Battlefield 6: Säsong 1

Att förtitta en första säsong av ett multiplayerspel är alltid lite komplicerat. Vanligtvis har spelet precis släppts, med en ordentlig recension som redan täcker helheten. Du behöver alltså inte att vi berättar vilka delar av spelet som är bra eller dåliga - det har vi redan gjort, och du har sannolikt upplevt spelet själv också. Det vi har kvar att fokusera på är helt enkelt vad som faktiskt är nytt och läggs till, och det är precis den situation vi befinner oss i när det gäller Battlefield 6.

Om du inte har läst min entusiastiska recension av spelet än uppmanar jag dig att göra det först (vvår svenska recension hittar du här), eftersom den lägger grunden för det som kommer här. Men om du vill ha en kort sammanfattning kan jag säga att Battlefield Studios har gjort ett riktigt bra jobb med spelet - något de nu står inför den stora uppgiften att bygga vidare på med meningsfullt innehåll efter lanseringen.

Den första säsongen inleder detta arbete den 28 oktober, då den första delen av den tredelade säsongen släpps. Den första omgången kallas Rogue Ops och följs av California Resistance den 18 november och därefter Winter Offensive den 9 december. Den sistnämnda är inte särskilt mycket att skriva om, eftersom den bara lägger till en vintrig variant av Empire State-kartan samt ett nytt säsongsläge vid namn Ice Lock. Men de två första delarna bjuder på betydligt större nyheter, och jag har redan haft förmånen att prova dem.

Höjdpunkten i säsongens första del är den nya kartan Blackwell Fields. Det är en medelstor karta som man lätt kan ta sig runt till fots i Conquest-läget utan att det känns som att man springer i evigheter. Den utspelar sig på ett sandigt oljefält - ett platt och ödsligt landskap sargat och bränt av eld. Eftersom kontrollpunkterna ligger nära varandra blir striderna intensiva och snabba, långt ifrån känslan i Mirak Valley eller Operation Firestorm. Intensiteten ökar ytterligare tack vare det stora antalet fordon: stridsflygplan och helikoptrar, stridsvagnar och luftvärnskanoner, lastbilar och buggies - och till och med det nya fordonet Traverser Mark 2, som i princip är något mellan en lastbil och en stridsvagn.

Kort sagt, om du vill att din Battlefield-upplevelse ska vara så öronbedövande och kaotisk som möjligt, är Blackwell Fields kartan för dig. Det är en fartfylld och spännande bana där det aldrig känns som att striderna tar paus - något som garanterat lockar Conquest-fans.

Jag skulle kunna berätta om Eastwood och tala om Hollywood Hills och de lyxiga villorna du kan spränga i bitar. Jag skulle kunna beskriva känslan av att skjuta fiender på tennisbanor och golfbanor, och hur märkligt det är att gömma sig i swimmingpooler för att undvika stridsvagnar och andra dundrande fordon. Allt detta bidrar till att göra Eastwood roligt - men det är också ungefär vad man förväntar sig av en Battlefield-karta. Det som verkligen skiljer den från mängden är de helt hysteriskt roliga golfbilarna. Ditt favoritfordon i Battlefield är alltså tillbaka - efter nästan två decennier.

Visst finns det mycket att uppskatta i hur kartan är uppbyggd och hur den, även i Conquest, främjar strider till fots med mindre fokus på överväldigande fordonskrig, men golfbilarna är utan tvekan stjärnorna. Det är något med att susa runt på kartan i ett fordon drivet av ett enda bilbatteri - och något nästan euforiskt i att köra på en fiende och få det mest tillfredsställande roadkill i ditt liv. Det är just detta som gör Eastwood så rolig: möjligheten till klassiska Battlefield-upptåg som inte alltid står i centrum på andra kartor.

Säsong 1 innehåller även andra nyheter - nya vapen och spelläget Strikepoint, som bjuder på intensiv 4v4-strid i närkamp - men i det stora hela går det inte att förneka att Blackwell Fields och Eastwood är säsongens stora dragplåster. Och av det jag upplevt hittills är båda utmärkta och väl värda tillskott till spelet som helhet. Vill du få en bättre känsla för vad som väntar, missa inte vårt gameplay-material för respektive karta ovan.