Efter att ha frågat er detta inför Playstation och Summer Game Fest, så tänkte jag nu göra detsamma inför Xbox Games Showcase. Kort sagt, vad tror ni att vi får se? Precis som tidigare korar vi bäste gissare med en publik hyllning, men det jag är ute efter är den svåraste gissningen som träffar rätt.
Min vän Adam Holmberg frågade mig i fredags om jag föredrar när ett band vågar experimentera och utveckla sitt sound eller när de håller sig konsekventa och bekanta med en tydlig röd tråd genom hela diskografin. Och för mig är det nog viktigt att man vågar ta risker och uttrycker sin konst på fräscha sätt för att hålla en lång karriär relevant. Det finns såklart massvis exempel på band som utvecklats åt ett håll jag inte längre känner för att följa med på (Bring Me The Horizon är ett utmärkt exempel) men då är det åtminstone inte tråkigt och förutsägbart. Jag ser mycket hellre att man gör stora satsningar och kanske inte träffar än att man ska trampa vatten och försöka leva kvar i någon form av forna glansdagar.
Många verkar ha blivit glada över vad som visades upp under nattens Summer Game Fest, och det är ju absolut kul för dem. Personligen tyckte jag att det inte var mycket som visades upp som var något speciellt. Det här ska väl vara den stora duon tillsammans med Game Awards när det gäller spelevenemang nu för tiden, även om vi kan slänga in Gamescom, nu när E3 inte längre finns. Då bör det åtminstone finnas ett "holy sh*t"-ögonblick. Något som får den samlade spelarbasen att tappa hakan. Det fanns det helt enkelt inte. Låt oss titta på platserna där de största utannonseringarna ska vara.
Nu har barnen som jag bytt blöjor på tagit studenten. De har sprungit ut och skrikit och dansat till ljudet av "Jag har tagit studenten", de har fått mer nallar än vad som borde vara lagligt hängt runt halsen och de har vandrat runt lulliga på studentskivan efter den tillhörande champagnefrukosten med papptallrikar på bröstet där det stod "Klassens Elvis" och "Klassens Diva". Nu ligger vuxenlivet vid deras fötter och framtiden väntar nervöst där ute. För det är trots allt en osäker framtid som ligger där när man är i den åldern. Vad ska man jobba med?
Så har årets Summer Game Fest gått i mål, och det var en mycket habil tillställning. Jag har sällan sett så mycket stora och tjusiga spel på en och samma gång - trots att Microsoft, Nintendo och Sony nästan helt uteblev. Ska jag gnälla lite så hade jag velat ha en större ny utannonsering av något helt nytt. Både Resident Evil: Veronica och Final Fantasy VII: Revelation var ju trots allt spel vi visste skulle komma... även om de givetvis var svinfeta.
Tiden går snabbt. Det känns fortfarande som det bara var ett par månader sedan paketet med den hett efrterlängtade Switch 2 landade hemma hos mig. Men det har alltså gått ett helt år sedan dess. I backspegeln tycker jag ändå Nintendo lyuckats ganska bra med sin senaste konsol. Det kanske inte har varit WOW - men som helhet bra. Det startade ju med Mario Kart World som jag haft väldigt roligt med. Mycket tack vare att vi kör turneringar varje söndag. Det första spelet jag köpte efter det var Bravely Default Flying Fairy HD Remaster - som jag ännu inte spelat färdigt. Sedan blev det ett riktigt roligt recensionsuppdrag med Donkey Kong Bananza som jag får säga fortfarande är en av de största behållningarna med konsolen.
När originalversionen av Söldner-X2 först dök upp på Playstation 3 år 2010 befann sig shoot'em up-genren redan långt från sina glansdagar. Arkadhallarna hade i princip försvunnit, de stora japanska utvecklarna satsade på annat och den breda publiken jagade öppna världar snarare än obskyra high scores. Men detta struntade Sidequest Studios i, för de kom med ett spel som inte bad om ursäkt för sin existens. Ett spel som inte försökte modernisera genren genom att förvandla den till något annat än vad den är. Istället handlade allt om att flyga från vänster till höger, skjuta sönder allt som rör sig och långsamt förvandla kaos till kontroll.
Det var väldigt kul att betta med er på vad vi skulle få se under Sonys event i tisdags (återigen grattis Svamphammar). Det visade sig vara svårare än jag trodde att pricka in iallafall några rätt, där premissen var just att välja något annat än de mest självklara.
