatch idag. Campo Santos mysiga skogvaktarspel är ett av mina favoritlir från i år och jag tänker på Henry och Delilah praktskt taget dagligen. Spelet är inte på några som helst perfekt men det är någonting med atmosfären, samspelet mellan karaktärerna och den enorma känsla för nyanser som gör det till en oförglömlig upplevelse som har etsat sig fast hos mig. Att få köpa det på skiva och sakta smeka plasten, placera fodralet varsamt i hyllan för att sedan slänga drömmande blickar mot det, det är någonting jag ser fram emot.
Sedan jag såg de första screenshotsen har jag toklängtat efter det här. Skamsen att erkänna lade jag faktiskt inte releasedatumet på minnet men blev därför lite gladare då jag helt plötsligt märkte att 9:e februari passerat. Det flyttade in på hårddisken igår.
Campo Santos allra första spel utannonserades ganska så nyligen. I Firewatch tar spelaren i förstapersonsvy rollen som Henry. En man som dragit sig undan från sitt stökiga liv för att arbeta i de ödsliga delarna av Wyoming. Hans enda kontakt med omvärlden går via radiovågor till arbetsledaren Delilah. Visionen är att skapa en meningsfull upplevelse där spelarens val påverkar den enda meningsfulla relationen Henry har kvar.