Assassin's Creed Valhalla

Mitt i corona-pandemin, där förseningar och omplaneringar skett dagligen, lyckades Ubisoft ändå leverera en överraskningsföreställning från konstnären BossLogic i slutet av april, och i samband med detta utannonsera Assassin's Creed Valhalla. Dagen efter kom sedan första trailern som visade hur vi skulle få äventyra som viking i både Norge och Storbritannien samt åka båt och heta Eivor vare sig vi spelade som man eller kvinna.

Sedan dess har vi fått veta att Valhalla var resultatet av ett två och ett halvt år långt samarbete mellan nu avhoppade creative director Ashraf Ismail och narrative director Darby McDevitt. De två männen hade tidigare arbetat tillsammans på Assassin's Creed: Black Flag, vilket är en mycket omtyckt del i serien, och Valhalla sägs erbjuda en unik berättelse som vi aldrig tidigare sett maken till i ett TV-spel.

Men kollar vi bortom PR-uttalanden så vet vi att spelet kommer utspelas på 900-talet, främst i England men som ovan nämnt även i Norge. Det var en era av konflikter under vilka delar av Storbritannien kontrollerades av vikingar. Spelaren kommer att följa klanledaren Eivor som lockas av Englands grönska, vilket blir ett potentiellt nytt hem för hans släkt. Vår nya huvudperson vill bosätta sig där permanent, men folk vill såklart inte ge honom landet frivilligt. Nu har jag fått möjlighet att spela under fyra timmar och kan berätta mer om hur det är att spela Assassin's Creed Valhalla.

Om du känner till serien, är du såklart bekant med Hidden Blade. Många hardcore-fans blev förvånade eller till och med besvikna när dess effektivitet begränsades i de senaste spelen och försvann helt i Odyssey. Saken är att många spelare också gillade denna förändring eftersom det inte är rimligt att kunna eliminera en mycket starkare fiende direkt. I Valhalla har Ubisoft försökt hitta en annan lösning för att tillfredsställa båda sidor. Från och med nu kommer ingen att vara odödlig för för ditt dolda vapen, men när det gäller starkare fiender kommer du att behöva slutföra en Quick Time Event innan du levererar en direkt dödande attack.

När det kommer till utforskandet, har vi aldrig varit friare att få utforska en Assassin's Creed--sandlåda än vi är i Valhalla. Precis som i rollspel med öppna världar får du inte veta vad som finns på alla platser på kartan, annat än markeringar att det kan finnas något. Du måste alltså själv utforska allt för att hitta det som är viktigt. Råkar du i strid kan det vara bra att känna att adrenalinsystemet förändrats något och även om adrenalin fortfarande är riktigt effektivt kommer det inte längre att erbjuda dig fullständig dominans av slagfältet - vilket ger en högre utmaning. Jag vill också nämna att parkour-bitarna, där vi i de tidigare spelen fick kämpa hårt med att klättra upp i höga strukturer, har bantats i de senaste delarna. Utan att sabba nöjet för någon, kan jag dock meddela att det delvis är tillbaka här.

Det verkar även som att vi återigen kommer att få bygga en besättning inför feta raider med vikingaskepp. Det går att attackera platser på det sättet om de är tillräckligt nära vatten och jag hoppas att det betyder att jag likt Assassin's Creed Brotherhood kommer få bygga min egna styra av folk jag faktiskt bryr mig om och använda dem för att vinna raiderna.

En sak som ändå störde mig under min tid med spelet, är att Valhalla verkligen får kämpa för att sticka ut mot de två tidigare spelen i serien. Det mesta av vad vi ombeds göra, är precis detsamma som vi gjorde i Origins. Naturligtvis spelade jag bara en bråkdel av äventyret, men sidouppdragen och insamlandet av dem kommer helt klart att vara en viktig del av upplevelsen. Jag vill se fler nya idéer, särskilt i ett spel som också kommer att släppas till nästa generations konsoler. Och det behövs även nya minispel, för de jag fick prova på övertygade inte alls. Jag tvivlar helt enkelt på att sidouppdragen kommer få folk att hålla intresset uppe för dem hela vägen.

Jag blev även negativt överraskad av spelvärlden. Naturligtvis kan har sevärdheter och arkitektur i 900-talets Storbritannien inte mycket att hämta mot den grekiska högkulturen, men Valhallas byar ser inte verklighetstrogna ut. De tycks inte utstråla något liv, och folk som bor där beter sig som robotar som bara finns där för att ge illusionen av att det faktiskt bor folk där. Det är dags för att Ubisoft att fokusera mer på artificiell intelligens för att göra det mer trovärdigt i framtida spel. Men Ubisoft har fortfarande har flera månader att arbeta med sitt spel och förbättra det. Jag vill även inflika att jag molnspelat det, vilket kan bidra till en sämre upplevelse.

I slutändan verkar spelet underhållande, även om mycket verkligen bara är små förbättringar jämfört med föregångarna. Min största frustration var att Ubisoft inte ville visa det som gör spelet unikt såsom att bygga en bosättning och ta hand om den. Men jag känner ändå att studion lyssnat till återkoppling från communityt och jag vill fortfarande se mycket mer av Valhalla när det släpps till PC, Playstation 4 och 5, Stadia samt Xbox One och Xbox Series X senare i år.