När jag som glad liten nörd under tidiga 90-talet snubblade över Warhammer och White Dwarf i min lokala Hobbex-butik så förstod jag inte till fullo vad det var jag tittade på.
I samband med tisdagens State of Play hade Capcom den goda smaken att överraska oss med en demo av det kommande Onimusha: Way of the Sword. Jag har ganska begränsad erfarenhet med serien (har bara spelat det första spelet, och det ganska nyligen) men är ett massivt fan av Capcom och actionspel som kräver precision och goda reflexer - så detta har sett ut att vara som klippt och skuret för just mig.
Jag kan absolut inte släppa serien Yellowjackets just nu på SkyShowTime, den är så otroligt imponerande serie, handlingen är perfekt och man blir låst till serien, utan att överdriva
Allt började någon gång under tidigt 90-tal. Min outvecklade barnhjärna ställdes inför ett universum som bäst kan beskrivas som en anabolisk ecstasy färd regisserad av en kroppsbyggare, orimligt muskulösa män med pottfrilla,, en arg skelettman med blå hud (som har uppenbar mindervärdeskomplex) sen kvinnor som av oklar anledning bar runt på gigantiska fågelhuvuden. Jag var helt såld.
State of Play höll på i över en timme och det var matig och intensivt. Det var en bra digital tillställning med släppdatum, utannonseringar och annat. Hade däremot önskat lite fler tungviktare från Sonys egna studios som chockar en mer och möjligen glimt av någon ny hårdvara för att göra det lilla extra.
Då är vi officiellt inne på sommaren. 1a Juni, V.23. Eftersom Solero blev förra veckans glass så bestämde jag mig för denna veckans glass blev en av de 4 nya Magnum som tillkommit. Magnum La-pistache - en pinnglass med pistageglass doppad i mjölkchoklad med ett överdrag med pistagesmak och karamelliserade pistagebitar. Jag ska vara ärlig och säga att jag inte vet 100% hur pistage verkligen smakar, men visst, den smakar ju rätt mycket vanilj och choklad. Överdraget var gott och tjock skal (som typ alla Magnum) så glassen låg tryggt i mitten utan att rinna och droppa.
Tekken-legendaren Harada lämnade sent förra året Namco. Nu är har han bildat en ny studio under SNK. Samtidigt ryktas en ny crossover mellan SNK och Capcom. Detta satte igång fantasin i min hjärna som fightingspelfanatiker...
Fortfarande är det bara Crimson som gäller här. Jo, undantaget är ju måndagar då jag kör Battlefield med polarna. Ikväll blir det dock hockey-VM då vi möter Tjeckien. Jobbigt när man måste prioritera mellan två roliga saker - men så är livet.
Alltså, förstod Thomas Stenström uppdraget? Hade inte höjt ögonbryn om det var en random Svensktoppen-låt, men som Officiell VM-låt för Sverige? Ursäkta, Va?! Får ju Staffan Hellstrands "Explodera" att framstå som genial i jämförelse. Har aldrig hyllat "När vi gräver..." och hävdar med bestämdhet att den hade glömts för länge sen om det inte var för resultatet såattsäga, men till och med den skiner ju bredvid denna...
Någon på nätet ville tydligen se hur vackert det svart/vita spelet Mouse P.I for hire kan se ut, så med hjälp av lite shader magi och moddande, har denna person lyckats få till detta!!
Det är ingen hemlighet att rallycross varit på dekis de senaste 8 åren, där bland annat Johan Kristoffersons dominans och utskåpning av konkurrenterna varit en av anledningarna varför. FIA's märkliga regelverk var en annan, och övergången till elbilar och att man gömde all action bakom en betalvägg (efter att ha varit gratis på youtube i alla år) var spiken i kistan, och efter det har rallycrossen i princip varit död och begraven hos den stora massan. En sorglig utveckling i en motorsport som för 10-15 år sedan hade enorm utvecklingspotential, bjöd på högoktanig dörr-mot-dörr action, och hade stora mästerskap i både USA och Europa med välkända rally-namn som Ken Block, Petter Solberg, Sebastian Loeb, Marcus Grönholm, Travis Pastrana etc.<br />
Att åldras har för mig alltid varit ett tekniskt problem. Datorer tar inte nödvingtvis bara slut, så varför ska kroppen göra det. Och jag tror mig veta hur det kan lösas. Att åldrande är in-perfekt celldelning. Att alzheimers, hudförändringar, cancer mm... alltid härstammar från att den dagliga delldelning alltid sker med pyttelite fel. Fel som byggs på med tiden. Varpå kroppens förmåga att hantera det skadliga successivt minskas med åren, vilket leder ålderstecken och ökad risk för sjukdommar.
