Svenska
Gamereactor
förhandstittar
Battlefield 2042

Battlefield 2042

Korpral Lindman har tillbringat ett par krutdoftande timmar i den tidiga öppna betan för Battlefield 2042 och har ett par ord att säga...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Jag är kluven. Det finns inget annat sätt att beskriva det på. Det är och förblir den överväldigande känslan efter ett par timmar i den öppna betan av Battlefield 2042, en av de största releaserna i år. Jag befinner mig i båda lägren samtidigt, yrar runt och vet inte riktigt var jag kommer att slå ner mina bopålar. I ena lägret är allt mysigt, nytt, häftigt och med en grym atmosfär. Här njuter vi av ett förödande och fenomenalt krigsdrama i storformat. I andra lägret är det desto mer nedstämt. Där sitter vi handfallna, uppgivna och proppmätta på tomma löften. Här gråter vi nämligen över en buggfest utan dess like. Tillvaron är hopplös och tröttsam.

Inget nytt när det det kommer till franchisen förvisso, att det ser ut så här. Det har varit och är fortfarande en resa som tydligt delar de där två lägren. Vissa kallar Battlefield för den bästa krigsserien genom tiderna och är väl mer eller mindre beredda att sälja sin egen mor till Lucifer för en ny titel. Andra fnyser irriterat och kallar Dice digitala krigsepos buggigt med dålig känsla och med märkliga produktionsrelaterade val man inte alls håller med om. Ibland tänkte jag att jag klarar mig utmärkt utan morsan och började räkna blodspengar för att i nästa stund sitta där och skämmas som en hund. Men vad är det jag sitter och lirar? När var jag egentligen med om något så opolerat senast? Nu är detta förstås en öppen beta som dessutom enligt utvecklaren själv redan är flera månader gammal och det är mycket möjligt och även högst troligt att den inte alls återspeglar den färdiga produkten men sällan har jag känt mig så delad.

Battlefield 2042Battlefield 2042Battlefield 2042
Karta, krigare och kampanj. Genomsnittligt rakt igenom.

Efter att ha tillbringat mina första timmar i Battlefield 2042 är jag fylld av intryck men jag har samtidigt oerhört svårt att sortera dem. På den positiva sidan skildrar Dice ett krigshelvete på ett förödande sätt, aldrig någonsin i serien har känslan av att befinna sig mitt i striden varit större. Förutsatt att jag inte får börja i en avlägsen skogsdunge då, och därmed först måste ränna runt och leta efter krigszonen, då kartan lämnar en del att önska. Men när jag väl når fram till stridens epicenter så är det en krigets grand cru. Det är episkt och massivt, förödelsen är pyramidal. Det finns också en känsla av utsatthet, trots ständig närvaro av andra soldater. Det är en bombastisk produktion där jag slungas rätt in i en värld där kriget känns både otäckt och nära. Samtidigt krigar jag inte bara med motspelare utan även med grafiska glitchar, svajiga servrar, uteblivna markeringar, usel AI och ett rörigt gränssnitt. Så ja, det finns en del för Dice att jobba på här men det finns också en del som känns helgjutet redan från start.

Detta är en annons:

När spelet väl släpps nästa månad så kommer man att kunna välja på flera olika spellägen; All-Out Warfare, Hazard Zone och Battlefield Portal. I den öppna betan har endast det förstnämnda alternativet funnits tillgängligt och det är ett spelläge som direkt känns igen för den som har varit med sedan Battlefield 1. Storskaligt krig i Conquest Mode eller Breakthrough. Skådeplatsen är begränsad till en enda karta, Orbital och med ytterst få möjligheter till anpassning. Vilket förstås inte är någon större överraskning i en beta men ändå värt att nämna. Jag blir automatiskt värvad till en grupp och hamnar i menyn där jag kan välja mellan klass och utrustning samt göra vissa ändringar på vapen och övrig materiel. Sedan kastas jag rakt in i hetluften. Kartan har nu delats upp i olika delar där det gäller att hålla sin sektor, försvara den mot fienden.

Battlefield 2042
Lugnet innan stormen.

Vad som slår mig direkt är mängden av aktiviteter som pågår runt omkring mig. Det är helikoptrar som faller från himlen, jeepar som kör förbi mig med bara millimeter som räddar mitt liv, fallskärmssoldater som landar på tak och direkt intar position. Överallt smäller det och krutröken ligger tät. Här tänker jag att, nu äntligen. Så här skall det kännas i ett simulerat krig. Känslan var kanske inte euforisk men åtminstone lätt upprymd. Tyvärr skulle den känslan snart spädas ut med viss besvikelse. Om vi tittar på de olika delarna individuellt så landar mina första intryck enligt följande:

Vapnen: Inte mycket att klaga på här, funktionsmässigt. De vapen jag hann testa kändes stabila, kraftfulla och pålitliga. Kanske att prickskyttet kändes lite mediokert. Det var inte riktigt samma mjuka känsla som tidigare utan det kändes lite stelt men annars har jag få klagomål. Ljudet av ett magasin från en automatkarbin som ekar mellan väggarna skall förvisso icke förringas och när det smäller av en laddning sprängmedel så dånar det riktigt skönt i baselementen men överlag så behövs det mer tryck i grejerna. Det låter lite väl fjösigt ibland. Det är inga ärtbössor som presenteras direkt och då skall det krutas på. Så är det bara. Det skall också sägas att utbudet är mediokert och anpassningsmöjligheterna små men det kommer med största sannolikhet att vara betydligt bättre när spelet väl släpps. Mekaniken att kunna byta tillbehör "on the fly" fungerar utmärkt och är ett välkommet tillägg.

