Petters nyårskrönika

Jag hoppas att min gubbhjärna kan samarbeta nu, gällande min varaktiga minnesbild av 2021 - i någon slags förlängning. Att jag kan komma ihåg alla de bra sakerna, glömma de dåliga. För 2021 har varit bra, på det stora hela. Jag sammanfattar mitt år med ett motbjudande leende på läpparna och konstaterar att jag levt, lärt och frodats under de gångna 12 månaderna på et sätt som jag i slutändan måste beskriva som lyckat.

Jag misstänker dock att det kan bli skadorna och evighetshostan som blir det bestående intrycken från 2021, och det är väl i grunden knappast hela världen. Jag skadade ju min stelopererade skräprygg under påskhelgen och blev mer eller mindre sängbunden i tre månaders tid medan hösten nu präglats av en alldeles osannolikt envis säsongsinfluensa som blev till lunginflammation, som vägrade ge med sig (äter andra penicillinkuren nu, och mår fortfarande ganska smygrisigt). Samtidigt har ju detta, båda incidenterna, inneburit omständigheter som gjort att jag börjat läsa mer, igen. Börjat skriva mer, igen (hobbyprojekt) och pillat vidare på mitt hus, som är ett ständigt växande evighetsprojekt.

Jag raderade Instagram för ett par månader sedan, efter att ha lagt minst ett par timmar på den appen per dag i ett antal år. Det hade helt enkelt gått för långt, och det hade dessutom slutat ge mig något av värde, vilket gjorde att jag raderade och har sedan dess inte blickat tillbaka. Istället har jag lovat mig själv att lägga minst en timme per dag på extra produktivitet, vilket har fungerat klockrent sedan dess. Bättre än väntat. Jag har spelat mer än på många år också, i år. Mycket av det har med Frank Hegevall att göra och alla de Switch-titlar som vi avnjuter tillsammans. Och Halo Infinite, förstås. Och Halo 4, via System Link, med mina sju närmaste vänner. Och Racingriggen, såklart. Där vi tävlat mot varandra minst en kväll i veckan under hela året.

För Gamereactors del har 2021 varit bra, också. Ett roligt år. Ett utmanande år. Ett utvecklande år, för oss som sitter bakom spakarna. Vi har fortfarande ganska massiva problem med stökig annonsplacering, ickefungerande log in-process, buggar, hysteriskt irriterande autosound-banners, livlöst forum och några andra aspekter som naturligtvis måste förbättras men vi skyndar långsamt, inte minst eftersom vi idag existerar i hela 16 länder vilket gör att beslutstagande och genomförande är svårt, tar extremt mycket tid.

Vi fick inget Gran Turismo 7, inget God of War: Ragnarök, inget Horizon 2, GTA VI, Half-Life 3, Iracing 2, Forza Motorsport 8 eller inget Dying Light 2, men det blev ett ganska bfra spelår, ändå. Mycket tack vare Microsoft. Halo Infinite är som sagt ett av de mest minnesvärda actionspelen jag avnjutit på ganska många år och jag ser personligen väldigt mycket fram emot DLC-delarna där vi kommer att få utforska resten av Zeta Halo, med snöbanor, ökenbanor, djungler, stadsmiljöer och allt annat som hör Halo till. Men ja, nog om det nu. Nog babblat. Det är dags att tacka för 2021, tacka för att du läst, hängt med, kommenterat och postat dina egna tankar och åsikter om spelvärlden under det år som gått.

Här på Gamereactor har vi under dagen precis skolat in vårt senaste nytillskott Lukas (presenteras efter helgen för er läsare) och ser väldigt mycket fram emot 2022 som ser ut att kunna bli ett mästerligt spelår. Gott nytt år, till dig och tack för året som gått.