Sedan några veckor tillbaka studerar jag än en gång på universitetet. Det var ett antal år sedan sist. Då resulterade det i en kandidatexamen i datavetenskap, nu är det 15 hp litteraturvetenskap som gäller. Närmare bestämt litteraturhistoria, från antiken till någonstans kring 1800talet. Just antiken är faktiskt väldigt relevant nu när jag äntligen har börjat spela Hades II. Att tröska igenom några hyllmeter episka dikter från innan Jesus ens var påtänkt har förhöjt min spelupplevelse avsevärt. Men mer om det i en senare blogg.
Morgon! Jag har varit ledig de senaste dagarna, vilket har varit perfekt eftersom det har varit flera spännande event här i Piteå. Här kommer en sammanställning av tre av dem, ordnade från det tidigaste till det senaste. Häng med och upptäck vad som har hänt!<br />
Jag har alltid tänkt att bara idioter kan bli lurade av phishing-meddelanden. Tills idag. Jag var på språng, skulle iväg med familjen. Då fick jag ett meddelande om en kommande hotellvistelse i Köpenhamn. Något var fel med kortinformationen kopplad till bokningen, tydligen. I stressen över att förlora bokningen glömde jag kolla var meddelandet kom ifrån, följde bara länken och betalade. Lika bra att ha det gjort när jag nu ändå behövde bekräfta kortet, tänkte jag.
När det kommer till musik har jag alltid varit en allätare. Allt från pop till opera eller techno kan falla mig i smaken men trots det så bankar mitt hjärta lite hårdare för metal. Och just inom metal/rock är det svårt att hitta ett land som är bättre på det än just Sverige med möjlig viss konkurrens från våra finska grannar i öst.
Det var ju mer än 12 år sedan!, som jag skrev ett inlägg här senast såg jag nu. Då kanske det är dags för ett igen?. Conny skrev ju en blogg om Sagan om ringen. Och att han brukar se dom regelbundet. Det brukar jag också göra. Dock var det ett bra tag sedan pga olika omständigheter. Men nu med mer info om kommade filmer osv, så börjar man tagga igång igen. Så då är det dags asap att få det gjort. Sätta sig ner i biofåtöljen men en massa onyttigheter en hel helg och bara försvinna bort i Middle Earth igen.
Den 1:a april för två sedan utfärdades ordern från Super Earths högsta befäl, nu skulle planeten Malevelon Creek befrias från de socialistiska klankarna! Aldrig har jag begett mig till skeppets hellpods snabbare, än dagen då den ordern utfärdades. Jag var aldrig där när planeten föll, men hade hört historierna från de som var där. Det var ingen idé att känna någon ånger för min frånvaro, jag hade ännu inte blivit upplyst av den demokratiska andan.
Har läst en uppsjö av böcker inom 40k-universumet och håller som bäst på nu med boken Garro. Vet inte om det finns något intresse här för böckerna som handlar om denna monstruösa värld men tänkte ändå att jag behöver skriva av mig i omgångar för att sortera mina tankar kring denna rätt så invecklade historia om detta ännu mer invecklade universum. Första recensionen kommer inom kort. Mitt fokus kommer, iallafall i början, fokusera på böckerna inom Horus Heresy. Stay tuned!
Jag måste ändå säga att jag inte riktigt trodde att den här dagen skulle komma för egen del. I och med tokstormen som var Petters avgång som chefsredaktör och allt som följde i kölvattnet så var jag en av de många som var helt övertygad om att något fuffens hade begåtts i form av en kupp eller liknande och att Marcus hade gjort sig skyldig till något moraliskt tveksamt här. Därtill var jag starkt övertygad om att Gamereactor som sida skulle lägga sig och mer eller mindre självdö då stället varit så starkt knutet till just Petter som person.
Med allt snack om DLSS 5 tänkte jag att testa den själv, tycker den fixar bilden rätt bra och karaktären ser typ likadan ut, med bättre ljus och textures. <br />