Detta är en annons:
Battlefield 2042
Startbössan är ändå helt okej. Mesig i akustiken men hyfsat pålitlig

Fordonen: Det här är förmodligen där Battlefield 2042 kommer att lysa allra starkast och det är också ett område där Battlefield brukar leverera stort. Fordonen känns den här gången enklare att förstöra, vilket är en bra sak för egen del, då få saker kan få mig att gå bärsärkagång som näst intill oförstörbara fordon i ett krigsspel. Det är helt enkelt inte särskilt kul att bränna all ammunition jag har på en enda kärra. Möjligheten att plocka upp ett transportmedel är också välkommet, då det snabbt blir tröttsamt att ränna omkring i obygden i jakt på förödelse.

Banan: Orbital är okej. Inte mer, inte mindre. Det är inget som håller mig vaken om nätterna direkt, varken av mardrömmar eller iver. Den kommer förmodligen att bli bättre men just nu är den rätt tom och intetsägande. Där det händer, där händer det. I övrigt är det stendött. Det är verkligen ingenting som sticker ut. En raketramp och ett par höga byggnader. DICE har sagt att Orbital inte tillhör de största banorna men den är rätt imponerande i storlek, det skall sägas. Lyckas man fylla den med lite mer innehåll så kommer den säkert att vara att räkna med.

Battlefield 2042
Och där kom ryssen....

Buggar: Var skall man börja? Alla har ju sin egen berättelse. Så är det alltid i alphor, betor och early access. Det kommer att finnas buggar och en buggupplevelse kommer inte att vara den andra lik. Vissa drabbas knappt, andra ser inte mycket annat än buggar. För egen del har det varit några rejält stökiga timmar. Lite som en charterresa med polarna. Några lyckas faktiskt komma fram till destinationen, andra missar målet helt. Ett par står på benen, andra stupar direkt, Någon dansar loss, andra hamnar i trans. Jag har stött på det mesta. Rena grafiska glitchar, fallskärmar som fastnar i husväggar, helikoptrar som spårlöst försvinner, soldater som får spastiska ryck mitt i en skottlossning, för att nämna några ur minnet. Det mesta av detta kommer förstås att försvinna och problemen är säkert också mindre på next-gen men här och nu, för Playstation 4 Pro så är det ingen klang och jubel-föreställning. Som jag nämnde i inledningen så måste verkligen användargränssnittet bli mycket bättre, just nu är det riktigt rörigt och dessutom med en färgskala som är allt annat än gynnsam.

Ljudet: Som jag var inne på under vapen så är det lite mediokert. Både vapen och fordon skulle definitivt kunna dåna mer. Intromusiken dock, där är det pukor och trumpeter, fanfarer och stående ovationer. Det är mäktigt, ödesmättat och episkt rakt igenom men det hjälper ju föga när den känslan inte alls återspeglas i spelet sedan.

Battlefield 2042Battlefield 2042
När det smäller så smäller det rejält.

Grafiken: Det rullar på bra, även på en hejdlöst trött konsol från förra generationen och det ser stundtals riktigt snyggt ut. Estetiken är tilltalande och det känns modernt. Vädereffekterna tillför en extra dimension till realismen. Problemet är bara att det trots att det som sagt stundtals imponerar så är det ingenting som sticker ut ur mängden. Spel som ser bra ut finns det gott om och vädereffekter ser i vi var och vartannat spel numera. Med det sagt, om spelet har 99 problem så är grafiken inte ett av dem. Ett mycket större dilemma är att alla spelare ser likadana ut. Det är som alla förstår inte optimalt i ett multiplayer-fokuserat krigslir. Battlefield har tidigare varit riktigt vassa på att inkludera förstörelsemoment, där mycket går att demolera. Så är det inte här och det är en besvikelse, helt klart. Det kan förstås vara bättre på andra banor men just nu ser jag mycket förstörelse runt mig men jag kan inte själv bidra till ödeläggelsen.

Som sammanfattning kan jag bara upprepa mig själv. Jag är kluven. Jag förstår förstås att många av de delarna som just nu underpresterar kommer att lösas innan release men samtidigt åker den röda varningsflaggan upp för de delar som normalt sett inte brukar gå att lösa via patcher och uppdateringar. Eller går och går, det är klart att det går men det händer aldrig. Jag pratar naturligtvis om ljudbild, atmosfär och generell bandesign. Ingenting är egentligen direkt dåligt i Battlefield 2042, förutom rena buggar förstås. Det är bara det att jag inte är överväldigad. Visst, bomber faller från skyn och kroppar flyger genom luften och det är verkligen en känsla av fullskaligt krig när det är som mest kaotiskt men det räcker ändå inte för att kittla min nerv när produkten är så opolerad, obalanserad och ointressant som den är just nu i alla fall. Kanske blir det bättre, kanske inte. Den som lever får väl se. För en sak är säker, jag har i alla fall dött för sista gången i den öppna betan.

Relaterade texter

Battlefield 2042Score

Battlefield 2042

RECENSION. Skrivet av Kieran Harris, GR UK (Översättning: Petter Hegevall)

R E W I N D ! Efter att ha fått testa en förhandsversion som enligt vår systertidning i England var förhållandevis fri från tekniska bekymmer har Dice senaste spel släppts och det presterar rätt illa, därför har vi tiltat vårt betyg efter produkten som just nu står på butikshyllorna...



Loading next content